| 1. |
- Löfgren, Stefan, et al.
(författare)
-
Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) ochsatellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifierklassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnäraskog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät(VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalternaför N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och meravlägsen skog.Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligtbättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdetsegenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassningär en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättringjämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganisktkväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för deoorganiska fraktionerna är dock osäkra.Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken tilldetta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar attsommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre änmedel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsochmellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritisktanvändas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade påvattenkemisk information även från andra årstider.Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga ochtidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringarsom krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsattidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) ochprobabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt enförbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag förförbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutvecklingsom krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom entreårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys avslumpmässigt insamlade prover från olika årstider.
|
|
| 2. |
- Idenfors, Annika, et al.
(författare)
-
När det brister : En studie av dammsäkehet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultat från en studie om dammsäkerhet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs två reglerade älvar i Västerbotten. Syftet med studien är att undersöka hur dammsäkerhetsarbetet, när det gäller dammbrott, säkerhetsarbete mot översvämningar och incidenter relaterade till nyttjandet av älvarna, är organiserat och fungerar längs Skellefte- och Umeälven. Övriga älvar i länet samt gruvdammar ingår inte i undersökningen. Det ansvar som Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), försvarsmakten, Boverket, Vägverket och polisen har för att förebygga och agera i samband med översvämningar behandlas inte heller i studien.Rapporten baseras på en litteraturöversikt rörande den senaste forskningen på området, dokumentstudier, intervjuer med säkerhetsansvariga vid Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå, Vännäs, Lycksele och Skellefteå kommun, samt två vattenregleringsföretag.Studien tar sin utgångspunkt i begreppet mänsklig säkerhet och analyserar dammsäkerhet och säkerhetsarbete utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Det innebär att varje teknisk konstruktion, varje tekniskt system, såsom vattenkraftverk och dammar, där olika tekniska instrument används för att kontrollera och reglera vattenflöden och producera elektricitet, också utgör sociala system. Det innebär att rapporten uppmärksammar deltagande och delaktighet som en central aspekt av säkerhetsarbetet.Utifrån resultaten drar studien följande slutsatser:Dammsäkerhetsarbetet och säkerhetsarbetet mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven uppvisar brister ifråga om resurser, kompetens och insyn.Dammsäkerhetsarbetet inkluderar inte allmänhetens säkerhet vid och på dammar (public safety around dams).Det finns oklarheter rörande vem som har ansvar för dammsäkerhet och för säkerhetsarbete mot översvämningar.Dammsäkerhetsarbetet i Västerbotten inkluderar endast i begränsad omfattning sociala aspekter, lokal kunskap tas inte tillvara, och allmänhet och rättighetsinnehavare ignoreras i stor utsträckning i säkerhetsarbetet.Det är generellt svårt att bedöma effekter av säkerhetsarbetet kring dammar och längs älvarna, men klart är att pågående säkerhetsarbete, i form av till exempel enskilda projekt och övningar, ökar kunskaperna om risker och ansvar, samt stärker samverkan mellan olika aktörer.Dammsäkerhet uppfattas främst handla om tekniska konstruktioner medan människa-maskin- natur och mellanmänskliga och organisatoriska säkerhetsaspekter hamnar i skymundan.
|
|
| 3. |
- Tano, Sofia, 1982-
(författare)
-
Regional Clustering of Human Capital : School Grades and Migration of University Graduates
- 2014
-
Ingår i: The annals of regional science. - Umeå : Umeå University. - 0570-1864 .- 1432-0592. ; 52:2, s. 561-581
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The spatial distribution of human capital plays a fundamental role for regional differences in economic growth and welfare. This paper examines how individual ability indicated by the grade point average (GPA), from comprehensive school, affects the probability of migration among young university graduates in Sweden. Using detailed micro data available from the Swedish population registers, the study examines two cohorts of individuals who enrol in tertiary education. The results indicate that individual abilities reflected by the GPA are strongly influential when it comes to completing a university degree and for the migration decision after graduation. Moreover, there is a positive relationship between the GPA and the choice of migrating from regions with a relatively low tax base and a relatively small share of highly educated people in the population. Analogously, individuals with a high GPA tend to stay at a higher rate in more flourishing regions.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bergman, Mats, 1964-, et al.
(författare)
-
Goda år på ålderns höst? : En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- nder de senaste decennierna har det blivit möjligt att driva äldreomsorg i privat regi. Förespråkarna för denna utveckling pekar på valfrihet och ökad effektivitet. Kritikerna talar om vanvård och menar att äldreomsorg inte lämpar sig för marknadslösningar. I rapporten analyserar forskarna förutsättningarna för att nå god kvalitet och effektivt resursutnyttjande vid marknadsliknande lösningar i äldreomsorgen. De frågor som diskuteras i rapporten är bl.a.:Hur fungerar den svenska äldreomsorgsmarknaden?Under vilka förutsättningar kan valfrihet och konkurrens förbättra omsorgen?Vilka krav kan och bör ställas på äldreomsorgens utförare?Vilken betydelse har brukarval för omsorgens kvalitet?
|
|
| 7. |
- Bjärstig, Therese, 1978-, et al.
(författare)
-
Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap : Deltagande planering för en innovativ och hållbar översiktsplan för Vilhelmina kommun
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Översiktsplaneringen i fjällkommunerna skulle kunna vara det självklara verktyget i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet "Storslagen fjällmiljö". Kommunen har som lokal myndighet en central roll i hållbar utveckling och översiktsplaneringen ska, per definition, hantera markanvändningsfrågor i ett landskapsperspektiv. Detta sker dock inte i någon större utsträckning idag och därför finns ett stort behov av att utveckla bättre metoder och processer för att göra det kommunala planeringsverktyget mer nytänkande, kunskapsbaserat och förutseende.I Vilhelmina kommun har forskarna tillsammans med myndigheter, lokala aktörer och kommunmedborgare utvecklat metoder för att ta fram en grön översiktsplan. Översiktsplanen baseras på uthållig markanvändning och omfattar faktiska natur- och kulturvärden, såväl som nuvarande och framtida förutsättningar för strategisk planering för hur olika intressen kan samsas i fjällandskapet. I projektet analyseras möjligheter och hinder en process av detta slag möter, metoder för att uppnå ett ökat engagemang och en större lokal medverkan i planprocessen.Arbetet med den gröna översiktsplanen har resulterat i ett samrådsdokument som antagits av politikerna i Vilhelmina kommun. Rapporten redovisar en stegvis modell av planeringsprocessen som ska kunna ligga till grund för liknande processer även i andra fjällkommuner och/eller landsbygdskommuner med stora landskaps- och naturtillgångar. Exempel på lärdomar är att tidigt och kontinuerligt förankra det deltagande planeringsarbetet gentemot den lokala politiken och att deltagandeprocesser måste få ta tid.
|
|
| 8. |
- Bäckström, Eva-Lena, 1960-
(författare)
-
The unexpected meeting : How to create unique colour choises for products
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The goal of my artistic development work was to deepen my knowledge in the area of colouring for products. In my practice I have worked with colouring in several fields of product design, in different materials and contexts. Since I started working as an industrial designer in the 90’s the importance of colour for the success of the design has become more obvious in recent years. Colour expertise from material suppliers and trend institutions are regarded as truth and many companies rely on their forecasts. The strategies and choices of colour can be made without the designer.Scanning through colour history to find ideas related to colour and form I found that this is an area still to be explored.In this work I have had two different tasks that I wanted to look at. My first challenge was to see if I could make colour suggestions for a product/form regardless of trends and prejudice. My other task was to see if I could find a creative way of working with colour to boost the process. Testing my creativity by performing colour studies conducted by chance.The intention was to see if these two different approaches would converge in some way by testing new strategies to approach colour and form. I hoped to find a way as a designer to strengthen my professionalism and I also wanted to find out if the exercises were valuable for teaching colour on form as a subject.Our perception and ways to interpret colour is influenced by experience, social norms and short-lived trends. In my process I wanted to be free from conventional thinking and have a norm critical approach.Reflecting on the result there is still much to be explored in the field of colour and product. To continue this work I can see many tracks and one would be to explore the connection between function of a product and its colour. Another track would be to look at the intuitive part of the colouring process versus design method.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eriksson, Max, et al.
(författare)
-
Viltvårdsavgiften : En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige.
|
|
