| 1. |
- Silver, Lars, et al.
(författare)
-
Uncertainty in cooperation between service buyers and sellers
- 1998
-
Ingår i: <em>Working paper series, Uppsala university</em>. - Uppsala : Företagsekonomiska institutionen.
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The realization of relationship marketing requires cooperative exchangebetween buyers and sellers. A key determinant of cooperative exchange isuncertainty perceived by the cooperating parties. This study investigates howcooperation is affected by decision makers’ perception of uncertainties in theenvironmental context, in relationships, and in decision-making routines. Asample of 135 branch managers from banks is used in a LISREL model. Theresults show that uncertainty regarding relationship and decision-making havestrong direct effects on relationship cooperation. An important finding is thatcontextual uncertainty causes relationship cooperation indirectly. The resultshighlight the importance of organization in firms that aim to facilitatecooperation between buyer and seller. In addition, they set an agenda forfuture research.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Silver, Lars, 1966-
(författare)
-
Credit risk assessment in different contexts : The influence of local networks for bank financing of SMEs
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish banking crisis a decade ago was ultimately caused by the banks' failure in their assessments of the credit-risk of firms. Since then, Swedish banks have tried different organizational structures in order to safeguard the lending process. Practitioners in the field of banking often remind each other and those around them, about the need for banking to be local. Theory traditionally perceives banking as a phenomenon primarily dealing with risks at a macroeconomic level, where there is no provision for local decision-making. The fundamental question about why banking is local is rarely discussed. This thesis is an attempt to show why bankers perceive that credit-risk assessments need a local presence. The study incorporates 45 interviews with branch managers in all the major Swedish banks, and a survey of 313 responding branch managers all over Sweden. The results, both qualitative and quantitative, show that local social networks developed out of local business organizations influence credit-risk assessments of small- and medium-sized firms in certain contexts. There are fundamental differences between metropolitan districts, where the relationships between banks and their customers are direct, and non-metropolitan districts, where social networks are more important. In non-metropolitan districts branch managers are more active in local business organizations, and are generally more visible in the community. Through these social networks, branch managers in non-metropolitan districts recruit local branch board members, who serve as mediators between the bank and the local business community. By forming these relationships banks are also more apt to use third party actors (such as lawyers, auditors and other firms) in supporting local businesses. In the end, by using social networks and local branch boards, branch managers in non-metropolitan areas employ more qualitative information in the credit-risk assessment process. A number of organizational anomalies in banks are identified in the conclusions of the thesis. These do not necessarily support the generation of qualitative information locally. Metropolitan districts tend not to be aligned to the natural social networks that exist in those areas. In metropolitan districts, the main source of information tends to come from the firm that is being assessed, whereas in other districts there is also the possibility of using other actors as sources of information. It is of interest to note that the information gathered from third party actors does not replace information from the firm, but instead serves as a complementary source.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Annika, 1961-
(författare)
-
Affärssystemsprojekt : konsekvenser av att vara sluten eller öppen för förändringar
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Affärssystemsprojekt är en väsentlig företeelse i organisationer. Allt ifrån små till större nationella och internationella företag har ett affärssystem som stöd för sina affärsprocesser. Införande och byte av affärssystem betraktas inom affärsvärlden som en av de mest krävande och riskfyllda förändringarna ett företag kan genomföra. Att studera affärssystemsprojekt är av intresse ur ett organisationsperspektiv eftersom resultatet får långvariga konsekvenser för organisationen. Interorganisatoriska affärssystemsprojekt består dessutom av parter från två organisationer, vilka har skilda typer av kompetenser och roller. I ett affärssystemsprojekt är begrepp som projektmål, tidsdimension, och interorganisatoriska team av vikt att diskutera. Kommunikation, funktionen som översättare mellan parterna och ledarnas delaktighet för att integrera informationsstrategier och affärsstrategier är, enligt tidigare forskning inom både informationssystems och projektforskning, av vikt att diskutera.Det finns olika synsätt på förändring och sambanden som råder vid genomförandet av affärssystemprojekt. Det ena är att projektdeltagarna bör vara slutna för förändring och det andra är att de bör vara öppna för förändring av projektmål, tid och team beroende på den kunskap som utvecklas. Studier som fokuserar på konsekvenser för organisationer av det ena eller andra synsättet är däremot begränsade. Studiens övergripande problem är att studera vilka konsekvenser det kan få för leverantörs respektive beställarorganisationerna om parterna är slutna respektive öppna för förändring.Avhandlingen avser att bidra till både näringsliv och affärssystemsforskningen genom att beskriva konsekvenser för leverantörs och beställarorganisationer av om parterna är slutna eller öppna för förändringar inom affärssystemsprojekt.Multipla och longitudinella fallstudier har genomförts för att uppmärksamma organisatoriska konsekvenser över tid. Studien har genomförts indelad i tre faser (1) en retrospektiv fas, (2) en observationsfas och (3) en longitudinell fas. Datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, observationer och dokumentgranskning för att beskriva konsekvenser för både leverantörs och beställarorganisationer som genomför affärssystemsprojekt.Resultaten visar att en öppenhet och en slutenhet för förändringar av projektmål, tid och team fick konsekvenser för de båda organisationerna. När båda parter var slutna för förändring blev det svårt att använda kunskap inom projekten. Leverantören identifierade strategiska lärandeprojekt innan de beslutade sig för att vara öppna för förändring. När beställarna var öppna för förändring och leverantören sluten för förändring genomförde beställarna lärande och förändringsprojekt utanför projekten och de gemensamma projekten sekventiellt. När båda parter var öppna för förändringar blev konsekvenserna varken system eller organisationsutveckling, vilket hade kunnat förväntas. Istället ledde det till kommunikationsbarriärer.I denna sammanläggningsavhandling sammanställs och beskrivs resultaten från studien av affärsystemsprojekt via fyra publicerade artiklar.
|
|
