| 1. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(author)
-
Familjers vardagsmobilitet i ”socialt utsatta områden” : Konsekvenser för välfärd, rättvisa och hållbarhet
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten syftar till att beskriva fynden i ett forskningsprojekt om familjers vardagsmobilitet i ”socialt utsatta” områden. I studien ingår 71 individer från 31 familjer vars vardagsmobilitet har undersökts kvalitativt.Forskningsdeltagarnas bostadsområden, med närhet till samhällsservice och kollektivtrafik och väl utbyggd gång- och cykelinfrastruktur, ger goda grundläggande förutsättningar för vardagens resande. Många av familjerna har knappa ekonomiska och tidsmässiga vardagsliv med många förpliktelser, ofta bundna i tid och rum. Bussen är det vanligaste färdmedlet, med betungande arbetsresor och omsorgsresor för vuxna, framför allt för mödrar. De höga priserna begränsar möjligheten att åka buss, särskilt för ungdomarna. Gång spelar också en betydande roll. Bilen är central för många familjer eftersom den möjliggör snabba resor i vardagen och är ett sätt att visa och utöva omsorg på. Oftast är det männen som kör. I flera hushåll saknas bil och körkort. Även om några cyklar i vardagen finns det många barriärer, som bristande cykelförmåga och cykelvana. Forskningsdeltagarna präglas av att leva i närheten av kriminalitet och våld som inverkar på hur de rör sig i vardagen. Föräldrar begränsar särskilt unga pojkars mobilitet av omsorg. Föräldrarnas oro för att de ska hamna i kriminalitet gör att de styr var de unga tillåts röra sig och på vilka tider, samt vilket socialt umgänge de har. Kulturella föreställningar (kring t.ex. olika färdsätt och bostadsområdet) är ytterligare ett lager som behöver beaktas när familjers vardagsmobilitet diskuteras. Åtgärder som kan stärka familjers vardagliga mobilitet behöver sättas i relation till de begränsningar som finns i ”socialt utsatta” områden. Transport- och samhällsplaneringen bör avlasta de tyngder som familjer upplever i vardagen, och bidra till upprättande och upprätthållande av välfärdsinfrastrukturer. För att styra mot mobilitetsrättvisa behövs åtgärder som gör det möjligt för välbeställda grupper att resa hållbart, medan grupper som upplever bristande tillgänglighet samtidigt kan stärkas.
|
|
| 2. |
- Joelsson, Tanja, 1980-, et al.
(author)
-
Vardagen i rörelse : en forsknings- och kunskapsöversikt om familjers vardagsmobilitet, social hållbarhet och mobilitetsrättvisa
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med rapporten är att förstå vad social hållbarhet betyder i relation till resande, transporter och vardagliga förflyttningar. Av särskilt intresse är det resande som präglar vardagslivet för familjer i socialt utsatta områden. Till grund för rapporten ligger en forsknings- och kunskapsöversikt som berör befintlig forskning om vilken roll resande och transporter spelar i människors liv och hur det kan kopplas till makt, rättvisa och samhällsplanering. Rapporten visar att den tidigare forskningen om transporter, resande och resvanor inte tillräckligt belyser hur urbana områden med en hög andel låginkomsttagare med svag arbetsmarknadsanknytning organiserar och hanterar sin vardagsmobilitet. Forskning om ”transportfattigdom” belyser dock hur tillgång till och möjligheten att utnyttja befintliga transporter leder till ojämlikhet för personer med låg inkomst. Vardagslivets organisering där jobb, familjeliv, restid, och interaktion med institutioner kräver att familjer med en eller flera yrkesarbetande vuxna kan kontrollera sin tid. De studier som specifikt intresserat sig för familjers, barns och ungas resandepraktiker och vad det innebär för att kunna uppnå social hållbarhet, betonar närhet, trygghet och självständighet som viktiga faktorer för samhällsplaneringen. Begreppet mobilitetsrättvisa presenteras slutligen som ett fruktbart sammanhållet ramverk att arbeta med i kommande studier om familjers vardagliga mobilitet i socialt utsatta områden.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nerhagen, Lena, 1963-, et al.
(author)
-
Politiska krav och tjänstemäns roll för analys av och beslut om styrmedel : Sammanfattande slutrapport
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En hållbar utveckling innebär att samhällets begränsade resurser används på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. För att uppnå önskade samhällsmål på ett effektivt sätt behöver olika aspekter vägas in vid utformning av styrmedel. Inom EU föregås beslut om regleringar av en så kallad Regleringskonsekvensbeskrivning (Regulatory Impact Assessment) där samhällsekonomisk analys ingår. Forskning och olika utredningar har visat att Sverige saknar en etablerad praxis för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser på miljö, men även energi- och transportområdet. I detta projekt är syftet att undersöka hur Sverige arbetar med de analyser av detta slag som genomförs inom EU inför förhandlingar men också att studera orsaker till att de används eller inte används. Fokus ligger på förutsättningar inom en myndighet, men även vilken betydelse som tjänstemän har för vilka underlag som tas fram inför beslut om utformning av regleringar/styrmedel.Den övergripande slutsats som kan dras av de tre delstudierna som ingått i projektet, samt diskussionen på avslutningsseminariet, är att detta inte är ett etablerat arbetssätt i det svenska förvaltningssystemet. Detta kan förklaras av brist på kompetens, en etablerad misstro, målstyrning samt avsaknad av ett institutionellt ramverk för när och hur denna typ av bredare konsekvensanalyser ska genomföras. Vid avslutningsseminariet framkom att Naturvårdsverket nu arbetar med en vägledning för att hjälpa tjänstemän att i ett tidigt skede analysera om det finns behov av regleringar från samhällets sida, att inleda arbetet med att ställa frågan ”Vad är problemet?”. Vi bedömer att detta är ett steg i rätt riktning men ser också att de nationalekonomer som arbetar ute på myndigheter ofta är ensamma eller väldigt få och därmed kan behöva olika former av stöd för att kunna utveckla arbetet med denna typ av, ofta komplexa, analyser på sin myndighet.
|
|
| 5. |
-
Rättvist resande? Villkor, utmaningar och visioner för samhällsplaneringen
- 2023
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Att styra framtidens resande i en rättvis och hållbar riktning framstår idag som alltmer akut. Trots en ökad medvetenhet om hur djupt orättvisa vardagslivets resor kan vara tycks just rättvisa transporter vara särskilt svåra att uppnå – i synnerhet för vissa grupper. Hur drabbas unga i Norrlands inland när bränslepriserna ökar? Vilka möjligheter har egentligen barn att påverka sitt vardagsresande? Hur kan ett bostadsområdes närhet spela roll för jämställdheten? Varför kommer inte samtidens och framtidens transportlösningar alla till gagn? För att anta utmaningen att styra mot rättvist resande krävs både kunskap och visioner, vilket kan vara utmanande att omsätta i planering och praktik. Vi hoppas att den här boken kan ge inspiration och handfasta råd till dem som efterfrågar mer kunskap om hur rättvisa hänger ihop med vardagsresandet. I antologin introduceras tio bidrag med fokus på hur resande, mobilitet och tillgänglighet kan förstås, forskas om, och planeras för – ur ett rättviseperspektiv.Författarna har bland annat bakgrund i genusvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap, kulturgeografi, historia, psykologi och barn- och ungdomsvetenskap.
|
|
| 6. |
- Carlén, Björn, 1965-, et al.
(author)
-
Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel : underlagsrapporter 1-10
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- VTI notat 28-2014 innehåller de tio underlagsrapporter som ligger till grund för VTI rapport 831: ”Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel – Sammanfattande rapport”. I VTI rapport 831 diskuterar forskarna flera dimensioner av hur växthusgaserna från godstransportsektorn ska kunna minskas, till exempel med hjälp av så kallade Gröna korridorer. Vidare diskuteras hur man ska se på de klimatpolitiska konsekvenserna av överflyttning från väg till järnväg eller elektrifierade fordon på väg.
|
|
| 7. |
- Forward, Sonja, et al.
(author)
-
Polisens attityder till trafikövervakning : en jämförelse mellan år 1999 och år 2007
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report is based on the results obtained from two questionnaire studies carried out during 1999 and 2007. The aim of the studies is to increase our knowledge about the attitudes and approach of the police to traffic safety work and how these attitudes have changed with time. In the first study 729 randomly chosen police officers completed the questionnaire and in the second 1,022. The results show that the basic attitude among the police towards traffic surveillance has become more positive. The attitudes towards the directives from the governing bodies and their ability to participate in decision making have improved slightly from the first measurement to the second measurement. However, it is characteristic that a fairly large proportion still is dissatisfied with the same. The attitude of the police towards their own reporting of accidents has not changed appreciably at all. On the other hand, the understanding that a certain amount of statistics shall be reported is slightly greater in 2007 than in 1999. The attitudes towards automatic surveillance have strongly improved although a well-visible policeman is still advocated. The need to reinforce the surveillance of professional traffic is considered to be greater in 2007 than in 1999. According to the police, the attitude amongst the public towards speeding offences has become more negative than it was before. Nevertheless, a relatively high proportion still believes that it is a relatively minor offence. In 2006, the tolerance level for speeding offences was lowered at the same time as the fines for traffic offences were raised markedly. The results of the questionnaire show that the police are neutral towards whether or not these measures will influence the public’s acceptance of the traffic safety work, which could indicate that they have not yet defined their attitude regarding the question. More than half of all police officers in 2007 do not believe that the public are aware of the possibility of having a time for consideration with respect to the acceptance of a fine for a breach of regulations. Finally the results show that in 2007, more controls were carried out than before. The most important conclusions that can be drawn from these results are that the police have developed a more positive attitude towards the traffic safety work and that, at the same time, more traffic controls are being carried out. But there are also many who still do not feel that they are able to influence their work. Furthermore, many are dissatisfied with the governing body’s directives regarding traffic safety work. Such a dissatisfaction can influence the psycho-social work environment and the motivation for carrying out good work, but concretely the results show that such a dissatisfaction influences, both directly and indirectly, how many traffic controls one carries out.
|
|
| 8. |
- Hultkrantz, Lars, 1952-, et al.
(author)
-
Samhällsekonomisk analys : En introduktion till mikroekonomin
- 2008. - 2
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Denna bok är en introduktion till den samhällsekonomiska mikroteorin och dess normativa del, välfärdsteorin. Författarna presenterar såväl klassiska teorier som nyare inslag som beteendeekonomi, spelteori och informationsekonomi. Boken visar även hur teorin kan användas för olika praktiska syften, t.ex. vid val av styrmedel, analys av konkurrensfrågor, upphandling och samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning.Samhällsekonomisk teori och metod kan användas för att analysera många frågor. Denna teori utvecklades ursprungligen för att förklara marknaders funktion men används idag för att studera alla slags samhällsinstitutioner – t.ex. organisationer, lagar och avtalsformer. Med hjälp av samhällsekonomisk analys kan man både förklara dessa institutioner och hur väl de fungerar, i synnerhet deras effektivitet.
|
|
| 9. |
- Nyberg, Jonna, 1967-
(author)
-
Förändringar i transportrelaterad välfärd och myndighetsförtroende : en studie om personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall
- 2021
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Access to transport, and thus accessibility to desired and needed activities, is of importance for the individual's welfare and subjective well-being. In many western contexts, land use and infrastructure are configured for the benefit of cars. A withdrawn driving license (WDL) might thereby affect welfare and subjective well-being. Further, if the WDL is perceived as unfair, trust for authorities involved in the WDL process can be affected. The overall aim is to explore changes of having a WDL due to visual field loss (VFL), concerning transport-related welfare and trust in authorities. Four studies were conducted, and both qualitative and quantitative methods have been used. The results showed that the WDL had led to negative welfare consequences for the respondents, such as ended careers, limited or ceased opportunities for leisure activities, and difficulties managing daily errands. These consequences can be explained by lacking or unsatisfactory alternative transport arrangements (study I). Also, the WDL had led to worsen overall subjective wellbeing. This can, for example, be explained by the respondents' perception of unsatisfactory access to transport means, to live a life to be satisfied with (study II). The respondents perceived the vision tests on which the WDL isbased as unfair, as they do not measure individual driving ability related to traffic safety. Perceptions of outcomes and processes were fueled by experiences of deficiencies regarding, for example, performance and information, leading to a decrease in trust in the authorities involved in the process of WDL due to VFL: the Health Care (the physician being obligated to report the VFL to the Swedish Transport Agency), the Swedish Transport Agency (decisions on WDL), and the Judicial system (decisions in cases of appeals) (study III). Gender had no effect on trust for none of these authorities. Though, diagnosis (reasons for VFL) had effect, and differences in degree oftrust for each of the three authorities were seen, related to type of diagnosis. The results also showed that low trust related to WDL process can generate lower trust in authorities in general (53%) (study IV). Finally, the thesis contributes to insights of goal conflicts that driving license withdrawals can entail, dealing with issues of safety, accessibility, and justice.
|
|
