| 1. |
- Löfgren, Stefan, et al.
(författare)
-
Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) ochsatellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifierklassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnäraskog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät(VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalternaför N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och meravlägsen skog.Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligtbättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdetsegenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassningär en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättringjämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganisktkväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för deoorganiska fraktionerna är dock osäkra.Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken tilldetta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar attsommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre änmedel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsochmellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritisktanvändas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade påvattenkemisk information även från andra årstider.Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga ochtidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringarsom krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsattidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) ochprobabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt enförbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag förförbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutvecklingsom krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom entreårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys avslumpmässigt insamlade prover från olika årstider.
|
|
| 2. |
- Öhrman, Phillip, et al.
(författare)
-
En studie om tillit till inventeringssystemet för stora rovdjur
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillit, att lita på samhället och på sina medmänniskor, är samhällets kitt. Ett samhälle, inklusive dess olika komponenter, som präglas av hög tillit antas fungera bättre än om tilliten är låg. Syftet med vår studie är att utvärdera tilliten till inventeringssystemet för stora rovdjur bland de myndigheter och intresseorganisationer som är direkt berörda av systemet. På basis av intervjuer utvärderade vi tilliten genom sex olika delkomponenter; kommunikation,ansvars- och kompetensfördelning, resurser, respekt, kunskap och rättvisa. Vi har identifierat brister i alla sex delkomponenterna vilket sammantaget resulterar i att tilliten för systemet kan betecknas som låg. • Kommunikationen i systemet; hur kommunikationen sker, vad somkommuniceras, och på vilket sätt beslut kommuniceras upplevs som undermålig.• Ansvars- och kompetensfördelningen upplevs som otydlig. Det finns en klyfta mellan de som fastställer regler och riktlinjer och de som utför inventeringarna, varför relationerna präglas mer av kontroll och misstro än av handlingsutrymme och tillit.• Inventeringsresurserna räcker inte till eller prioriteras fel; t.ex. prioriteras varg på bekostnad av de övriga arterna. Det minskar förutsättningarna att fatta välgrundade beslut om ersättningar för rovdjurspredation ochom licens- och skyddsjakt.• Respekten för kunskap, näringsverksamhet och ideellt arbete upplevs som bristfällig. Respekten missgynnas också av den rigida kontrollkultur som upplevs ha utvecklats till följd av mål- och resultatstyrning i kombination med strikta inventeringskriterier.• Integrationen av ny kunskap är bristfällig. Bristen på ett systematiskt s.k. adaptivt lärande leder till att nya lösningar inte tillämpas eller utvecklas i tillräckligt hög grad.• Systemet upplevs som orättvist och slutet. En översyn av hur kostnader och nytta fördelas efterlyses av aktörerna, både vad gäller direkta kostnader,men även transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan. Det är också oklart hur aktörerna aktivt tillåts delta i utvecklingen av systemet. Aktörerna lyfter fram en rad förslag till hur tilliten kan stärkas. Det utgör grunden till förbättringar som också kan accepteras av de flesta:• Inled ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete med fokus på dialog och aktörssamverkan, till exempel inom ramen för Dialog för Naturvård.• Arbeta gemensamt fram en tydlig rollfördelning som beskriver vem som gör vad, när och varför inom hela inventeringskedjan, med syftet att öka förutsägbarheten för alla inblandade.• Skapa incitament och strukturer för adaptiv förvaltning inom hela inventeringskedjan,på alla nivåer.• Ta fram en översyn av hur kostnader och nytta fördelas för alla aktörer.Det ska inkludera direkta kostnader och transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan.• Utveckla och effektivisera inventeringsmetoderna, gärna med ny teknik som DNA, kameror och drönare. Utöka samarbetet med forskningsprojekt som till exempel ScandCam.• Återkoppla direkt till intresseorganisationernas och allmänhetens observationerför att öka motivationen att rapportera.• Utveckla ett regelverk för de år där det saknas inventeringsdata (t.ex.på grund av snöbrist), genom till exempel en rutin för framskrivning av antalet djur baserat på trendanalys.• Minska fjärrstyrningen, NVs roll bör vara mer koordinerande än kontrollerande.• Verka för kunskapsintegration (s.k. kollektiv intelligens) genom att samordnakunskaper, vetenskaplig samt lokal och traditionell kunskap, så att det gagnar hela systemet.• Gör en översyn av hur resurser fördelas och prioriteras i systemet.
|
|
| 3. |
- Bostedt, Göran, 1966-, et al.
(författare)
-
Naturresurs- och skogsekonomi
- 2013. - 1
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - Lund : Studentlitteratur. - 0345-2646. ; 42:5, s. 78-80
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Weston, David J., et al.
(författare)
-
The Sphagnome Project : enabling ecological and evolutionary insights through a genus-level sequencing project
- 2018
-
Ingår i: New Phytologist. - : Wiley. - 0028-646X .- 1469-8137. ; 217:1, s. 16-25
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Considerable progress has been made in ecological and evolutionary genetics with studies demonstrating how genes underlying plant and microbial traits can influence adaptation and even 'extend' to influence community structure and ecosystem level processes. Progress in this area is limited to model systems with deep genetic and genomic resources that often have negligible ecological impact or interest. Thus, important linkages between genetic adaptations and their consequences at organismal and ecological scales are often lacking. Here we introduce the Sphagnome Project, which incorporates genomics into a long-running history of Sphagnum research that has documented unparalleled contributions to peatland ecology, carbon sequestration, biogeochemistry, microbiome research, niche construction, and ecosystem engineering. The Sphagnome Project encompasses a genus-level sequencing effort that represents a new type of model system driven not only by genetic tractability, but by ecologically relevant questions and hypotheses.
|
|
| 5. |
- Berríos-Negrón, Luis
(författare)
-
Greenhouse Superstructures as Social Pedestals : displaying site-specific non-locality as a possible form of resilience
- 2015
-
Ingår i: Architecture and Resilience on the Human Scale. - Sheffield, UK : University of Sheffield. ; , s. 70-71
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper I will propose that greenhouse superstructures are not just the surface envelop of an industrial typology: they are more so a spatial archetype. As such, they are historiographical boundary objects that at times display the spatiotemporal dimensions and geopolitical flows of environmental form in accelerated climate change. This abovementioned hypothesis is reflected through the manifold of “resilience” as defined by Prof. Lawrence Vale - of resilience being “a window into conflicting human values”. The aim of this effort is to ultimately centre the manifold notion of “greenhouse” as an index that points away from itself towards the impact of anthropological and technocratic ideologies on agricultural and spatial production. It is these binary ideologies that arguably create what we sense to be a crisis of scale, now further articulated as the hyperobject of climate change as a disjuncture that we nostalgically entertain as a chasm between the human condition and the living environment. Parsed by augmenting the notion of 'greenhouse superstructure' – as technology, gas, and effect – the hypothesis looks to articulate the greenhouse as a 'site-specific non-local' sensation on the expanding sculptural field. What this expanding sculptural netherworld implies needs to be rigorously addressed for it may very well become what tautologically heightens the greenhouse to the providence of becoming our future atmosphere and landscape. To elaborate this potentiality, I will first present the schematics and precedents of the dissertation, including four installations of my authorship in Germany, Brazil, and Sweden. These sections then lead to an argument instantiated by thinking of the greenhouse as 'social pedestal'. The objective is therefore to embody the notion of non-local site-specific resilience as modes of pedagogy and production that aspire to destabilise the anthropological machine, as resilient modes not limited to historic, scientific, artistic, correlational, nor speculative conventions.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jiang, Xuemei, et al.
(författare)
-
Impacts of policy measures on the development of state-owned forests in Northeast China : Theoretical results and empirical evidence
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- State-owned forest enterprises (SOFEs) in northeast China and Inner Mongolia play important roles both in timber production and in the maintenance of ecological security. However, since the late 1970s, forest resource and economic crises have seriously restricted these functions. Based on a theoretical and an empirical analysis of the harvest and investment behavior of the SOFEs, we examined the effects of forest policies and the socioeconomic conditions on the behavioral choices of the SOFEs. Both the extent to which SOFE supervising authorities emphasized improvement of forest resources in their annual evaluations and the increases in expenses necessary to manage SOFEs had significant impacts on harvest and investment decisions as well as development of forest resources. Promoting the management and utilization of non-timber resources, as well as reforms to increase the efficiency of forest protection and management, have reduced timber harvests as intended, which in turn has increased investment and improved forest resources. The effects have been relatively small, however. In contrast, reforms aimed at timber harvest and afforestation activities actually contributed toincreasing the timber harvest, which affected the development of the forest resources negatively.
|
|
| 8. |
- Yu, Jun, 1962-, et al.
(författare)
-
Distribution Estimation for Fishing Time
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Information on visitation frequencies in recreational fishing is important when dealing with fishing tourism in order to make prognoses forthe future upon changes in the management of the aquatic environment (flow regime or habitat restoration), fishing regulations, or to estimatethe total harvest of fish. Therefore interviews have been performed in a number of streams and sections of streams, throughout the last twenty years in the Jämtland-Härjedalen region in Sweden. In this work the probability distribution of total fishing hours a day (possibly on differentperiods) is considered. We found that both Gamma and Weibull distributions can be considered as approximate distributions that generate the data. Gamma distribution fits very well for summer season while Weibull distribution is more appropriate for the other periods. In general, the gamma model is easier to interpret and better fits the mode of the distribution, and therefore, is preferred. Having parameters estimated, we are able to calculate probabilities of different fishing times. It is also suggested to use two periods: mid-summer – the end of August and other dates. The modelling at section level seems to be successful. Both the Gamma and Weibull distributions fits well the data for all periods, providing that the number of observations are not less than 20. The mean fishing hours, however, varies from section to section, even within the same watercourse.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Carvalho, Ricardo, 1985-, et al.
(författare)
-
Household Bioenergy Transitions with Alternative Biomass Feedstocks and Technologies: An Integrated System to Mitigate Environmental Risks in Western Kenya
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Kenya, over 50% of the total primary energy consumption is from traditional solid-fuel cooking, being this a major cause of deforestation and household air pollution (HAP). Western Kenya has an agricultural biofuel feedstock of over 1.9 million Mt, which could be processed to supply cookstoves with crop-residue pellets and improved wood fallows. The sociotechnical viability of two novel bioenergy value chains were analysed using the Long-Range Energy Alternatives Planning system. Three scenarios of transition to efficient cookstoves and decentralized biofuel and electricity production systems were tested. In the “Optimal scenario”, the current feedstock in the Kisumu and Siaya counties could satisfy over 80% of the cooking energy demand by 2030. Here, the net greenhouse gas emissions from charcoal production and HAP could be reduced by 87% to 12.6 thousand Mt CO2e. Further work should integrate socioeconomic indicators reflecting additional local/regional stakeholders´ collaboration channels (cost-effective) to support the bioenergy transitions.
|
|
