| 1. |
- Wide, Sverre, et al.
(författare)
-
Redaktören har ordet
- 2015
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Falun : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 135:1, s. 1-1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Kullberg, Christian, 1957-, et al.
(författare)
-
Genus i socialt arbete
- 2012. - 1
-
Ingår i: Genus i socialt arbete. - Malmö : Liber. - 9789147098309
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Wide, Sverre
(författare)
-
Redaktören har ordet
- 2016
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Falun : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 53:3, s. 225-225
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Danielsson, Erna, 1954-, et al.
(författare)
-
Sociologiska perspektiv på coronakrisen : Fyra sociologer om samhällets reaktion på covid-19
- 2020
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Annelöv : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 57:1, s. 67-76
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sociologisk Forskning bad fyra sociologer i Sverige att svara på några korta frågor om coronapandemin och vårt samhälles hantering av den.Deras tidigare forskning har på olika sätt berört olika frågor såsom socialmedicin och medicinsk kunskapsproduktion, sociala nätverks betydelse för smittspridning, samhällets hantering av kriser och risker, genusaspekter av samhällskriser samt dynamiken mellan expertis, politiker och medborgare i beslutsfattande och debatter kring frågor där expertkunskap är centralt. Utifrån svaren på frågorna redigerade tidskriftens redaktörer en sammanhängande text, som de fyra forskarna sedan kunde ändra och göra tillägg i. Resultatet är en gemensam text som påminner om ett samtal. Den slutliga texten färdigställdes den 8 april 2020 .De fyra medverkande forskarna är Erna Danielsson, docent i sociologi vid Mittuni-versitetet och föreståndare för Risk and Crisis Research Centre (RCR), som forskar om samhällets krishantering vid såväl vardagskriser som större händelser och specifikt genus och krishantering; Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet, som genomförde sitt postdoktorprojekt på dåvarande Smittskyddsinstitutet tillsammans med nuvarande statsepidemiologen Anders Tegnell och i dag bedriver forskning om hur människors kontaktnätverk påverkar spridningsdynamik; Shai Mulinari, docent i sociologi vid Lunds universitet, som bedriver forskning om medicinsk kunskapsproduktion, läkemedelsindustrin, epidemiologi och folkhälsa; samt Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, som forskat om miljörelaterade risker och kriser samt om hur demokrati och deltagande förstås i anslutning till expertfrågor.
|
|
| 5. |
- Johansson, Madelaine, 1962-, et al.
(författare)
-
Vem äger frågan? : Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ständiga förändringar i samhället ökar kraven på flexibilitet och nya strategier för att hantera miljöproblematiken och arbetet med att nå en hållbar utveckling.Det kan uppstå problem när samhället ska anpassa sig efter nya strukturer och nyuppkomna behov, exempelvis när det gäller miljöhot. De nya krav som kopplas till hållbar utveckling och dess ekologiska dimensionreser krav på förändrad politisk styrning. I Sverige har det beslutats attmiljöfrågor ska vara övergripande för alla politiska områden. Formulering avplaner och program för ekologisk hållbar utveckling införs därför i olika typerav styrningssystem som bygger på olika sorts logik vilket kan leda till intressekonflikter.Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämnaöver ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och där mänskligpåverkan på miljön är långsiktigt hållbar. År 1999 fastställdes en ny struktur ihållbarhetsarbetet genom framtagandet av 15 nationella miljökvalitetsmål och inovember 2001 antog riksdagen regeringens förslag om delmål och riktlinjer förhur dessa miljömål ska uppnås. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska gevägledning för allt miljöarbete inom såväl olika samhällssektorer som på olikanivåer i miljömålsadministrationen. Regionala mål och sektorsmål ska utvecklasmed utgångspunkt i de mål som beslutats av riksdagen. Syftet med studien som ligger till grund för denna rapport var att identifierahinder för kommunikation i miljömålsarbetet och därigenom underlätta överbryggandet av kommunikationsbarriärer i framtida miljöarbete. Vi harstuderat hur aktörer på olika nivåer inom miljömålsadministrationen ser på målstyrning och arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen med syfte att synliggöra hur kommunikationen kring miljömålen uppfattas.Vi har särskilt fokuserat på:kommunikation mellan administrativa nivåer, i allmänhet och rörandeuppföljningsarbetet i synnerhethur målstyrning fungerar i praktiken• vad som kan och bör mätas i uppföljningen av miljömålsarbetetmöjligheter till feedback mellan olika aktörer och administrativa nivåer.
|
|
| 6. |
- Kankkunen, Tina Forsberg, et al.
(författare)
-
New Public Management i kommunal praktik : En studie om chefers möjlighet att hantera styrning inom verksamheterna Vatten, Gymnasium och Äldreomsorg
- 2014
-
Ingår i: ISM rapport. - Göteborg : Institutet för stressmedicin. - 1652-7089. ; 2014:15
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie belyser chefers möjligheter att hantera styrning inom olika kommunala verksamheter. Syftet med rapporten är att undersöka och jämföra hur styrning praktiseras inom den kvinnodominerade verksamheten ’Äldreboende’, den könsintegrerade verksamheten ’Gymnasium’, samt den mansdominerade tekniska verksamheten ’Vatten’. Analysen baseras på 30 intervjuer med linjechefer i fyra kommuner. För att förstå sammanhanget runt chefernas berättelser har även aktörer på kommunledningsnivå intervjuats. En utgångspunkt i studien är att jämförelser mellan olika organisatoriska sammanhang kan skapa lärande i arbetslivet.De deskriptiva resultat som presenteras i rapporten visar att styrning i linje med New Public Management har inneburit att cheferna upplever sig allt mer klämda mellan organisationens styrning och medarbetarnas och verksamhetens behov. Med New Public Management betonas styrning genom ekonomi, standardiserade processer, mål och uppföljning samt värderingar. De medverkande cheferna beskriver att detta har medfört målkonflikter som kan vara svåra att hantera. Det skiljer sig dock mellan verksamheterna hur målkonflikterna hanteras. Inom den mansdominerade verksamheten Vatten beskriver cheferna hur organisationen tar ansvar för målkonflikterna på ett sätt som möjliggör för cheferna att hantera dem. Inom Gymnasium och Äldreboende beskriver cheferna istället att de många gånger själva får hantera och ta konsekvenserna av målkonflikterna.Vi pekar sammanfattningsvis på fyra lärdomar kring chefens möjligheter att hantera målkonflikter. Dessa lärdomar handlar om hur arbetet organiseras, snarare än om chefernas individuella strategier. Vi talar om vikten av ett nära stöd, av att dela värld, av gemensamt språk och avgränsade mål och slutligen, vikten av tillit.
|
|
| 7. |
- Jönsson, Mats, et al.
(författare)
-
Självbilder : filmer från Västmanland
- 2006. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken är resultatet av ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och forskare inom det regionala nätverket Penta Plus. Den inleder en förlagsserie om forskning vid SFI:s arkiv i Grängesberg för icke-biografdistribuerad film. En kort redogörelse för projektets bakgrund, uformning och syfte följs av två delstudier. Uifrån begreppen kulturarv och identitet jämför den första bilder av Västmanland i filmen Salabygd (1953) med nutida länslanseringar. Den andra delstudien analyserar ett stort antal privatfilmer från 1960- 70- och 80-talen. I detta digra material studeras i synnerhet individers förhållande till kamera och motiv.
|
|
| 8. |
- Bagger, Anette, 1974-, et al.
(författare)
-
Inkluderande undervisningsmaterial och undervisning
- 2022
-
Ingår i: Abstractbook för Nationell konferens om särskilda utbildningsbehov i matematik. - Växjö : Linnéuniversitetet. - 9789189709201
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi kommer i denna föreläsning att berätta om vårt fleråriga samarbete med att utveckla kunskaper om inkluderande och likvärdig matematikundervisning. Detta är både en inspiration för hur forskare och lärare kan samarbete, samtidigt som vi delger en modell för att utvärdera undervisningsmaterial och huruvida de verkar inkluderande. Detta är ett resultat från ett EU- projekt och där både en version för lärare och en version för barn utarbetats i samarbete med forskare och lärare i Italien, Tyskland och Luxemburg. Modellen kommer att presenteras och vi illustrerar hur den kan användas både av lärare och av lärare med elever. För tillfället är även ett fortsättningsprojekt inplanerat och där större fokus kommer att ligga på digitala material.Referenserhttps://en.itm-europe.org/
|
|
| 9. |
- Bagger, Anette, 1974-
(författare)
-
Prövningen av en skola för alla : nationella provet i matematik i det tredje skolåret
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis presents the contribution to research that my doctoral education led to. My starting point was a large scale qualitative research project (here after called the VR-project) which reviewed the implementation of national tests in the third grade on the subject of mathematics. The VR-project investigated how the test affected the pupils with a special focus on pupils in need of special support. An urge to look further into issues concerning the support, the pupil in need and the test was revealed in he initial VR-project. These issues therefore constitutes the problem area of this thesis. The VR-project studied a total of 22 classrooms in two different municipalities' during 2010- 2012. The methodology used for this project was inspired by ethnography and discourse analysis. The raw data consisted of test instructions, video observations of the actual test subjects, interviews from teachers and pupils about the test, the support that was given throughout the testing as well as the observations and interviews of the pupils requiring special assistance. Activated discourses and positions of the participants were demarcated. The results revealed that a traditional testing discourse, a caring discourse and a competitive discourse are activated during the tests. The testing discourse is stable and traditional. Much of what was shown and said in classrooms, routines and rules regarding the test were repeated in all the schools and in all the classrooms. The discourse on support is affected by ambiguity, which is revealed especially when issues of pupils’ equity is put against the tests equality. This is connected to the teachers restricted agency to give support due to the teacher position as a test taker. The positions in need that are available to students are not the same in pupils, teachers and steering documents. The situation is especially troublesome for pupils that do not manage Swedish good enough to take the test and for pupils in need of special support. Some of the conclusions from this thesis is that the national test format: Disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Results indicate that the test:Activates a focus on achievementLeads attention away from learning Activates issues of accountability Influences pupils and teachers with stakes involvedBesides evaluating knowledge, the test disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Discussing the national test as an arena for equity might be a way towards attaining equality in education for all pupils.
|
|
| 10. |
- Bagger, Anette, 1974-
(författare)
-
Tillgänglighet till att visa kunskap under bedömning : En fråga om hållbarhet och delaktighet
- 2022
-
Ingår i: Abstractbook för Nationell konferens om särskilda utbildningsbehov i matematik. - Växjö : Linnéuniversitetet. - 9789189709201
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna föreläsning syftar till att diskutera vad hållbar bedömning i matematik är ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Med hållbar bedömning utgår jag från Boud (2000) och hänvisar till bedömning som ger eleven möjlighet att både komma åt testsituationen och visualisera sin kunskap, men som också sträcker sig bortom den omedelbara bedömningssituationen. Detta kan till exempel innebära att situationen hjälper eleven att lära sig teststrategier som är hållbara nu och i framtida bedömningssituationer, och att eleven är bekväm med att bli bedömd.Dagens utbildning är starkt driven av bedömning i olika former och med en stark betoning på och förståelsen av kunskap som något som behöver synas för att räknas (Bagger, Roos & Engvall, 2020). För vissa elever är det en kamp att visa kunskap. En angelägen uppgift för lärare är därför att stödja eleverna att göra sina kunskaper synliga. Tillgänglighet i bedömningssituationer, påverkar tillgängligheten till progression och en positiv utveckling och identitet som elev i matematik. Detta skrivs fram som ett tydligt uppdrag både i barnkonventionen och skolans styrdokument om att följa, främja samt ge stimulans och särskilt stöd. En utmaning för lärare och forskare är samtidigt att ge alla elever möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist sätt. Detta uppdrag kopplas i föreläsningen till hållbarhet i en ”bedömningssituation för alla”, delaktighet och tillgänglighet.Jag kommer att illustrera detta med exempel från när en speciallärare ger en elev stöd att genomföra nationella prov, samt visa på grundsärskolans arbete med bedömning. För att ytterligare belysa vad som sker i dessa situationer kommer jag att visa på vilka aspekter av delaktighet som äger rum (Jansson, och som kan stödja eleven och även pedagogerna framgent i utvecklingen av undervisningen, det fortsatta lärandet och matematikutvecklingen.ReferenserBagger, A., Roos, H. & Engvall, M. Directions of intentionalities in special needs education in mathematics. Educ Stud Math (2020). https://doi.org/10.1007/s10649-020-09945-4Boud, D. 2000. Sustainable Assessment: Rethinking Assessment for the Learning Society. Studies in Continuing Education22 (2): 151–167. https://doi.org/10.1080/713695728Jansson, U. 2005. Vad är delaktighet, en diskussion av olika innebörder [What is participation, a discussion of different meanings]. Department of Education: Stockholms University.Jansson, U. 2010. Delaktighetens villkor [The Terms of Participation. Report of ongoing research project]. Department of Education: Stockholm University.
|
|
