| 1. |
- Kullberg, Christian, 1957-, et al.
(författare)
-
Genus i socialt arbete
- 2012. - 1
-
Ingår i: Genus i socialt arbete. - Malmö : Liber. - 9789147098309
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bjursell, Cecilia, 1970-, et al.
(författare)
-
Forskning som etisk och moralisk handling
- 2022
-
Ingår i: Äldres lärande. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127460256 ; , s. 345-362
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lilliedahl, Jonathan
(författare)
-
Från estetisk fostran till estetiska lärprocesser : En analys av svensk policy
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna paper presentation görs försök till en kontextuell inramning av talet om "praktiska och estetiska lärprocesser". Underliggande frågor är hur förekomsten av begreppet "praktiska och estetiska lärprocesser" kan förstås samt vilken innebörd som på policynivå lagts i "det praktiska" och "det estetiska" som innehåll och form. Den förståelse som här eftersöks förmedlas genom en förklarande referensram byggd på en läroplansteoretisk ansats med diskursanalytiska och kunskapssociologiska drag.Presentationen kommer att fokusera på två förklaringsmodeller. I ett första läge begrips "det praktiska" och "det estetiska" som utfall av klassificeringsbehov. Praktiska och/eller estetiska ämnen, innehåll eller lär-processer blir på så vis särskilda andra typer av ämnen, innehåll eller lärprocesser. I ett andra läge kommer sådana gränsdragningar att sättas samman med de inramningar som svensk utbildningspolicy formerat sedan initiativen till allmän grund- och gymnasieskola och intill vår samtid. Presentationstiden rymmer inte mer än en skissering av några betydelsebärande drag i den pedagogiska diskursen. Därför kommer fokus att läggas på transformeringar i förhållande till reproduktiva drag, särskilt ifråga om "det estetiska".En central poäng är att synen på "det estetiska" i hög grad styrts av en övergripande pedagogisk diskurs. Mitt sätt att beskriva en slags transformering i termer av "från estetisk fostran till estetiska lärprocesser" avser att säga något om den förändrade synen på "det estetiska", men samtidigt också bli ett innehållsfokuserat exempel på skiftningar i en mer allmän pedagogisk diskurs.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lilliedahl, Jonathan
(författare)
-
Musik i läroplanen och läroplanen i musik
- 2014. - 1
-
Ingår i: Musik för alla. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144084879 ; , s. 95-106
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Lilliedahl, Jonathan
(författare)
-
Musik i (ut)bildning : gränsdragningar och inramningar i läroplans(kon)texter för gymnasieskolan
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this dissertation is critically to illustrate discursive recontextualization between sociocultural production and reproduction, with respect to both relations within and relations to music education in Swedish upper-secondary school.The starting point for the study is the Swedish upper-secondary school reform, Gy 2011, which has involved a marked reformulation of the agenda for music education in upper-secondary school. The general Artistic Activities disappeared, at the same time as the significance of a specialising education in the field was strengthened. This dissertation is driven by the desire to understand the results of the upper-secondary school reform by explaining the processes and principles involved. But, in a wider perspective, the dissertation deals not only with a single reform, but encompasses a search for the underlying principles that have had, and are having, a regulating effect on the design and positioning of music in publicly regulated education.The results show that structuring of the subject of music takes place primarily through the classification and framing of social relationships in general, and of interactional relationships in particular. The focus of these relationships has shifted from time to time, and varies from context to context, but has always been in relation to something that has been regarded as sacred. In recent times, the framing within music-oriented knowledge practices has become weaker. At the same time, such knowledge practices have shown an increasing need for the drawing of boundaries in relation to other knowledge practices. The latter also has a value in explaining why general music content was removed from the upper-secondary school curriculum, whereas a special and specialising educational programme was able to gain legitimacy.
|
|
| 9. |
- Lilliedahl, Jonathan
(författare)
-
Teoribaserad utvärdering av lämplighetsbedömning : Rapport från försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är en utvärdering av den försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning som bedrivits vid Jönköping University på uppdrag av Universitets- och högskolerådet.Försöksverksamheten har varit baserad på ett särskilt regeringsbeslut grundat i antaganden om lämplighetsbedömningens mening och eventuella effekter. Därför är denna utvärdering teoribaserad, det vill säga att den utgår från antaganden om lämplighetsbedömningens funktion givet en viss verksamhetslogik.Utvärderingen är genomförd på lokal nivå av undertecknad och i nära anslutning till genomförd lämplighetsbedömning. Underlaget består främst av inblandade parters upplevelser i kombination med utfall under ansökningsförfarandet. Sammantaget kombineras processutvärderande delar med mer effektutvärderande resonemang. En mer omfattande utvärdering kommer att genomföras av ansvarig myndighet, Universitets- och högskolerådet.Resultat talar för att krav på visad lämplighet kan ha effekter på sökandes agerande under ansöknings- och antagningsfaser. Lämplighetsbedömningen har först och främst fungerat som ett prov på sökande motivation för att bli antagen till utbildningen. Kravet som sådant – att sökande måste uppvisat lämplighet för behörighet till utbildningen – har förmodligen haft störst effekt, även om behållningen av självbedömning och andra aspekter inte bör underskattas.Välkommen att läsa utvärderingen i sin helhet för en mer utvecklad redogörelse av ovanstående.
|
|
| 10. |
- Stiernstedt, Fredrik, 1981-
(författare)
-
Från radiofabrik till mediehus : medieförändring och medieproduktion på MTG-radio
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is a study of how the Swedish media company MTG Radio has developed new strategies and production practices in relation to technological change, new competition and media convergence during the first decade of the 2000s. During this period the media landscape in general has been marked by digitization, the rise of new media platforms and competition from new media companies. The study engages in an ethnographical perspective on media production, but also takes its starting point in political-economic theories on media work (Banks 2007, Hesmondhalgh & Baker 2011, Ryan 1992) in order to raise questions about the relation between technological and organizational changes and relations of power in production. Empirically, the thesis builds on interviews with production staff as well as an analysis of production documents and content produced by MTG Radio.The analysis shows that digital production technologies contribute to anincreased automation and centralization of control over editorial decisions, and hence to “de-skilling” (Braverman 1974/1999, Örnebring 2010). On the other hand, strategies of multiplatform production and the organizational changes taking place contribute to an “upskilling” (Edgell 2012) and give DJs and presenters more autonomy and control within production. This strengthened autonomy involves their possibilities for reflexivity and critical self-evaluation, as well as their control over content and production. Finally, the thesis connects these results to the more overarching question of alienation, arguing that upskilling and increased autonomy do not automatically create better jobs within the media house, or necessarily represent emancipatory possibilities within media work, as has been argued in previous research and theory.
|
|
