| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Frostenson, Magnus, et al.
(författare)
-
Hållbarhetsredovisning i svensk detaljhandel : Roll, relevans och nytta
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från forskningsprojektet ”Hållbarhetsredovisning och interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet”. Syftet med projektet har varit att undersöka vilken betydelse hållbarhetsredovisning har för handelsföretags interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet samt, att öka kunskapen om hur dessa processer konkret kan bidra till ökad hållbarhet inom handeln. Projektet bygger både på en bred översikt över hur handelsföretag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete via hållbarhetsredovisningar och på fördjupade studier av hur ett fåtal större handelsföretag internt arbetar med hållbarhetsprocesser och hur detta kan relateras till just hållbarhetsredovisningens roll. Denna rapport presenterar de olika delstudiernas resultat på ett relativt övergripande plan och knyter dem till de forskningsfrågor som projektet har utgått ifrån. I den första delstudien visas att en relativt liten andel av handelsföretagen använder sig av hållbarhetsredovisning över huvud taget. Det finns heller inte en tydligt externt kommunicerad processförståelse av hållbarhetsarbetet. Kommunikationen kan ibland vara omfattande i rapporterna men det saknas oftast en sammanhängande redovisning av hur hållbarhetsfrågorna hanteras, med vilka medel, enligt vilken strategi och hur (eventuell) framgång mäts. Vad företag väljer att rapportera är också väldigt varierande. En del företag koncentrerar sig på hållbarhetsfrågor kopplade till kärnverksamheten medan andra fokuserar på aktiviteter som ligger långt utanför kärnverksamheten. Utifrån de två kvalitativa delstudier som genomförts har betydelsen av hållbarhetsredovisning som instrument, dess roll och relevans kunnat identifieras. I de två fallföretag som använder sig av hållbarhetsredovisning går det att urskilja ett antal funktioner av redovisningen som kommer till uttryck i högst varierande grad. Vi identifierar här hållbarhetsredovisningen som motor för hållbarhetsarbetet, uppföljningsdokument av hållbarhetsarbetet och som profileringsdokument för företaget. En övergripande iakttagelse är att hållbarhetsredovisningen inte entydigt kan knytas till någon av dessa roller utanuppvisar aspekter av samtliga. Den är exempelvis inte en motor för hållbarhetsarbetet i stark mening utan har en plats i ett vidare hållbarhetssammanhang som företaget verkar inom. Relevansen av hållbarhetsredovisningen diskuteras i kontrast till företag som inte använder sig av detta instrument. Här framförs argument från de olika fallföretagen av högst skiftande karaktär. Redovisningen beskrivs i olika utsträckning som irrelevant, delvis relevant och väldigt relevant för hållbarhetsarbetet. Utifrån det som har framkommit av studierna identifierar vi tre åtgärder som kan göra relevansen av hållbarhetsredovisningen större. Dessa är: - Indikator- och nyckeltalsanvändning som prestationsmätning snarare än leveransposter från enskilda enheter i organisationen. - Synkronisering av vad hållbarhetsredovisning är och förutsätts betyda i organisationen i förhållande till både hållbarhetsarbetet i stort och övergripande strategier och målsättningar (inte bara på hållbarhetsområdet). - Fasta strukturer och roller för arbetet med hållbarhetsredovisning för att klargöra ägarförhållandet till redovisningen.
|
|
| 6. |
- Grothérus, Dag, et al.
(författare)
-
Ventilation i medelstora och större pannhus
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utformning av pannhus kan sammanfattas enligt nedan:- Luftflöde som tillförs pannhuset skall klara av att tillföra erforderlig förbränningsluft samt att kyla pannhuset.- Pannhusetventilationen skall utföras som mekanisk ventilation och luften bör tillföras på flera olika nivåer.Arbetsmiljögsstiftningen anger cirka 45 oC som högsta lokaltemperatur. Undertrycket i pannhusets nedre del bör inte vara med än 40 Pa för att personalen på ett enkelt sätt skall kunna öppna dörrar vid utrymning.
|
|
| 7. |
- Harrysson, Christer, 1943-
(författare)
-
Byggbranschens behov av förnyelse : en väg till småhus med lägre livscykelkostnader
- 2006
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - Stockholm : Förlags AB Bygg & teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; 98:5, s. 61-68
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Småhus byggs på många olika sätt och tekniska lösningar. Några av dessa måste vara bättre än andra. Valet av lösning inriktas ofta på att minska produktionskostnaden utan vederbörlig hänsyn till drift- och underhållskostnader. Produktionskostnaden för småhus har ökat kraftigt liksom energipriset. Olika åtgärders energibesparing har ofta helt eller delvis uteblivit. Byggandet har blivit allt mer komplicerat och påkostat med många nya oprövade material, konstruktioner och installationer. Larmrapporter duggar tätt om hälsoproblem för de boende och byggskador. Nya hus har ofta helt andra och delvis okända egenskaper än tidigare, de är t ex fuktkänsligare. Råd ges för utformning av energieffektiva och komfortabla småhus till låga livscykelkostnader. Man kan sänka produktionskostnaden med 30 % genom åtgärder som minskar slöseriet under byggprocessen. Den totala energianvändningen för värme, varmvatten och hushållsel kan sänkas med 30 % genom rätt teknisk lösning och god innemiljö utan att öka produktionskostnaden. Fönster ska vara energieffektiva, ytan begränsas till 10 á 15 % av golvarean och avskärmas för besvärande solinstrålning. Luftvärme och energislösande golvvärme bör undvikas. Energianvändningen i småhus varierar kraftigt mellan såväl nominellt lika som olika hus på grund av skillnader i boendevanor, individuell mätning och debitering av energi och vatten, arbetsutförandets kvalitet (isolering, tätningar, injustering av värme och ventilation) och valet av teknisk lösning. Småhus byggda sedan mitten på 1980-talet har normalt i medeltal den totala energianvändningen för värme, varmvatten och hushållsel 13 000 – 15 000 kWh/år eller 120 – 130 kWh/m2 år. Det finns en god lösning som har 70 – 80 kWh/m2 år. Denna karakteriseras bland annat av frånluftsventilation med väggventiler och radiatorer samt frånluftsvärmepump för värme och varmvatten. Lösningen ställer inte speciella krav på projektörer, byggare, förvaltare och brukare till skillnad från passivhus. Gruppbyggda småhus jämfört med flerbostadshus har i allmänhet per kvadratmeter lägenhetsyta:· 30 % lägre produktionskostnad· 50 % lägre total energianvändning för värme, varmvatten och hushållsel
|
|
| 8. |
- Harrysson, Christer, 1943-
(författare)
-
Husdoktorn går ronden : en bok om sjuka hus och drabbade människor
- 2006. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Småhusbranschen är infekterad. Inte bara av fukt och mögel, utan framförallt av fusk och mygel"Boken inehåller ett 40-tal kapitel av olika praktikfall, utredningar och debattinlägg. Kritik riktas mot slarviga husföretag och entreprenörer, mot mäklare som hellre tänker på snabba klipp än på kundens bästa, mot partiska och slarviga besiktningsmän, förorenande luftvärme och dyrbar golvvärme, skattesubventionerad energi- och kostnadskrävande fjärrvärme och mycket annat. "Självvärmda hus", glättade huskataloger, mögelhundar och media får sin besärda del av kritiken. I en lång rad skadefall belyses "den lilla människans" ibland hopplösa kamp för att få rätt mot företag och makthavare. En del av fallen har gått till domstol, andra har lösts genom medling eller med stöd av medial uppmärksamhet. För privatpersoner kan det vara psykiskt betungande samt en lika tidsödande som kostnadskrävande sak att processa mot t ex ett husföretag eller besiktningsmän. Bokens syfte är att väcka debatt, informera och utbilda husköpare och husägare till kritiskt tänkande. Goda råd ges till dem som planerar att bygga småhus, köpa begagnat eller funderar på att bygga om. Som en röd tråd löper rådet att välja opartiska rådgivare och besiktningsmän som inte går i mäklarnas eller byggföretagens ledband utan genomför sina uppdrag med kundens/husköparens bästa för ögonen. Byggbranschen måste förnyas och gamla kunskaper tillvaratas. Om vi använder känd kunskap i ökad utsträckning behöver vi inte så ofta säga "det var bättre förr". Vi lever i ett Lort-Sverige som är farligare än när författaren Lubbe Nordström berättade om bostadssituationen i slutet av 1930-talet. Skillnaden mellan då och nu är att vi idag inte ser "skiten", men känner den i form av astma och allergier.
|
|
| 9. |
- Berntsson, Tomas, et al.
(författare)
-
Blyfri värmebehandling av tråd
- 2002
-
Ingår i: Stål 2002. ; , s. 50-51, s. 48-50
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
