| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Arne, et al.
(författare)
-
Tillsatsmedel i asfalt : påverkan på arbetsmiljö och omgivning (2006-02-06). Slutrapport
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vissa tillsatsmedel upplevs idag som besvärliga för arbetsmiljön vid tillverkning och utläggning av asfaltmassa. Vidstående projekt som finansierats av SBUF och Peab Asfalt AB syftar till att ta fram relevanta fakta om tillsatsmedel och dess hälso- och miljöproblem. Projektet har dels inriktats som en förstudie av vad som hitintills har gjorts inom asfaltmiljöområdet både i Sverige och i utlandet, dels kompletterande fältmätningar vid asfaltläggning av polymermodifierad asfalt. Studien har utförts i samarbete mellan Peab Asfalt AB, VTI och Previa/ARA-miljö.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Effekter av vinterdäck : en kunskapsöversikt
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Choice of winter tyres has, from mainly being a matter of safety and economic costs for wearing of road pavements, during later years also become a matter of inhalable particles formed during pavement wear from studded tyres and their negative effects on public health. Further, the tyres' effects on environment and noise have been illustrated in several studies. The issue is also complicated by the fact that tyre choice effects on traffic safety have several components, including such diverging parameters as friction and behaviour. Finally all aspects have to be evaluated from a socioeconomic point of view for society to be able to decide which kind of distribution of tyre types that is the most profitable. This report is a summary of current knowledge in this complex research field.
|
|
| 5. |
- Göransson, Nils-Gunnar, et al.
(författare)
-
Stålslagg i asfaltbeläggning : fältförsök 2005 – 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid tillverkning av stål tillsätts kalk och dolomit som slaggbildare. Det innebär att slagg erhålls som biprodukt. Stålslagg används i många länder till bundna och/eller obundna lager i vägkonstruktioner. Denna rapport behandlar slagg från stålverket i Smedjebacken, EAF-slagg (Electric Arc Furnace), som ballast i asfaltbeläggning. Goda erfarenheter finns från Halmstad och Laholm där EAF-slagg använts till slitlager på högtrafikerade gator/vägar sedan början av 1990-talet. I Danmark har EAF-slagg från Smedjebacken använts frekvent i cirkulationsplatser och vägar/gator med intensiv trafik. Slaggen från Smedjebacken har goda mekaniska egenskaper. Kornen blir efter krossning i flera steg kubiska men behåller samtidigt sin skrovliga yta genom porositeten, vilket innebär att asfaltbeläggningen får en mycket god stabilitet. Genom att slaggen innehåller fri kalk i lämplig mängd (<0,5 %) blir beständigheten mot vatten mycket bra. För att eliminera risken för svällning lagras den utomhus i cirka ett år. Slaggen från Smedjebacken har god volymbeständighet. Metallinnehållet avskiljs innan slaggen krossas och siktas till lämpliga sorteringar. Sorteringar större än 4 mm används normalt till asfaltbeläggning. Slaggen har hög densitet (hög halt av järnoxid), vilket tillsammans med ytporerna noga måste beaktas vid proportioneringen av asfaltmassan. Bindemedelshalten är lägre i slaggasfalt än konventionell asfalt. Ett antal provsträckor med stålslagg i slitlager, ABS11, utfördes i Dalarna under åren 2005–2008. Vid Smedjebacken (2005) och Borlänge (2006) lades slaggasfalt i cirkulationsplatser. På väg 68 norr om Horndal (2007) utfördes en 300 meter lång provsträcka. Ett större objekt med stålslagg, ABS11, lades på väg 50 mellan Grängesberg och Ludvika (2008). I det objektet inblandades 20 procent porfyr i asfaltmassan. För att reducera bulleremissioner har stålslagg använts på Skälbyvägen i Järfälla kommun, Swedrain8 (2010) samt i en provsträcka med dränerande asfalt, ABD11 (övre lagret i en dubbeldrän) på E4, Husqvarna (2010). Ytterligare en sträcka med ABT16, innehållande slagg i samtliga fraktioner, har testats på en gruvväg i Garpenberg (2011) med hög andel tung trafik. Flera av objekten har stor trafikvolym eller hög andel av tunga fordon. Provsträckorna har årligen okulärt följts upp med skador i fokus. Vid några tillfällen har makrotextur, spårdjup och jämnhet undersökts. Tillgängliga laboratorieundersökningar för respektive objekt samt data om trafik och vägtyp redovisas också i rapporten. Sammanfattningsvis visar uppföljningarna att slaggasfalten fungerat mycket bra. Undersökningarna av asfaltmassa och asfaltbeläggning visar på mycket goda egenskaper ifråga om stabilitet, styvhet och beständighet, vilket gör den särskilt lämplig för utsatta ytor. Även slitstyrkan har visat sig vara acceptabel för svenska förhållanden med dubbdäckstrafik vintertid. Inga beläggningsrelaterade skador såsom stensläpp, sprickor eller andra defekter har observerats på i undersökningen ingående objekt. Slaggasfalten har som förväntat god friktion. Bullerreduktion ligger för täta eller halvtäta asfaltbeläggningar cirka 1 decibel lägre än för jämförbara sträckor med konventionell asfalt.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Höbeda, Peet, 1937-, et al.
(författare)
-
Stabilisering av humusförorenad sand med hydrauliska och puzzolaniska bindemedel : resultat av förprovning och vägförsök: tillsättning av flygaska vid cementstabilisering av väg 1175
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid förprovningar av prov från för stabilisering av väg 1175 aktuell sandtäkt med portlandcement och Slaggbindemedel konstaterades dåliga resultat på grund av humusinnehåll. En utökad provning gjordes därvid varvid olika aktiverande tillsatser och filler provades med de nämnda bindemedlen. Slaggbindemedel kunde förbättras genom tillsats 'av restgips eller kalciumklorid. Dessutom provades modifierad portlandcement (innehållande flygaska), slaggcement, flygaska-kalk, flygaska-cement (inblan dad deponerad restkalk). Olika aktiverande tillsat ser provades dessutom. Det visade sig att "normal" portlandcement och flygaska-kalk gav dåliga resultat, däremot kunde tillfredställande hållfasthets utveckling konstateras med andra bindemedelskombi nationer. Korttidshållfastheten var dock ofta låg.
|
|
