| 1. |
- Allergren, Björn, et al.
(författare)
-
Studiehandbok
- 1981
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Rönmark, Walter, 1944-, et al.
(författare)
-
Tvåspråkighet i Tornedalen : sammanfattning och diskussion
- 1980
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is a summary and a discussion of a research project on bilingualism in Tornedalen. Within the project "Education in sparsely populated areas", financed by the National Board of Education, a number of studies were carried out aiming at giving a description of the present linguistic situation (Swedish/Finnish) of the pupils in the comprehensive school. Another aim was to see if there was any correlation between school achievement and the linguistic abilities of the pupils (Swedish-Finnish) . In this connection the intention was also to develop methods of measurement and to construct tests. The basis of the work was a model originally developed by Spolsky (1974) and had in a broad sense a "sociology of language" approach. The population consisted of all the 354 pupils in grade 4 in the district of Haparanda, Övertorneå and Paj ala. The gathering of data in which combination of different methods such as interviews, observations and testings were used, took place at the turn of the year 1975/76. The results have been published in six reports (nr 78-83) in the series of reports of the Department of Education, Pedagogiska rapporter, Umeå (in Swedish). In this summary the main results are accounted for concerning the pupil's use of language and linguistic knowledge as well as results and marks. The results show that the use of the Finnish language is almost restricted to the home environment. As for the knowledge of Finnish it can be noted that about 40 per cent have active abilities and the rest of the pupils are purely Swedish speaking. The difference between the mentioned groups as regards the other measurements of achievement used were small or insignificant especially if the social background of the pupils was taken into consideration. The main conclusion was that the Finnish language in Tornedalen is decreasing and that in one or two generations probably all the area will be Swedish speaking. The consequences of this are discussed,and the importance of school and education is also dealt with. Suggestions for further research are given such as longitudinal and iterated cross-sectional studies and comparative studies in other bilingual areas. Studies about attitudes to the languages in Tornedalen are suggested as well as intensified work on the developing of methods in bilingual research. Finnally further investigations on the covariation between different factors and school achievement are recommended.
|
|
| 5. |
- Rönmark, Walter, 1944-, et al.
(författare)
-
Tvåspråkighet i Tornedalen : inledning och allmän bakgrund
- 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är den första av sex där undersökningar inom ramen för det SÖ-finansierade projektet Glesbygdens skolfrågor III redovisas. Projektet som behandlar problem kring tvåspråkighet i Tornedalen har som syfte att ge en beskrivning av språkläget i området bland annat genom att kartlägga elevernas färdigheter i finska och svenska samt att undersöka om det förekommer någon samvariation mellan skolprestationer (test och betyg) och elevernas språkliga färdigheter. Vidare ar syftet att konstruera test och utveckla mätmetoder, främst för att uppnå tidigare nämnda syften, men också för att kunna användas i andra undersökningar om tvåspråkighet.Rapporten inleds med en kortfattad beskrivning av Tornedalen med avseende på befolkningsutveckling, näringsstruktur och språksituation. I samband därmed behandlas kortfattat skol- och språkpolitik. Tvåspråkig-hetsforksning i allmänhet och i Tornedalen i synnerhet redovisas.De teoretiska utgångspunkterna för arbetet beskrivs och slutligen redovisas en arbetsmodell som legat till grund för de genomförda undersökningarna.Undersökningsgruppen utgjordes av samtliga elever i åk 4 (398) i kommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala. Datainsamling skedde genom en kombination av olika metoder t ex intervjuer, observationer och testningar.Rapporten avslutas med en beskrivning av undersökningsgruppen med avseende på bland annat kön, bostadsort, familjesituation samt test- och betygsmedelvärden. Det konstateras att socialgruppsfördelningen är något avvikande från riksgenomsnittet medan skillnaderna ifråga om test och betyg är små eller obefintliga.
|
|
| 6. |
- Rönmark, Walter, 1944-, et al.
(författare)
-
Tvåspråkighet i Tornedalen : elevernas språkkunskaper
- 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom det SÖ-finansierade projektet Glesbygdens skolfrågor, del III, utnyttjades flera olika metoder att mäta och beskriva elevernas språkkunskaper (svenska-finska). I denna rapport redovisas en delstudie där skattningsmetoder utnyttjats (självskattning och lärarskattning). 354 elever (åk 4) i kommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala ingick. Två typer av självskattning genomfördes, odifferentierad respektive differentierad skattning. Resultaten visar att den förstnämnda metoden i förhållande till den senare ger avsevärda överskattningar av språkkunskaperna. En jämförelse mellan elev- (själv-) och lärarskattning visar ett relativt högt samband. Ungefär var femte elev anser sig ha medelgoda eller bättre än medelgoda kunskaper då det gäller att tala finska medan var tredje anser sig förstå språket i motsvarande grad. Skillnader mellan elevernas kunskaper med avseende på bostadsort (tätort-gles-bygd), social bakgrund men ej kön erhölls. Det är utanför tätorterna samt i socialgrupp tre man återfinner elever med störst kunskap i finska språket. Resultaten visar vidare att kunskaperna att förstå finska är betydligt större än kunskaperna att tala finska.
|
|
| 7. |
- Rönmark, Walter, 1944-, et al.
(författare)
-
Tvåspråkighet i Tornedalen : mätning av kunskaper i finska
- 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för det SÖ-finansierade projektet Glesbygdens skolfrågor III, utfördes tre delstudier med syfte att mäta och beskriva elevernas språkkunskaper. I denna rapport redovisas resultaten av tre utarbetade test, två som mäter aktiva färdigheter (ordkunskaps- och ordproduk-tionsprov) samt ett förståelseprov. 354 elever i åk 4 i kommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala ingick. Testens realiabilitet befanns vara godtagbar. Erhållna resultat stöder i stort resultaten utifrån tidigare genomförda skattningar. (Rönmark & Wikström, 1980 c). Inga skillnader i språkkunskaper med avseende på kön erhölls, däremot med avseende på kommun, tätort-glesbygd och socialgrupp. Resultaten visar att testresultaten har ett högre samband med lärarskattningar än elevskattningar. Testresultaten kommer inom ramen för projektet längre fram att ligga till grund för en differentiering mellan å ena sidan elever med passiva kunskaper i finska och å andra sidan helt svenskspråkiga elever.
|
|
| 8. |
- Rönmark, Walter, 1944-, et al.
(författare)
-
Tvåspråkighet i Tornedalen : elevernas språkanvändning och språkliga miljö
- 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten redovisas en delundersökning inom ramen för det SÖ-fi nansierade projektet Glesbygdens skolfrågor, del III. Denna delundersökning behandlar Tornedalselever-nas språkliga miljö. Vilket eller vilka språk använder/ kommer man i kontakt med i skolan och på fritiden. 354 elever (åk 4) i kommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala intervjuades och observerades. Resultaten visar att huvuddelen av eleverna nästan alltid uteslutande använder svenska. Ett undantag utgör dock hemmiljön där finska används något mera främst vid samtal med föräldrarna. Skillnader finns mellan tätorter/glesbygd. Användningen av finskan är störst utanför tätorterna. Elevernas språkliga miljö är dock i större utsträckning finskspråkig. Förutom i hemmet kommer eleverna i kontakt med finska språket via finska televisionens utsändningar, vilka i betydande utsträckning följs av barnen. Inga skillnader i språkanvändning hos barnen med avseende på kön eller social bakgrund återfanns. Då det gäller barnens föräldrar fanns dock klara skillnader mellan socialgrupperna (socialgrupp 3 använder finska språket mera än socialgrupp 1 och 2). Slutsatsen, som kan dras utifrån nämnda resultat, främst jämförelsen mellan föräldrarnas och barnens språkanvändning blir att finska språket minskar och sannolikt kommer att försvinna inom en eller två generationer.
|
|
| 9. |
- Rönmark, Walter, 1944-, et al.
(författare)
-
Tvåspråkighet i Tornedalen : bildberättelser
- 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för det SÖ-finansierade projektet Glesbygdens skolfrågor III genomfördes tre delstudier med syfte att mäta och beskriva elevernas språkkunskaper. I denna rapport redovisas resultaten av en delstudie, där en metod, bild-berättelse, använts för att mäta muntlig produktion på de två språken. Samtliga elever (354) i åk 4 i kommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala ingick i delstudien. Alla fick med utgångspunkt i förelagda bildserier berätta innehållet på svenska och finska. Berättelserna spelades in på band och bedömdes i dels en femgradig skala samt i form av parvisa jämförelser. Varje berättelse bedömdes av minst fyra bedömare och överensstämmelsen mellan bedömarna var mycket hög. Av resultaten framgår att av undersökningens 354 elever har 154 aktiva kunskaper (kan berätta) i finska. Prestationerna inom denna grupp (uttryckt i femgradig skala) är approximativt normalfördelade förde båda språken. Resultaten visar också att vare sig de s k"balansteorierna"el1er idéerna om halvspråkighet får något stöd. I stället konstateras ett positivt samband mellan prestationerna på respektive språk.
|
|
| 10. |
- Rönmark, Walter, 1944-, et al.
(författare)
-
Tvåspråkighet i Tornedalen : elevernas skolprestationer
- 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten redovisas en delstudie inom ramen för det SÖ-finansierade projektet Glesbygdens skolfrågor, del III. Denna delstudie undersöker om elevernas skolprestationer (betyg, test) samvarierar med språkkunskaper (svenska, finska). I studien ingick 354 elever (åk 4) i kommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala. Rapporten inleds med en genomgång av tidigare forskning på området, främst med avseende på olika prestationsmåtts samvariation med olika typer av språkliga faktorer (enspråkighet och olika typer av tvåspråkighet). Eleverna indelades utifrån tidigare genomförda testningar i tre grupper:Elever med aktiva kunskaper i finska, elever med enbart passiva kunskaper i finska och elever helt utan kunskaper i finska. Den förstnämnda gruppen indelades vidare utifrån elevernas färdigheter i respektive språk. Skillnaderna mellan grupperna med avseende på de använda prestationsmåtten var små eller obefintliga, speciellt om hänsyn togs till socialgruppstillhörighet. Dock förekommer samvariation mellan prestationsmått och färdigheter i svenska språket. Slutsatsen blir att många faktorer förutom de rent språkliga spelar in i detta sammanhang, och de eventuella skillnader som finns mellan grupperna manifesteras inte i enkla prestationsmått.
|
|
