| 1. |
-
Arkeologi i Norr
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
-
Arkeologi i norr
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
-
Arkeologi i norr
- 2010. - 300
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
-
Arkeologi i Norr
- 2016. - 15
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Liedgren, Lars, et al.
(författare)
-
Medeltida gårdar i Böle by, Lövånger
- 2017
-
Ingår i: Arkeologi i Norr. - Umeå : Umeå universitet. - 0284-558X. ; 16, s. 135-159
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A tax register (Gustav Vasa's jordebok), from 1543, shows that there were 148 tax units or farms in Lövånger parish at the time. This paper records excavations conducted in 2014 in one of the villages named Böle. Two farmsteads were partly excavated. One (Lövånger parish no. Raä 508) consisted of two house foundations and an ancient field with clearance cairns, and another (Lövånger parish no Raä 621) consisted of three house foundations, a cellar and clearance cairns.Radiocarbon datings show that the farmsteads were used during the 12th–15th centuries. A coin was found, a so called "klipping", which can be dated to the early reign of King Gustav Vasa, 1521–1523. Most of the artefacts found came from refuse deposits, containing large amounts of burned and unburned bone fragments. Nearly all of the identified bones (c. 97–98 %) came from domesticated animals, such as cattle, sheep and goat. Sources of the few identified bones from wild game included seal, hare, pike and perch.Areas covered by house foundations on the two sites varied from c. 20 - 50 m2. All foundations had cairns in one corner, marking fireplaces. The houses on the foundations were probably timber-framed, like most houses in the area during historical times. In and outside the houses, pieces of bricks and burned clay were found, showing that the farmers used bricks, at least to some extent in the fireplaces, as early as the 14th century.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ramqvist, Per H, 1950-
(författare)
-
Geosocial diversitet under folkvandringstiden : Idéer utgående från Medelpad
- 2012
-
Ingår i: Arkeologi i Norr. - Umeå : Umeå universitet. - 0284-558X. ; 13, s. 75-103
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The article discusses the way in which internal economic, social and religious structures and organisation during the Migration Period are reflected by archaeological remains in part of the county of Medepad, Central Norrland. The author shows that different parts of the landscape were centres for different functions within society. In four coastal valleys in close proximity in the northern part of Medelpad, each valley had its own societal profile. The Tunadal Valley may have had a judicial-religious orientation, while two of the neighbouring valleys, Ljusta and Västland, were totally different. The first exhibited a typical agrarian and the second a very aristocratic milieu. The valley of Västland contains several large mounds, including the largest in Central Norrland, and several continental imports including bronce vessels and glass objects. The northernmost valley, Timrå, had a clear military orientation.The author also discusses the different ways that the richer grave mounds are laid out. From the large, kingly mounds of Högom and the few others that have a diameter greater than 40 m, a wide spectrum of grave types is discussed, including those of hird-leaders, successful warriors and cult leaders.
|
|
| 9. |
- Ramqvist, Per H, 1950-
(författare)
-
Grisfest i Fröland? : nya resultat angående hög 3 i Högom, Medelpad – samt något om hög 4
- 2016
-
Ingår i: Arkeologi i Norr. - Umeå. - 0284-558X. ; 15, s. 91--118
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Storhögskomplexet i Högom (raä nr 1 i Selånger sn, Medelpad), utgjorde en central plats under yngre romersk järnålder och folkvandringstid. Platsen har varit föremål för omfattande arkeologiska undersökningar under åren 1949-1984. Resultaten av grävningarna blev sensationella och den först undersökta storhögen, nr. 2 (fig. 1), innehöll en av Nordeuropas rikhaltigaste kammargravar från folkvandringstiden (Selling 1952; Janson & Selling 1955). Det skulle dock dröja nästan fyra decennier sedan grävningarna avslutades 1952, innan mer omfattande, såväl nationell och internationell, publicering kom till stånd (Ramqvist 1990, 1992; Nockert 1991). Fram till 1960 undersöktes ytterligare två av storhögarna nr. 4 och nr. 3, samt några av de mindre högarna på gravfältet. Mycket litet av detta blev publicerat.År 1984 inleddes ett internationellt samarbete kring publiceringen av det rikhaltiga materialet. Publicerings- och dokumentationsprojektet initierades prof. Evert Baudou och författaren, båda vid Umeå universitet, som genom ett fruktbart samarbete med prof. Michael Müller-Wille vid Christian-Albrechts Universität i Kiel och dåvarande riksantikvarien Margareta Biörnstad vid Riksantikvarieämbetet lyckades vi dokumentera och publicera hela Högommaterialet. Två större volymer av Margareta Nockert (1991) respektive författaren (Ramqvist 1992) har publicerats. Därtill en rad övriga publiceringar (bl. a. Ramqvist 1987a; b; 1988a; b; 1990; 1992; 1995a; b; 2000; 2014; Ramqvist & Müller-Wille 1988). Högom intar idag en central roll vid diskussionen om folkvandringstidens samhällen i Skandinavien och Nordeuropa och utgör en självklar del i läroböcker och uppslagsverk (t. ex. Ramqvist 2000; 2014). Mest ljus har av naturliga skäl fallit på den mycket innehållsrika kammargraven i hög 2, med det finns även helt unika företeelser i samband med hög 3 och 4. Föremålet för denna uppsats är främst bebyggelsespåren under hög 3, men det ska kort nämnas att även hög 4 bidrar på ett intressant sätt med nya iakttagelser.
|
|
| 10. |
- Ramqvist, Per H, 1950-, et al.
(författare)
-
Hällmålningarna i Gaskávrre : nordliga bilder med geometriska motiv
- 2016
-
Ingår i: Arkeologi i Norr. - Umeå. - 0284-558X. ; 15, s. 1-36
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2014 uppmärksammades hällmålningar vid norra stranden av sjön Gaskávrre (.askaure), de hittills nordligast kända (Àg. ). Vid en av de många brant sluttande klipporna av kvartsit upptäckte Solveig Andal -ohansen bilderna (Àg. 1). (n vårvinterdag när Solveig pimpelÀskade tillsammans med sin moster och morbror, Lennart och Margareth 5anberg, tröttnade hon på den magra Àskelyckan och beslöt sig för att istället utforska området i sluttningen ovanför pimpelstället. Snön hade smält bort närmast klippväggen och där lyste röda Àgurer som målats på de lodräta väggarna. Solveig bad de övriga i sällskapet att komma och titta och det stod snabbt klart för alla att det var fråga om hällmålningar och så småningom informerades Silvermuseets arkeologer om fyndet.Det anmärkningsvärda är att hällmålningarna upptäckts ungefär på samma sätt några år tidigare då tre pojkar från Piteå tillsammans med sina föräldrar pimpelÀskade på samma ställe, blev lite rastlösa och bestämde sig för att utforska omgivningarna (Àg. 2). Dessvärre nådde inte upptäckten fram till Silvermuseets arkeologer och hällmålningarna Àck vänta ytterligare något år på att nå offentlighetens ljus.Vid det första antikvariska besöket av hällmålningarna, som gjordes 2014 av Ingela Bergman och Lars Liedgren från Silvermuseet i Arjeplog, påträffade Bergman ytterligare en lokal ca 80 meter öster om den första. Vi har gett lokalerna namnen Gaskávrre 1 och 2. Den sistnämnda är mindre och består av två ytor med enstaka målade Àgurer (se nedan).Hällmålningarna i Gaskávrre utgör inte bara de nordligaste hittills kända i Sverige, de är också unika genom sina omfattande och komplexa geometriska motiv. Belägenheten i fjällmiljö är ovanlig, men har motsvarigheter i Härjedalen, där samtliga fem kända lokaler ligger på samma höjd eller högre än målningarna i Gaskávrre. Högst belägna är målningarna i Rogen, ca 70 m ö.h. (nr på Àg. och tab. 1).
|
|
