| 1. |
- Benner, Mats, et al.
(author)
-
Att kunna spela oförenligheternas spel
- 2008
-
In: Forska lagom och vara världsbäst? Sverige inför forskningens globala strukturomvandling.. - Stockholm : SNS förlag. ; , s. 269-290, s. 269-290
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Wall-Reinius, Sandra, 1974-, et al.
(author)
-
Vägar till mångfunktionella landskap: En pilotmodell i Jämtlandsfjällen
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I den här rapporten presenteras resultat och slutsatser från forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” (Negotiating pathways to multifunctional landscapes – a pilot model in the Jämtland Mountains), finansierat av Naturvårdsverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet inom ramen för forskningssatsningen ”Storslagen Fjällmiljö” (www.storslagnafjall.se). Som projektets titel antyder så är olika vägval, förhandlingar och diskussioner om hur landskapet kan brukas av många intressenter centralt. Projektets specifika syfte har varit att analysera i) bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap, ii) historisk och nutida användning av fjälleder, och iii) leder i förvaltningen och finansiering av leder. Förhoppningen är att forskningen kan utgöra underlag för diskussion och dialog som kan leda fram till beslut som bidrar till att minska intressemotsättningar mellan fjällens olika aktörer och därmed bidra till en mer hållbar utveckling för alla i fjällandskapet. Södra Jämtlandsfjällen används av flera olika grupper med olika intressen och olika förväntningar, uppfattningar och värderingar om landskapet och dess användning. Det finns stora utmaningar i att hantera och balansera ett komplext mångfunktionellt landskap med många värden, intressen och behov (natur- och kulturmiljövård, skyddade områden, lokal användning, rennäring, friluftsliv och turism). Delar av den problematik som vi studerat har sina orsaker i att olika människor både beskriver och använder landskapet på vitt skilda sätt. Resultat visar att personer företrädesvis inom myndigheter och inom turismnäringen beskriver fjällen som ett av människan i det närmaste orört område eller som vildmark trots att landskapet nyttjas av olika intressegrupper. Personer som bor och verkar i området regelbundet betonar generellt sett mer området som ett vardagslandskap och arbetslandskap, vilket inte hindrar att de sätter ett stort värde på dess skönhet och mångfald. Mångbrukandet av landskapet i södra Jämtlandsfjällen liksom de många idéerna om vad landskapet är och ska vara, kopplar också till frågor kring bevarande och skydd. Studieområdet har varit föremål för diskussioner om en nationalpark som skyddsform och i den pågående nationalparksprocessen inkluderas även ett deluppdrag för länsstyrelsen att genomföra en ledutredning. Det är vår förhoppning att resultat från forskningen om bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap kommer till användning i den pågående nationalparksprocessen. Ledsystemet så som det ser ut i dag är resultatet av flera lager av historia, från samer, turister, forskare, pilgrimer, karoliner, jägare, fiskare, skogsarbetare, konditionsidrottare och andra. I dag har lederna genomgått en process där användandet har ökat som följd av att fler människor rör sig på fjället. Det historiska sambrukandet av stigar och leder var småskaligt, vilket var en viktig orsak till den relativa frånvaron av öppna konflikter. Enstaka vandrare störde exempelvis inte renarna i området, men ett ökat antal besökare och förlängda säsonger i besöksnäringen innebär att risken för konflikter ökar. Genom att besökstrycket blivit större på de mest populära lederna och att flera nya aktiviteter tillkommit framkom det bland vissa aktörer ett önskemål om att olika användargrupper bör ha ”sina” leder för att undvika konflikter.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Kuylenstierna, Johan, et al.
(author)
-
Klimatpolitiska rådets rapport 2021
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport utgör Klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens samlade politik under år 2020 i förhållande till de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Den innehåller också en övergripande bild av utsläppsutvecklingen och en uppföljning av regeringensklimatpolitiska handlingsplan liksom av regeringens klimatredovisning till riksdagen.Den förda politiken har under det senaste året starkt präglats av den pågående pandemin. Hur samhället förmår möta coronakrisen och dess långsiktiga ekonomiska och sociala effekter påverkar på flera sätt förutsättningarna för att hantera klimatomställningen. Klimatpolitiska rådet har därförvalt att i årets rapport ha ett särskilt fokus på regeringens politik under coronakrisen och hur kris och återhämtningspolitiken påverkar möjligheterna att uppnå de klimatpolitiska målen.När slutsatserna och rekommendationerna i denna rapport presenteras pågår pandeminfortfarande. Ännu finns ingen slutgiltig bild av de många skeenden, samband och följder som är relevanta i sammanhanget, men många viktiga politiska beslut kopplade till coronakrisen och dess följdverkningar behöver fattas nu och under den närmaste tiden. Att Klimatpolitiska rådetpresenterar denna rapport om krisen redan nu är i linje med rådets ambition att bidra medrelevanta och användbara beslutsunderlag för regering och riksdag.Rapporten innehåller både slutsatser om de förda politiken och ett antal rekommendationer till regeringen för att bättre tillvarata det möjlighetsfönster som Coronakrisen skapat.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(author)
-
Det klimatpolitiska ramverket : rapport 2018
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Detta är rådets första rapport. Här presenteras rådets ledamöter och vårt uppdrag, som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk och dess internationella sammanhang i EU och FN.I Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonventionen. Parisavtalet är historiskt då det är det första klimatavtalet som nästan alla världens länder står bakom. Processen bakom avtalet involverade också en lång rad andra viktiga aktörer inom näringsliv, forskning, civilsamhälle, städer och regioner.Efter Parisavtalet har ramverken för att hantera klimatproblemet förstärkts även på europeisk och nationell nivå. I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag.Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.Som en del av den parlamentariska överenskommelsen och det klimatpolitiska ramverket har regeringen inrättat det Klimatpolitiska rådet. Rådets huvuduppdrag är att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat”.Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.Under första halvan av 2018 kommer rådet att forma inriktning och planer för arbetet. Klimatpolitiska rådet kommer att koncentrera sitt arbete till hur Sverige ska nå klimatmålen genom utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder. Klimatanpassningsfrågor ingår inte i rådets arbetsområde.Sverige är inte det första landet som instiftar ett klimatpolitiskt råd. I bland annat Storbritannien, Danmark och Finland finns sedan flera år tillbaka liknande organ. I Sverige bidrar redan många andra myndigheter och organisationer på olika sätt med analys och kunskapsunderlag kring klimatpolitiken. Klimatpolitiska rådet har en unik roll bland myndigheter genom sitt fokus på den samhälleliga klimatomställningen, sitt oberoende och sitt breda mandat att utvärdera regeringens samlade politik.
|
|
| 8. |
- Bergström, Roger, et al.
(author)
-
Utbildning och forskning
- 2016
-
In: <em>Jaktens historia i Sverige: Vilt – människa – samhälle – kultur</em>. - Stockholm : Liber Hermods. - 9789147112944 ; , s. 291-300
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 9. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(author)
-
Klimatpolitiska rådets rapport 2020
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport är Klimatpolitiska rådets årliga utvärdering av regeringens samlade politik i förhållande till Sveriges klimatmål. Den innehåller en uppdatering av läget i Sverige under det senaste året och den bedömning av klimatpolitiska handlingsplan som rådet ska lämna enligt instruktion i det Klimatpolitiska ramverket.
|
|
| 10. |
|
|
