| 1. |
- Denk, Thomas, 1971-
(författare)
-
Värmland och euron : Studie om de värmländska väljarnas ställningstagande i och inställning till EMU-folkomröstningen
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 14 september 2003 genomfördes folkomröstningen om införandet av euron i Sverige. Resultatet blev ett klart nej. Det fanns emellertid regionala skillnader i väljarnas ställningstagande. Väljare i en del län röstade i större utsträckning på jaalternativet, medan väljare i andra län var mer kritiska än genomsnittet. Ett av dessa kritiska län var Värmland. Varför fanns denna regionala skillnad i väljarnas ställningstagande? I denna studie analyseras de värmländska väljarnas ställningsstagande i EMU-folkomröstningen. Vilka argument hade de värmländska väljarna för sitt ställningstagande? Vilken betydelse hade partisympatier? Påverkade kampanjen inför folkomröstningen väljarnas ställningstagande? Hur intresserade var väljarna? Fanns det skillnader mellan grupper? Vilken betydelse hade identitet och förtroende för deras ställningstagande? Studien uppmärksammar också folkomröstning som beslutsmetod. Vad tyckte väljarna om folkomröstningen? Vilken inställning till folkomröstning som beslutsmetod hade väljarna? Folkomröstningen om införandet av euron i Sverige blev dramatisk. Ett par dagar före folkomröstningen avled dåvarande utrikesministern Anna Lindh av de skador som hon fick i samband med ett knivöverfall dagen före. Vilken betydelse fick denna dramatiska händelse för väljarna? Studien analyserar händelsens betydelse för de värmländska väljarnas valdeltagande, ställningstagande och inställning till folkomröstningen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Denk, Thomas, 1971-, et al.
(författare)
-
Är verkligen allt politik?
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?): SOM-undersökningen 2020. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673496 ; , s. 389-400
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet undersöker i vilken utsträckning som individer uppfattar att olika frågor handlar om politik och om dessa uppfattningar har samband med individernas ideologiska vänster-höger positioner respektive partisympatier. Med detta fokuserar kapitlet på grundläggande frågor om vad som uppfattas vara politik. De flesta har uppfattningar om vad som utgör politik och av dessa finns det en betydande majoritet som uppfattar att svenskt medlemskap i NATO, konflikter i regeringen, utbyggnad av kärnkraften och arbetslöshet i hög utsträckning handlar om politik, medan för-delning av hushållsarbete i hemmet och matinköp i liten utsträckning handlar om politik. För barnomsorg och eutanasi finns det större variation, även om en majoritet anser att även dessa frågor i mycket hög eller hög utsträckning handlar om politik. Kapitlets analyser indikerar också att vänster-högerposition och partisympatier har samband med individernas uppfattningar.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Mats, 1970-, et al.
(författare)
-
Medborgarengagemang i hemberedskap i kampanj- och kristider
- 2024
-
Ingår i: Inferno. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673557 ; , s. 133-148
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sista åren har samhällets insatser för att informera och motivera invånarna i Sverige till hemberedskap intensifierats. Men vilka medborgare är det som engagerar sig och som väljer att ”lyssna” till de statliga kampanjerna? Resultaten i detta kapitel av den nationella SOM-undersökningen visar att många lyssnar, intresserar och engagerar sig i linje med statens önskningar. Men alla lyder förstås inte myndigheterna blint, åtminstone inte när det kommer till att se om sin fysiska hemberedskap. När det gäller nivån på engagemanget hos olika medborgargrupper kvarstår – eller möjligen förstärks – klassiska klyftor kopplade till social bakgrund, men också beroende på sådant som graden av politiskt engagemang, tillit till andra människor samt exempelvis förtroendet för myndigheter. De individer som ofta bedöms ha bättre förutsättningar i grunden för att möta samhällskriser utan samhällets hjälp, är också de som visar de jämförelsevis högsta engagemangsnivåerna i den statliga hemberedskapsdiskursen, i de oroliga kampanj- och kristiderna.
|
|
| 5. |
- Åström, Joachim, 1973-, et al.
(författare)
-
Generationslarmet
- 2017
-
Ingår i: Larmar och gör sig till. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673397 ; , s. 155-168
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finns det ökade motsättningar mellan äldre och yngre i Sverige? Andelen äldre i Sverige ökar med högre kostnader för vård, omsorg och pensioner som följd. Denna utveckling förutsätter att mer resurser omfördelas mellan generationer, vilket kan förväntas öka motsättningarna mellan äldre och yngre. Med detta som bakgrund undersöker kapitlet om människor upplever att motsättningar mellan äldre och yngre ökar i Sverige. Resultaten visar att 32 procent upplever ökade motsättningar mellan generationer, medan 24 procent inte anser att motsättningar ökar. Andelen som upp-lever ökade motsättningar är högre bland lågutbildade än högutbildade. Även personer som anser att allt mindre resurser går till att tillgodose äldres behov upplever i större utsträckning att motsättningarna ökar. Kapitlet visar också att upplevelsen av ökade motsättningar mellan äldre och yngre är oförändrad sedan 2001. Den sammantagna bilden är att Sverige inte präglas av intensiva motsättningar mellan generationer som formar grunden för politiska konfliktlinjer mellan äldre och yngre.
|
|
