| 1. |
-
Mediernas kulturhistoria
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker
|
|
| 2. |
- Farstad, Britt Johanne, 1961-
(författare)
-
Glaspärlespelaren : Nya världar, etik och androcentrism i Peter Nilsons science fiction-romaner
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis focuses on Peter Nilson’s (1937-1998) science fiction texts, and particularly on how narrative themes and structures in these texts are related to science as well as to the literary tradition of science fiction (SF). The primary texts are the novels Arken (The Ark, 1982), Äventyret (The Adventure, 1989), Rymdväktaren (The Space Guard, 1995), Nyaga (1996) as well as the short story “Kvinnan som ville ha barn med döden” (The Woman Who Wanted a Child With Death, 1987). Nilson was an established astronomer before publishing fiction, and in both novels and essays he joins “the two worlds” of the natural sciences and the humanities. My study of the reception of his work shows that his symbolic capital, his authority as a scientist, was transferred from one field of knowledge to another, thus increasing the value of his SF texts in critics’ eyes. Central to my analyses are the authorial strategies Nilson used when building bridges between natural science and the humanities, in a move evoking the Glass Bead Players in Herman Hesse’s novel The Glass Bead Game. My study shows that, unlike Hesse’s protagonists, the Glass Bead Players in Nilson’s texts accept, or even welcome, extreme consequences of scientific developments, such as the extinction of life as we know it.SF texts are traditionally categorized as either dystopic or utopic depending on the level of pessimism or optimism in their depictions of technology. I suggest instead that dystopic or utopic outcomes in modern SF novels depend on whether the texts build on an aleatoric or a teleological worldview. In aleatoric narratives, humankind is depicted as alone in the universe and thereby responsible for its own destiny. Teleological narratives feature superior, god-like forces from other worlds, which interfere with life on Earth and may elevate humans to higher levels of consciousness. The latter perspective, which is favoured in Nilson’s SF texts, entails that responsibility is removed from humankind since what happens is presented as meant to be. The tropes of the void and of creatio ex nihilo are recurrent in the examined texts, for instance through the use of myths and archetypes containing images of emptiness such as the “creation out of nothing”. Further, Nilson’s characters are often situated in a mental or physical “void” where their knowledge is of no use to them. My readings show that these voids are not empty but contain mythical and archetypal elements which activate obsolete religious ideas and gender models, such as the Logos vision: the creative power of words. This conservative tendency seems all the more surprising and problematic considering that the SF-genre is based on explorations of possible new worlds and beings.
|
|
| 3. |
-
Mediehistoriska vändningar
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan sekelskiftet 2000 har det talats om en medial vändning inom framför allt humanvetenskaperna. För till exempel litteraturvetenskapens del har det handlat om en fokusförflyttning från estetiken till historiska medieanalyser av sådant som läs- och skrivpraktiker, och motsvarande intresseförskjutningar kan avläsas inom andra discipliner. I en svensk kontext har det rentav hävdats att medie- och kommunikationsvetenskapen håller på att förgås i en ”revirstrid som är så brutal att den knappt märks”. För inom vilka discipliner sysslar man numera inte med mediefrågor? Och vilket är då medievetenskapens specifika bidrag? Å andra sidan kanske medie- och kommunikationsvetenskapen själv genomgår ett slags medial vändning och rör sig bort från vad som dominerat ämnet: innehållsanalyser av journalistik utifrån ett ganska snävt demokrati- och politikperspektiv, vilka egentligen inte varit särskilt upptagna med specifika medieringsfrågor. En sådan rörelse, även internationellt, kan möjligen skönjas i de senaste årens diskussioner kring begreppet medialisering.Den kulturhistoriska medieforskningen har under de två senaste decennierna vuxit fram i kölvattnet av den kulturella vändningen inom de historiska vetenskaperna. Fältet kännetecknas av en nyorientering såväl empiriskt som teoretiskt, så till exempel utgångspunkten i ett bredare mediebegrepp och en fokus på mediernas inbördes relationer och på materiellt handfast mediering (snarare än friare svävande representationer). Mediehistoria kan inte längre vara en samling monomediala historier som beskriver olika mediers utveckling på ett linjärt sätt, utan ett fält som i hög grad betonar inter- och multimedialitet. Relationen mellan gamla och nya medier behöver problematiseras och vår egen tids digitaliseringsprocess historiseras.
|
|
| 4. |
- Lindblom, Lars, 1971-
(författare)
-
The Employment Contract between Ethics and Economics
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis investigates what work ought to be like. The answer it presents consists of an outline of a liberaltheory of justice in the employment contract based on theory developed in the area of political philosophy. Thethesis also examines issues of efficiency—How should measures to improve working conditions be evaluated?—and the ethical implications of the economic theory of employment contracts and the neoclassical theory of themarket. Paper I: A theoretical framework is introduced for the evaluation of workplace inspections with respect totheir effects on working conditions. The choice of a concept of efficiency is discussed, and its relation to criteriafor a good working environment is clarified. It is concluded that in order to obtain reliable information onthe effects of different inspection methods, it is necessary to perform controlled comparative studies in whichdifferent methods are used on different workplaces. Paper II: This article outlines the structure of a Rawlsian theory of justice in the employment relationship.The theory answers three questions about justice and the workplace. What is the relationship between socialjustice and justice at work? How should we conceive of the problem of justice within the economic sphere?And, what is justice in the workplace? Reasons for a specific construction of a local original position are givenand arguments are presented in support of a principle of local justice in the form of a choice egalitarian localdifference principle. Paper III: The political philosophy of John Rawls is applied to the moral dilemma of whistleblowing, andit is shown that that the requirement of loyalty, in the sense that is needed to create this dilemma, is inconsistentwith that theory. In a discussion and rejection of Richard De George’s criteria on permissible whistleblowing,it is pointed out that the mere rejection of loyalty will not lead to an extreme position; harms can still be takeninto account. Paper IV: The case is made that if contemporary economics of the employment contract is correct, thenin order to explain the existence of employment contracts, we must make the assumption that the contractingparties are attempting to deal with decisiontheoreticignorance. It follows that the course of action that theemployer chooses to take when acting from authority cannot be justified by consent, since the informednesscriterion of consent cannot be satisfied under ignorance. It is then suggested that in order to achieve justificationof acts of authority, there must be in place a real possibility to contest employers’ decisions. Paper V: According to Ronald Dworkin’s theory of equality of resources, mimicking the ideal market fromequal starting points is fair. According to Dworkin, the ideal market should be understood as described in GérardDebreu’s influential work, which implies that we should conceive of trade as taking place under certainty. Thereare no choices under risk in such a market. Therefore, there is no such thing as option luck in the ideal market.Consequently, when mimicking this market, we cannot hold people responsible for option luck. Mimicking thismarket also implies that we ought to set up a social safety net, since rational individuals with perfect foresightwould see to it that they always have sufficient resources at each point in life. Furthermore, the idea of insuranceis incompatible with the ideal market.
|
|
| 5. |
- Jarlbrink, Johan, 1978-
(författare)
-
Det våras för journalisten : Symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att analysera hur den svenska pressens medarbetare representerades i olika medier från 187o-talet till 193o-talet, hur och varför representationerna förändrades, och hur tidningsrnedarbetare förhöll sig till dem. Representationerna av tidningsrnedarbetare i romaner, noveller, film, presshistoriska arbeten, debatter och karikatyrer formade bilden av yrket i offentligheten. De som var verksamma i pressen försökte kontrollera, förändra och använda dessa representationer för att framställa sig själva som legitima och ttovärdiga. Denna sttävan efter kontroll analyseras med hjälp av Erving Goffmans teori om roller. Med begrepp från Pierre Bourdieu undersöks även hur denna sttävan var en del av olika tidningsrnedarbetares försök att etablera ett journalistiskt fält med regler och kapital som stärkte de egna intressena. Avhandlingens huvudargument är att kampen om kontroll och förändring av representationerna å den ena sidan, och strävan att agera i enlighet med allmänna förväntningar på rollen å den andra, var av stor betydelse för journalisttollens och journalistikens formering och etablering. Perspektivet är kulturhistoriskt snarare än professionssociologiskt. Tidningar, romaner och filmer var arenor där journalistikens regler förhandlades och etablerades. Det som värderades i 1800-talets tidningsvärld var politiska, polemiska och litterära texter, där publicisten gavs utrymme att uttrycka sin personliga ståndpunkt. Underordnade tidningsrnedarbetare hade emellertid inte samma möjligheter att uttrycka och profilera sig. Detta förändrades successivt i 1900-talets början. Tidningarna i massupplaga försökte nu locka läsare med sensationella nyheter, stora rubriker och bilder på förstasidan. Journalisternas uppgift blev att leverera de nyheter som tidningsköparna ville läsa om. Denna marknadslogik blev samtidigt en del av det journalistiska fältets regler. Att hitta och rapportera stora nyheter var ett sätt att utmärka sig och bli erkänd som en riktig journalist som behärskade rollen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Beckman, Emma, 1983-
(författare)
-
Mistaken morality? : an essay on moral error theory
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation explores arguments and questions related to moral error theory – the idea that morality inevitably involves a fundamental and serious error such that moral judgments and statements never come out true. It is suggested that the truth of error theory remains a non-negligible possibility, and that we for this reason should take a version of moral fictionalism seriously.I begin by defining error theory as the claim that moral judgments are beliefs with moral propositions as content, moral utterances are assertions of moral propositions, and no positive moral proposition is true. Second, after giving an account of J.L. Mackie’s error theory, I argue that neither Richard Joyce’s nor Jonas Olson’s argument for error theory gives us strong reasons to believe it. According to Joyce, moral discourse presupposes non-institutional desire-transcendent reasons and non-institutional categorical requirements. I challenge this claim by arguing that morality can be understood as an institution, and that the assumption that there are non-institutional moral reasons and requirements can be understood as entering pragmatically into moral conversations. According to Olson, moral discourse involves a commitment to irreducibly normative favoring relations between facts and actions. I challenge this claim by challenging Olson’s response to Stephen Finlay’s argument against absolutist accounts of moral discourse.Third, I discuss two objections to error theory, and argue that neither gives us strong reasons to reject it. According to the first objection, which is suggested by Terence Cuneo, error theory entails epistemic error theory, which has problematic consequences. After indicating some possible responses on part of the epistemic error theorist, I challenge the entailment claim by defending Hilary Kornblith’s account of epistemic reasons as hypothetical reasons. According to the second objection, error theory entails normative error theory, which cannot be believed. Although he does not defend this objection, Bart Streumer has given an argument for the unbelievability claim. I challenge Streumer’s argument by suggesting that we might have hypothetical reasons to believe normative error theory and that, properly understood, Streumer’s conclusion is not as radical as it may first appear.Fourth, I discuss what practical implications the discovery that error theory is true would have for first-order moral thinking and discourse. I argue that if this practice is overall non-morally valuable to us, we ought to revise engagement in it on the model of role-playing in live action role-playing games if we find out that error theory is true. Some have claimed that Richard Joyce’s fictionalism encounters (prima facie) problems. I argue that by incorporating the suggestion that engagement in revised moral practice is modeled on role-playing, fictionalism can escape these problems and preserve the benefits of first-order moral practice.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Edvinsson, Sören, et al.
(författare)
-
Urban mortality in Sweden during the 19th century
- 2000
-
Ingår i: Population Dynamics during Industrialization. - Umeå : Umeå universitet. - 9171914218 ; , s. 39-81
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
-
Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmåls-ndervisning i ett nordiskt perspektiv, Umeå 16–17 november 2006
- 2007
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för konferensen i Umeå var ”Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv”. De inledande fem honnörsorden i rubriken var inte tänkta som ett eko ur det förflutna, det vill säga från momentsplittringen i de gamla Lgr 69 och Lgy 70, utan fick ge namn åt parallella sessioner där svenskämnets helhet var en självklar utgångspunkt. Forskning om elevers språkutveckling i vid mening stimuleras av en vidare didaktisk syn som inte begränsas till enbart modersmålsundervisning. Forskning om hur man talar, lyssnar, läser och skriver i inlärningssituationer är något vi vill tro kan komma all undervisning till del.Det finns en risk med att sätta ’språkutveckling’ i fokus, som om studier inom fältet Svenska med didaktisk inriktning vore renodlat språkinriktade. Så är det inte. Forskning om hur skönlitteratur, och andra kommunikationsformer, kommer in i klassrummet är ett centralt forskningsområde som Nätverket vill stödja, vilket läsaren av denna konferensvolym kommer att upptäcka. Rapporter från projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning” liksom samtal om framtida möjliga projekt var uppskattade inslag i konferensen. Svenska är det största ämnet i skolan, med vilka mått man än mäter och vilka aspekter man än betonar. I skolämnet Svenska ingår språk- och litteraturstudier. En lektor och lärarutbildare har än så länge normalt bara fördjupad kompetens i en av ämnets delar. Framväxten av forskarutbildning inom Svenska med didaktisk inriktning innebär på sikt en dubblering av kompetensen. Glädjande nog deltog flera doktorander och disputerade inom fältet Svenska med didaktisk inriktning i konferensen, vilket också avspeglas i denna volym.Ett utvecklat samarbete mellan universitetsämnena nordiska språk och litteraturvetenskap samt med Lärarutbildningen är en självklar förutsättning för utbildning av kvalificerade svensklärare. Vid Umeå universitet studeras nordiska språk och litteraturvetenskap vid en och samma institution, en lösning som bidragit till ett fördjupat samarbete i lärarutbildningen. Representanter från lärarutbildning, litteraturvetenskap och nordiska språk ingår också i ledningsgruppen för Nätverket, vilket bidragit till att arbetet med konferensen och konferensvolymen varit stimulerande och verklighetsförankrat.Svenskämnets storlek och betydelse gör att behovet av forskning inom både ungdomsskola, lärarutbildningar och andra inlärningssituationer är mycket stort. Nätverkets konferenser ska stimulera till adekvat forskning inom området och vara en naturlig mötesplats för forskare att presentera sina rön. Med konferensvolymen från Smdi:s fjärde konferens tar vi ännu ett steg framåt. Plenarföredragen får inleda volymen, varefter sektionsföredragen kommer i bokstavsordning.
|
|
