| 1. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(author)
-
Migration : ett hot mot välfärden?
- 2018. - 1
-
In: Nation i ombildning. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140950 ; , s. 31-77
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Den svenska samhällsekonomiska modellensupplösning under 2000-talet har följts av en djup politisk kris. Det är enkris som har tagits till intäkt för den upprepade berättelsen om liberalt präglad invandrings- och mångfaldspolitik som misslyckat experiment. Författarna ifrågasätter denna berättelse genom attvända på argumentet om det negativa förhållandet mellan migrationoch välfärdsstatlig solidaritet. De hävdar således att det främst är deneuropeiska och svenska åtstramningspolitiken som sedan tidigt 90-talhar undergrävt samhällets socialpolitiska integrationspotential, skapat fördjupade etniskt präglade klasskillnader, permanentat social exkluderingav stora befolkningsgrupper från sociala och medborgerliga rättigheter,samt i sin konsekvens medfört bristande solidaritet kring välfärdsstatens institutioner.
|
|
| 2. |
- Valdez, Sarah, et al.
(author)
-
From radical right to neo-nationalist: Danish party politics, 1973-2011
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This research note provides a case study illustrating cross-national trends reported in recent research on the radical right. Using party manifesto data, we examine Denmark from 1973- 2011 and find that the radical right has moved toward economic leftism and social conservatism, creating a cleavage within the party family over time. Furthermore, nationalist claims increasingly distinguish the Danish radical right from other party families, including their radical right predecessors.
|
|
| 3. |
-
När förvaltning blir business : marknadiseringens utmaningar för demokratin och välfärdsstaten
- 2013
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Att företag bedriver vård, omsorg och andra verksamheter på det offentligas uppdrag är idag en del av vår vardag. Den svenska förvaltningen har förändrats och blivit alltmer business.I den här boken väcker forskare från flera lärosäten frågor och uppmuntrar till fortsatt diskussion på detta tema. Vi tar upp vad marknadisering, konkurrensutsättning och privatisering betyder för den svenska demokratin och förvaltningsmodellen. Hur står det till med politikens möjligheter till styrning? Vad händer med synen på medborgarskapet? Finns det till exempel vinnare och förlorare? Finns det en framtid för förvaltningen som business?
|
|
| 4. |
-
Mediehistoriska vändningar
- 2014
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Sedan sekelskiftet 2000 har det talats om en medial vändning inom framför allt humanvetenskaperna. För till exempel litteraturvetenskapens del har det handlat om en fokusförflyttning från estetiken till historiska medieanalyser av sådant som läs- och skrivpraktiker, och motsvarande intresseförskjutningar kan avläsas inom andra discipliner. I en svensk kontext har det rentav hävdats att medie- och kommunikationsvetenskapen håller på att förgås i en ”revirstrid som är så brutal att den knappt märks”. För inom vilka discipliner sysslar man numera inte med mediefrågor? Och vilket är då medievetenskapens specifika bidrag? Å andra sidan kanske medie- och kommunikationsvetenskapen själv genomgår ett slags medial vändning och rör sig bort från vad som dominerat ämnet: innehållsanalyser av journalistik utifrån ett ganska snävt demokrati- och politikperspektiv, vilka egentligen inte varit särskilt upptagna med specifika medieringsfrågor. En sådan rörelse, även internationellt, kan möjligen skönjas i de senaste årens diskussioner kring begreppet medialisering.Den kulturhistoriska medieforskningen har under de två senaste decennierna vuxit fram i kölvattnet av den kulturella vändningen inom de historiska vetenskaperna. Fältet kännetecknas av en nyorientering såväl empiriskt som teoretiskt, så till exempel utgångspunkten i ett bredare mediebegrepp och en fokus på mediernas inbördes relationer och på materiellt handfast mediering (snarare än friare svävande representationer). Mediehistoria kan inte längre vara en samling monomediala historier som beskriver olika mediers utveckling på ett linjärt sätt, utan ett fält som i hög grad betonar inter- och multimedialitet. Relationen mellan gamla och nya medier behöver problematiseras och vår egen tids digitaliseringsprocess historiseras.
|
|
| 5. |
- Landström, Inger, 1954-
(author)
-
Mellan samtid och tradition : folkhögskolans identitet i kursutbudets yrkesinriktning
- 2004
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- In this thesis the vocational orientation of the courses offered - as an expression of the folk high school's self-identity- is analysed. The point of departure was that what the folk high school do, is a way to show what it wants to be and, therefore, reflects what it is. Focus is on how the folk high school meets with contemporary tasks and demands in different areas of society. The research objects are, the folk high school as type of school (a total of 147 schools) and a sample of ten individual schools with different ownership. The study is about what the offered courses reveal about the folk high school's reflections and conclusions as regards its future activities in relation to its history and contemporary society.The theoretical framework of the thesis is built on the sociologist Anthony Giddens 'Theory of Structuration' and the concepts of structure and agency. Reflections about the surrounding world and the contributions the schools' want to make in society is assumed to result in a more or less conscious strategy for the future, the folk high school's course politics as it is expressed in action. The identity has been interpreted in vocational roles as they appear in course contents. The word 'vocation' is used in almost the same sense as Giddens defines 'work'.Self-identity was analysed from three different kinds of texts and with one question for each. In the first perspective focus is on official investigations and political decisions, in the period 1970-2000. What role in society is imposed upon the folk high school in contemporary educational policies? In the second perspective all courses offered at all folk high schools in 1972 and 2000 are studied, in order to present a picture of the overall pattern of vocational orientation. In the third perspective the course politics of the ten selected folk high schools are investigated, from the start of the respective schools, and in relation to what each school thinks it 'is'- with different owners and in its particular geographical situation.One overriding conclusion is that the characteristics that make the identity of the folk high school seem unclear and paradoxical are the very same that constitute the self-identity of the folk high school as being complex and multifaceted. The self-identity seems paradoxical when the vocational orientation presents itself as both preserving traditions and answering to today's needs. In other words, the school 'does what it has always done' (is conservative) and at the same time 'captures new needs and tasks' (is flexible).The folk high school's role and uniqueness in what they actually do can be understood as what I have called 'contemporaneous civic functionaries'. Their profiles emerge when flexibility is based on history. I want to designate 'existential rationality' to the motivating mechanism that seems to at the same time force changes and lean on own experiences. Expressing contemporary self-identity is grounded in the individual tradition as motivationbased values, cultural and geographic conditions.
|
|
| 6. |
- Berglund, Per, et al.
(author)
-
Linking Education and Research : A Roadmap for Higher Education Institutions at the Dawn of the Knowledge Society
- 2019
-
In: Linking education and research. - Basel, Switzerland : MDPI. ; , s. 11-33
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- In an era characterized by a move towards a “knowledge society”, universities are central in fostering “knowledgeability”, that is the reflexive understanding of knowledge in knowledge societies. The objective of “knowledgeability” can be met through creating a stronger link between education and research. Furthermore, overall student performance, for example in critical thinking and problem solving, can be improved if research-related activities are incorporated into the curriculum.The aim of this paper is to use international examples to discuss the research- education nexus from four different perspectives, namely context, policy, implementation and quality, with case studies from higher education institutions in Singapore and Sweden.We suggest that different integrative technologies can be used to enhance the links, but it will be essential to consider the inputs of training, service and support in using new technology. Interestingly, the act of evaluating the link between education and research will increase awareness of this linkage by stakeholders involved in both education and research. In turn the link can be strengthened, contributing to increased quality in both education and research.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jönson, Håkan, et al.
(author)
-
Från omsorgstagare till medborgare
- 2016. - 1:1
-
In: Förändringsperspektiv på äldreomsorg. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140691767 ; , s. 169-173
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 9. |
-
Mediernas kulturhistoria
- 2008. - 1
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker
|
|
| 10. |
|
|
