| 1. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hållen, Nicklas, 1983-
(författare)
-
Travelling objects : modernity and materiality in British Colonial travel literature about Africa
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study examines the functions of objects in a selection of British colonial travel accounts about Africa. The works discussed were published between 1863 and 1908 and include travelogues by John Hanning Speke, Verney Lovett Cameron, Henry Morton Stanley, Mary Henrietta Kingsley, Ewart Scott Grogan, Mary Hall and Constance Larymore. The author argues that objects are deeply involved in the construction of pre-modern and modern spheres that the travelling subject moves between. The objects in the travel accounts are studied in relation to a contextual background of Victorian commodity and object culture, epitomised by the 1851 Great Exhibition and the birth of the modern anthropological museum. The four analysis chapters investigate the roles of objects in ethnographical and geographical writing, in ideological discussions about the transformative powers of colonial trade, and in narratives about the arrival of the book in the colonial periphery. As the analysis shows, however, objects tend not to behave as they are expected to do. Instead of marking temporal differences, descriptions of objects are typically unstable and riddled with contradictions and foreground the ambivalence that characterises colonial literature.
|
|
| 5. |
- Parsberg, Cecilia, 1963-
(författare)
-
Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige? : en undersökning av tiggandets och givandets bilder 2011 till 2016
- 2016
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mitt första möte med en tiggande föranledde mig att under fem år undersöka den nya situationen för tiggeriet och giveriet i Sverige. Förutsättningen är att vardagliga handlingar och reaktioner gentemot en annan människa kan synliggöras estetiskt med en etisk klangbotten. Min undersökning utspelar sig i första hand i gaturummet och i medierna. Det är hela tiden bilderna som är utgångspunkten för resonemangen och de gestaltande verken. Bilder som både separerar och länkar samman kroppar. Vilka bilder är i spel i tiggeriets och giveriets sociala koreografi? Hur kan bilder i detta sammanhang aktiveras på nya sätt? Hur kan nya genereras? Tiggandet är en uppmaning till social interaktion, och vare sig givaren socialt interagerar eller inte med den tiggande människan på gatan så involveras givaren i det europeiska samfundets asymmetriska värdesystem. I min första gestaltning anlitas en professionell marknadsundersökare för att ta reda på hur en tiggare i Sverige skulle kunna göra för att bli framgångsrik. Det blir en film som jag sedan visar mittemot en film där tiggande pratar om hur givare ger. Ur detta verk följer så en rad gestaltningar och en interdisciplinär teoretisk diskussion med bland andra Judith Butler, Sara Ahmed och Hannah Arendt, samt med en rad konstnärers arbeten, kring hur bilder – och kroppsliga handlingar – är kopplade till samhällsbilden och samhällskroppen? Körernas uppställning i gestaltningen Tiggandets kör och Givandets kör anger ett utrymme för social interaktion och demonstrerar därmed en annan ordning som kräver andra insatser, i språk, rörelse och attityd gentemot varandra. Det är en social koreografi: när körerna tränade och sjöng tillsammans uppstod en politisk form. Min förhoppning är att estetiskt synliggöra ett politiskt handlingsutrymme mellan tiggandet och givandet som kan utnyttjas för fortsatta etiska förhandlingar, och nya gestaltningar.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Almquist, Ylva B, et al.
(författare)
-
Growing through asphalt : What counteracts the long-term negative health impact of youth adversity?
- 2017
-
Ingår i: European Journal of Public Health. - : Oxford University Press. - 1101-1262 .- 1464-360X. ; 27:Suppl 3, s. 47-47
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Adversity in the family of origin tends to translate into poor health development. Yet, the fact that this is not the always the case has been seen an indicator of resilience. The current study highlights factors outside the context of the family with the potential to counteract the long-term negative influences of social and material adversity in adolescence on general health status.Methods: The study was based on the Northern Swedish Cohort born in 1965 (n = 1,001). Measures of social and material adversity, health, and protective factors related to school, peers, and spare time, were derived from questionnaires distributed to the cohort members and their teachers at age 16. Self-rated health was measured at age 43. The main associations were examined by means of ordinal regression analysis, with the role of the protective factors being assessed through interaction analysis.Results: Social and material adversity in youth was associated with poorer self-rated health in midlife among males and females alike, net of health status at baseline. However, having an advantaged situation with regard to school, peers, or spare time – particularly in terms of being seen as having good educational and work prospects, as well as a high-quality spare time – appeared to protect against the detrimental influences of disadvantaged circumstances in the family context on subsequent health.Conclusions: There are several factors outside the context of the family that seemingly have the potential to buffer against the negative health consequences stemming from having experienced a disadvantaged upbringing. Initiatives targeted at increasing academic motivation and commitment as well as social capital and relationships in youth, may here be of particular relevance.Key messages:While the experience of disadvantageous living conditions in adolescence tends to translate into poor health development across the life course, this is not always the case.Advantages related to school, peers, and spare time have the potential of counteracting the negative health impact of an adverse family context.
|
|
| 9. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Besöka naturen – hemma eller borta? : Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige.
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på var man besöker naturen. De drygt 60 % som uppgav att de besökt naturområden inom 10 mil från bostaden under de senaste 12 månaderna fick olika följdfrågor utifrån det område som de ansåg som viktigast. Den största andelen av dessa (cirka 45 %) hade besökt naturområden med mest skog och därefter följde i fallande ordning: områden med flera olika naturtyper (12 %), sjö och vattendrag (11 %) samt skärgård (10 %). Hälften av de svarande hade 5 km eller kortare till naturområdet, medan det genomsnittliga avståndet var cirka 17 km. Majoriteten av de svarande har besökt det aktuella naturområdet upp till 3 gånger per månad och ungefär 40 % av de svarande har besökt området en gång i veckan eller oftare, drygt 6 % gör ett besök varje dag. Hälften av de svarande stannade högst 2,5 timmar i naturområdet i genomsnitt. En av fyra svarande angav att ett genomsnittligt besök varade i högst en timme, och cirka 15% angav att besöket varade i ett eller flera dygn. För hälften av de svarande var den totala kostnaden 40 kr eller mindre per besök, medan motsvarande betalningsvilja för att fortsätta besöka naturområdet uppgick till högst 100 kr per besök. Detta kan tolkas som att det finns ett ”mervärde” (ett s.k. konsumentöverskott) av ett besök utöver de kostnader besöket medför. Knappt hälften av de som svarade har tillgång till fritidsboende på något sätt. Det är framför allt fjäll- och kustkommuner som är populära fritidsbostadsdestinationer och många tillbringar en stor del av sin tid i fritidsbostaden. Allemansrätten är av stor betydelse när det gäller svenska folkets möjligheter till friluftsliv och andra utomhusaktiviteter och vi kan konstatera att de svarandes kunskaper om allemansrätten generellt är goda. Omkring 90 % av de svarande prickade rätt i olika påståenden om vad den grundläggande allemansrätten innebär. Vi kan också konstatera att allemansrättens ställning är mycket stark. Så mycket som 94 % av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara och 77 % anser allemansrätten viktig för deras egna utomhusaktiviteter. Det kan jämföras med betydelsen av naturreservat och nationalparker som uppges som viktiga för utomhusaktiviteterna av 43 %. Angående strandskyddet anger en majoritet av de svarande (69 %) att tillgängligheten till strandnära områden/stränder är god men det finns ett visst stöd för att kommunerna ska få större inflytande över strändernas skydd, om än inte hos en majoritet av de svarande.
|
|
| 10. |
- Petersson Hjelm, Ann-Christine
(författare)
-
Fängelset som välfärdsbygge : Tre studier om behandlingstanken i svensk fångvård
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis discusses "social engineering", in the fields of prison treatment, during the development of the Swedish Welfare State, from 1930 to 1950. The penal political ambitions were laid down under a Social Democratic government and realized in the party’s program of 1944. It is often stressed that the prison reform of 1945 marks the transition to a modern prison system. In a broader perspective of society the idea was to integrate prisoners into the Swedish welfare system. The main facet of the Act 1945 of Correctional Treatment in Prison is in the individual treatment of prisoners, based on their work in open institutions. After World War II, the number of persons incarcerated increased and this became the main symbol of the political and administrative failure of the reform.The prison reform of 1945 marked an ideological change in the individual preventive treatment model of prisoners in Sweden. However, the establishment of a modern welfare prison was hard to accomplish and a crucial divergence emerged between what the legislation intended and what actually occurred in the prison system. This research shows the absence of an individual preventive strategy for the offenders and in that sense implementation of treatment was not successful. In this study the political and legal matters primarily originate from the archives of the Committee of Penal Law (sw. Strafflagberedningen), complemented by an empirical study, including 328 prison files from the National prison register, during the years 1938, 1943 and 1947.This thesis shows some of the more relevant changes in prison care in relation to the prisons as a reflection of society as a whole. In some portions the study discounts the innovations of the prison reform, especially based on the fact that the Act of Correctional Treatment in Prison was a conglomerate of enacted laws and regulations. At the same time the study shows a belief in the dubious philosophy that racial biological explanations and a deterministic approach to prisoners created. In reality, the prison registers were used on prisoners as a label, which led to a diagnosis put in front of treatment.
|
|
