| 1. |
- Näsman, Elisabet, 1947-, et al.
(författare)
-
Perspektiv på barns röster om våld
- 2015. - 2
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140688798 ; , s. 7-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Cater [Källström Cater], Åsa, 1971-
(författare)
-
Att intervjua barn
- 2015. - 2
-
Ingår i: Handbok i kvalitativa metoder. - Stockholm : Liber. - 9789147112241 ; , s. 68-80
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Cater [Källström Cater], Åsa, 1971-
(författare)
-
Trappan-modellen för samtal med barn som upplevt våld i familjen : en utvärdering för metodutveckling
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport har tillkommit inom enheten för FoU-stöd vid Regionförbundet i Uppsala län. Initiativet till utvärderingen togs av personal som arbetar med barn i våldsutsatta familjer vid Trappan, en Råd och stödverksamhet i Uppsala kommun. Barn som lever i familjer där våld ingår i vardagen far mycket illa. Vart tionde barn har någon gång sett eller hört en förälder – oftast mamma – bli slagen. På initiativ från Rädda Barnen utvecklades under slutet av 1990-talet en modell för krissamtal med barn i våldsutsatta miljöer. Modellen kallas Trappan och den presenteras bl a i Inger Ekboms och Ami Arnells bok ”och han sparkade mamma…”. Trappan-modellen har sedan dess spridits över landet, men någon utvärdering som inkluderar barnen och som fokuserar på effekter har inte tidigare gjorts. Trappan-modellen används i Uppsala kommun sedan 2000. Personalens erfarenheter är att insatsen verkar ge ett betydelsefullt stöd till barnen, men man hade ett behov av att få mer tillförlitlig kunskap om Trappan-modellens effektivitet.Studien har genomförts av fil dr Åsa Källström Cater, från Örebro Universitet, med ekonomiskt stöd via projektmedel från Länsstyrelsen. Eftersom studien gjorts med begränsade resurser har det inte funnits möjligheter att göra ett upplägg med kontrollgrupp, men Regionförbundets FoU-verksamhet var angelägna om att anlita en forskare för att få ett vetenskapligt hållbart upplägg på utvärderingen. En referensgrupp med representanter från Trappan, från IFO-ledningen i Uppsala kommun, professor Elisabet Näsman vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet samt FoU-stöd har följt projektet. Resultatet av utvärderingen visar att Trappan-samtalen kan förbättra barnens allmänna psykiska hälsa och livssituation.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Barns röster om våld : att tolka och förstå
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken har två syften. Det första är att utifrån aktuell forskning inom området ge en inblick i kvalitativa, tolkande perspektiv på barn som upplever våld i sin familj. Här är barnens egna röster om sina upplevelser och situation utgångspunkten. Det andra syftet är att ge en grundläggande kunskap om den "nya" barndomssociologin som teori och metod - både i praktiskt arbete med den här gruppen barn samt deras familjer och i forskning.
|
|
| 9. |
- Näsman, Elisabet, et al.
(författare)
-
Perspektiv på barns röster om våld
- 2008
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups. - 9789140663528 ; , s. 7-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
