| 1. |
|
|
| 2. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalters relation till fibrinogenhalten i blod
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som ett specialprojekt om hälsorelaterad miljöövervakning har studerats om hälsoundersökningsdata avseende fibrinogenhalt i blod kan användas som en indikator på luftföroreningspåverkan. Bakgrunden är att det under senare år har publicerats flera studier i vilka samband konstaterats mellan dygnets eller de senaste dygnens luftföroreningshalt (främst partiklar eller avgaskomponenter) och det dygnsvisa antalet dödsfall eller sjukhusinläggningar p g a hjärtsjukdom. Mekanismerna bakom effekterna är inte helt klarlagda, men mycket talar för att en mekanism kan vara kroppens inflammationssvar som inducerar förändringar i blodets koaguleringsbenägenhet. Fibrinogen är en av de viktigaste faktorerna bakom blodets viskositet. Ökad fibrinogenhalt i blodplasma har tidigare konstaterats dels i samband med en luftföroreningsepisod i Tyskland och när hälsoundersökningsdata från London korrelerats till kvävedioxidhalten dygnet innan blodprovet togs. I denna undersökning har vi använt data om fibrinogenhalten (g/l) i blodprover som tagits i den befolkningsbaserade MONICA-undersökningen i Norr- och Västerbotten under januari-april 1990 och 1994, och utifrån undersökningsdatum påfört individerna uppgifter om halten av ozon respektive sot samma och intilliggande dygn. För närmare 3400 personer vars blodprov kunnat sammankopplas med aktuell ozonhalt, konstaterar vi att fibrinogenhalten ökar med stigande ozonvärde. Sambandet är statistiskt säkerställt vid en analys med hänsyn till individfaktorer av betydelse för fibrinogenhalten. En ökning av ozonhalten med 50 μg/m3 (från 10:e till 90:e percentilen) leder till en i genomsnitt 3 % ökad fibrinogenhalt.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Carsin, Anne-Elie, et al.
(författare)
-
Physical activity and incidence of restrictive spirometry pattern in adults
- 2018
-
Ingår i: European Respiratory Journal. - : European Respiratory Society. - 0903-1936 .- 1399-3003. ; 52
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: A restrictive spirometry pattern is associated with high morbidity and mortality. Whether regular physical activity (PA) protects against this pattern has never been studied.Objective: To assess if PA is associated with the development of restrictive pattern.Methods: Lung function and PA were assessed in the second and third follow-up of the ECRHS (n=2757, 39-67 years) and SAPALDIA (n=2610, 36-82 y) cohorts. Subjects with restrictive or obstructive pattern at baseline were excluded. We assessed the association of being active at baseline (defined as exercising vigorously >2-3 times/wk for >1 h) and restrictive pattern at follow-up (defined as a post-bronchodilator FEV1/FVC≥LLN and FVC<80% pred.) using modified Poisson regression, adjusting for age, sex, smoking and asthma. We explored the impact of adjusting for baseline FVC. Additionally, models were repeated stratified by BMI.Results: After 10 years follow-up, 3.7% and 2.8% of participants developed a restrictive pattern, in ECRHS and SAPALDIA respectively. In both cohorts, being physically active was associated with lower risk of a restrictive pattern (meta-analysed RR 0.65, 95% CI 0.47-0.89). This association was stronger in overweight (0.41, 0.23-0.75) and obese (0.42, 0.17-1.05) than in normal weight subjects, but was attenuated when adjusting for baseline FVC (0.77, 0.58-1.04).Conclusion: In two large European studies, adults who reported more PA were at lower risk of developing a restrictive spirometry pattern. Lung function at baseline seemed to explain part of the observed association, stressing the need of adequate method to take into account both horse-racing and regression-to-the-means effects.
|
|
| 5. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator : en analys av möjligheterna att använda tidsserieanalyserbaserade på hälsoregister och haltmätningar
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luftföroreningars snabbt uppkommande hälsoeffekter har påvisats även i Sverige genomanalys av tidsserier bland annat hämtade från nationella hälsoregister. I en av Socialstyrelsenm.fl. utgiven rapport med titelnFörslag till indikatorer för uppföljning av hälsorelaterademiljökvalitetsmålframgår att det råder oklarhet i frågan om hur resultaten frånregisterbaserade tidsserieanalyser ska tolkas och kan användas. I rapporten föreslåsföljaktligen "att möjligheterna att använda tidsseriestudier som indikatorer utreds vidare".Utifrån egen lång erfarenhet av tidsserieanalyser, inledningsvis med paneldata och senarefrämst med registerdata har vi genomfört denna utredning för att belysa användningsmöjligheternaoch informationens lämplighet för miljömålsuppföljning.Hälsoindikatorer vid miljömålsuppföljning ska spegla utvecklingen i relation till förändringari befolkningens exponering för de aktuella miljöfaktorerna. Frekvensdata är inget lämpligtmått eftersom luftföroreningar bara förklarar en liten del av variationen i föreslagnafrekvensmått. Det är heller inte lämpligt att som indikator använda mått på hur högtidsvariation man har i frekvensdata i sig, eftersom man inte som i tidsseriestudierna ”rensarbort” variation i dygnsfrekvenser som beror på andra faktorer.Slutsatsen av vår genomgång är att en lämplig hälsoindikator för luftkvalitet är att medtidsserieteknik kvantifiera korttidssambanden mellan halter i luft och ohälsovariabler frånregister, vilket resulterar i exponerings-responssamband som kan användas för att kvantifieraantal fall per år som beror på korttidsexponering för luftföroreningar. Denna typ avberäkningar kan utifrån halt- och frekvensdata uppdateras lika ofta som nya haltdata redovisas(årligen), även om inte nya exponerings-responssamband beräknas lika ofta.Vi har inte funnit att överskattning av effekterna genom s.k. harvesting eller analystekniskaproblem utgör några argument mot användandet av resultat från tidsserieanalyser.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
En analys av Göteborgs luft över 40 år - halter och dödlighet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det primära syftet med detta projekt har varit att insamla, digitalisera och sammanställa historiska data för sot och svaveldioxid från Göteborg, samt att studera korttidshalternas samband med dagligt antal dödsfall. Genom insamlandet av mätresultat från olika arkiv har en samlad digitaliserad databas upprättats, som går tillbaka till 1959, innehållande dygnsdata för sot och svaveldioxid. Under studieperiodens början låg halterna av sot och svaveldioxid i Göteborg liksom på många andra platser i Europa, allmänt 5-10 gånger högre än idag. Under 60-talet var det ganska vanligt med dygnsmedelhalter för sot på över 125 μg/m3 och enstaka dagar låg sothalten över 200 μg/m3. Svaveldioxidhalten kunde under 60-talet som dygnsmedelvärde enstaka dygn uppgå till 500-600 μg/m3. För de epidemiologiska analyserna har bildats fem delperioder huvudsakligen definierade av teknik- och mätplatsbyten för sotmätningarna i Göteborg. Medelvärdet för sot var under de fem delperioderna cirka 39, 22, 14, 8 respektive 6 μg/m3. Dödligheten tycks öka med sothalten främst under den första delperioden, då den kumulativa effekten av halten de senaste 14 dagarna är statistiskt säkerställd, och effekten av halten de senaste 7 respektive 21 dygnen också är nära att vara statistiskt säkerställda.
|
|
| 8. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer : Svenska resultat från APHEIS 3
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholm och Göteborg ingår som svenska städer bland de 26 europeiska städer som ingår i APHEIS. Beräkningarna inom APHEIS 3 visar att en sänkning av den urbana bakgrundshalten av partiklar med 5 mikrogram per kubikmeter mätt som PM10 (eller 3,5 μg/m3 av dess finare fraktion PM2.5) på sikt bedöms minska antalet dödsfall med ungefär 2 %. Detta innebär per år cirka 80 dödsfall färre i Göteborg och cirka 220 i Stockholm. Mer än ¾ av dessa för tidiga dödsfall sker i hjärt-och lungsjukdomar, medan lungcancer svarar för en liten andel. Drygt ¼ av de tidigarelagda dödsfallen bedöms vara relaterade till partikelhalten under de senaste 40 dygnen, och skulle därför kunna påverkas tämligen omgående om partikelhalten minskades. Ungefär vart 7:e av dessa dödsfall beror av halten samma dag eller dagen innan. Tre fjärdedelar av dödsfallen som är tidigarelagda på grund av luften, tycks dock sammanhänga med längre tids exponering och kan huvudsakligen påverkas först på många års sikt. Luftföroreningarna får naturligtvis olika personers hälsa och livslängd att påverkas mer eller mindre, men de förtida dödsfall i Stockholm och Göteborg som skulle undvikas med 5 μg/m3 lägre långtidshalt av PM10 (eller 3,5 μg/m3 av PM2.5) beräknas motsvara en livslängdsförlust med i genomsnitt cirka 2,5 månader för städernas invånare. En haltminskning av diskuterad storlek kan åstadkommas såväl genom minskade utsläpp i vår omvärld, som genom lokala åtgärder mot främst trafikens avgaser, slitagepartiklar och damm. Storleken på de förväntade hälsovinsterna beror troligtvis även på hur partikelhalten minskas. Det är sannolikt så att en sänkt halt av avgaspartiklar har större betydelse räknat per μg/m3 än en sänkt halt på grund av andra källor. Det finns även andra luftföroreningar i städerna som är av betydelse bl.a. för dödligheten och som inte täcks av dessa beräkningar baserade på den urbana bakgrundshalten av PM10 och PM2.5. Inom APHEIS har även beräknats hur antalet akuta inläggningar på sjukhus skulle minska med sänkta partikelhalter. Dessa beräkningar har klara begränsningar. Här finns kunskap bara om hur antalet vårdfall beror av halterna de senaste två dagarna, vilket troligen leder till en stor underskattning av hur luftföroreningarna totalt påverkar antalet fall. Dessutom har de faktiska analyserna inom APHEIS 3 visat att den genomsnittliga effekt som partikelhalten i konsekvensberäkningarna för alla 26 städer antas ha på inläggningar för andningsorganens sjukdomar är mycket lägre än den verkliga effekt vi nu funnit i Stockholm och Göteborg. Detta är sannolikt inte ett slumpbetingat resultat, utan kan motivera att vi antar starkare effekter per haltökning vid beräkningar för svenska städer. Förklaringen kan finnas i såväl befolkningens känslighet och möjlighet att få vård, som i partiklarnas sammansättning och toxiska egenskaper.
|
|
| 9. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen. Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden. Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har i kombinationer beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att sambanden inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena varken beträffande effekterna för partikelhalten som PM10 eller för NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10, medan akutbesök för astma ökar med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10 μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%). Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet.
|
|
| 10. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomari Stockholm 1998-2002.
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuellakorttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och liknande tillstånd med ökadkänslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganenssjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlättajämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, därbetydelsen av halten de två senaste dygnen beräknas. Analyser av denna typ av miljösambandbedöms betydligt mindre känsliga för förändringar i diagnostik mm än övervakning av antaletfall i sig, vilket kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till miljön.Uppgifter om befolkningens akutbesök för astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)och akut luftrörskatarr vid 8 sjukhus i Stockholmsområdet dygn för dygn 1998-2002 harhämtats via landstinget. Luftföroreningsdata har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys(SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm. Analyserna har utförts med Poissonregression.I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder,väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarnaär ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer påolika typer av luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i de slutliga analyserna.Vi fann att antalet akutbesök för KOL ökar med ungefär 3 % och besöken för ospecificeradastma med cirka 2 % per 10μg/m3 ökning av dygnets maximala 8-timmarsmedelvärde avozon. I den tidigare studien av sjukhusinläggningar för andningsorganen sågs en av antaletinläggningar för astma med drygt 4 % per 10μg/m3 ökning av ozonhalten. Denna studie tyderdärmed på att den procentuella ökningen av antalet akutbesök för astma är ungefär hälften såstor jämfört med ökningen av antalet sjukhusinläggningar. Däremot är antalet akutbesök påsjukhus för ospecificerad astma i genomsnitt minst cirka fyra gånger fler per dygn än antaletastmainläggningar, varför antalet ozonrelaterade akutfall vid sjukhusen blir minst dubbelt såmånga som de ozonrelaterade inläggningarna.Något oväntat tycks höjda halten av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM10) inte generelltöka antalet akutbesök för studerade diagnoser. För KOL noteras att från de lägsta halterna tillhalter som är drygt 40 % över de genomsnittliga, ungefär inom intervallet 5-23 μg/m3, ökarantalet akutbesök tydligt med stigande halt, varefter risken minskar vid högre halter. Troligenkan detta bero på att sammansättningen och toxiciteten hos partiklarna skiljer sig beroende påderas ursprung, och att flera olika exponerings-responssamband bygger upp det observerade.
|
|
