| 1. |
- Rosen, Lars, 1962, et al.
(författare)
-
Kurs i statistisk dataanalys och tolkning av resultat : Tillämpningar inom förorenad mark
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För utvärdering av data, riskbedömningar och olika typer av prognoser, exempelvis haltminskning efter genomförd sanering, blir statistiska metoder allt vanligare. En korrekt genomförd statistisk dataanalys reducerar det subjektiva inslaget i utvärderingsprocessen och ger ett ramverk för kvantifiering av osäkerheter.Det finns flera väl genomarbetade kunskapssammanställningar inom statistisk dataanalys, men självinlärningsmaterial kräver en viss förkunskapsnivå. Förkunskaper i statistisk analys varierar kraftigt bland miljöhandläggare vilket inte sällan resulterar i felaktiga tolkningar av föroreningssituationen. Universitets- och högskoleutbildningar är utformade för att lösa generella frågeställningar och upplevs ofta väl teoretiska. Samtidigt saknas det fortbildningsmöjligheter för yrkesverksamma som inriktar sig på specifika ämnesområden.Det finns ett behov av att utöka utbildningsmöjligheter inom statistik för miljöhandledare där konkreta frågeställningar som rör förorenad mark tas upp och teoridelen kompletteras med praktiska exempel. Den här rapporten redovisar kursstruktur och material för en 2-dagars utbildning för miljöhandläggare i statistisk dataanalys med inriktning mot förenad mark och grundvatten. Tanken är att kursen kan erbjudas regelbundet och ge grundläggande kunskaper i hur statistik kan tillämpas för förorenade områden.Utbildningen vänder sig till personer med inga eller endast rudimentära förkunskaper inom statistik och datautvärdering. Kursens övergripande mål är att förmedla grundläggande principer inom dataanalys och osäkerhetskvantifiering så att i första hand handläggare vid myndigheter, konsultföretag och entreprenörsbolag som arbetar med frågeställningar inom förorenade områden själva ska kunna utföra enklare statistiska analyser samt ställa krav på och kunna tolka resultatet av andras statistiska analyser.Utbildningen planeras som en 2-dagars kurs och kommer att omfatta tre huvudsakliga typer av moment: föreläsningar, övningar samt beskrivning och diskussion av praktiska tillämpningar – fallstudier. Det material som ingår i kurspaketet är:• Föreliggande rapport:– Kursupplägg och huvudsakliga frågeställningar– Beskrivning av en fallstudie– Sammanfattning av ett antal dokument innehållande statistiska beräkningsmetoder och kortfattad beskrivning av programvaror• CD:– Allt OH-material– Beräkningsverktyg i Excel utvecklat för kursen– Övningsexempel– Flertal rapporter från Naturvårdsverket och US EPA– Tre gratis programvaror som innehåller olika metoder för statistisk analys av data från förorenade områden Följande punkter utgör kursens huvudsakliga moment: • Grundläggande statistiska begrepp (Teori 1)• Skattning av medelhalt – klassning och feltyper (Teori 2– 4)• Indelning i delområden – variansanalys (Teori 5)• Bedömning av mängd, volym och andel förorening över åtgärdsmål(Teori 6)• Variationer i tid och rum (Teori 7-9)• Rimliga åtgärdskostnader (Teori 10)• Övningar• DiskussionerEtt beräkningsverktyg är speciellt framtaget för kursen. Det är uppbyggt i Excel och med enkla handgrepp kan användaren lägga in egen data och få upp normal- och lognormalfördelningsplottar för att visuellt inspektera data, samt beskrivande statistik. Medelhalt och UCL (Upper Confidence Limit) för önskad konfidens beräknas. Användaren måste själv avgöra om det är lämpligt att använda metoder som är anpassade för normal- eller lognormalfördelad data. Dessutom ges möjlighet att göra en bedömning av den andel, volym och mängd förorenad jord över gällande åtgärdsmål av ett område. Verktyget kan också användas för att skatta sannolikheten att föroreningshalter över akuttoxiska halter skall finnas inom en specifik undersökningsenhet.
|
|
| 2. |
- Agrenius, Stefan, 1948
(författare)
-
Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust : Rapport från verksamheten år 2005
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övervakningsprogrammet för bottenfaunan i Västerhavet har till syfte att påvisa långsiktiga förändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrebrist samt till viss del även kartlägga förändringar i den biologiska mångfalden på sublittorala sedimentbottnar.Lokalerna inom programmet ska också tjäna som referenslokaler inom olika lokala program.Programmet är från och med år 2002 ett samordnat program mellan Naturvårdsverket, Bohusläns Vattenvårdsförbund samt länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Vid de lokaler som ska ligga till grund för jämförelser mellan havsområdena Kattegatt och Skagerrak tas fyra bottenhugg per lokal. Lokalerna inom varje havsområde indelas i utsjö- respektive kustnära lokaler. Jämförelserna mellan utsjö- och kustnära lokaler inom varje havsområde baseras på två hugg per lokal (Lindegarth 2000).Programmet omfattar 33 lokaler varav Göteborgs universitet tar prover på 31 lokaler och länsstyrelsen i Halland två lokaler. Nedanstående metodbeskrivning gäller de lokaler som Göteborgs Universitet tar prover på. Djupet på lokalen är mätt med ekolod som är kalibrerat till havsytan och positionen har bestämts med GPS i enlighet med koordinatsystem VGS 84. Vid de inomskärslokaler som tidigare ingått i PMK kontrolleras positionen även med enslinjer. En översikt över lokalernas fördelning längs kusten visas ifigur 1. Deras exakta position, antal replikat och vilka år prover tidigare har tagits redovisas i tabell 1. Totalt omfattar programmet 96 hugg varav 86 prov tas, analyseras och redovisas av Göteborgs universitet och resterande 10 ingår i de två lokaler från vilka prover tas av länsstyrelsen i Halland. Djup och sedimentkaraktäristik för samtliga lokaler återges i tabell 2. I tabellen anges även en grov uppskattning av hur exponerat lokalerna är belägna. Kustlokaler är belägna i de typområden som Håkansson & Hansson (2003) klassificerade som yttre och mellan skärgård, fjordlokalerna i allmänhet i inneskärgård och fjordar. Provtagningarna 2005 utfördes under perioden 9: e till 25: e maj.I denna rapport redovisas data för de lokaler som ej var färdiganalyserade vid 2004 års redovisning samt, de 16 lokaler av 2005 års provtagning som var rapporterade till NV: s datavärd i mars i år.Totalt inom hela programmet, inklusive Hallandslokalerna, var det totala antalet individer och taxa något högre 2004 än vid 2003 års provtagning. Antalet individer var 26 522 fördelade på 248 olika taxa vid 2004 års provtagning medan antalet var 24 832 fördelat på 231 taxa år 2003.För samtliga 33 lokaler i programmet har 335 olika taxa registrerats under perioden 2002 t.o.m. 2004.Samtliga faunadata som analyserats under året redovisas stationsvis i appendix med angivande av medelvärden och standardavvikelser. Varje art är också kategoriserad efter födostrategisk och taxonomisk tillhörighet. För varje lokal har ett sammanfattande miljökvalitetsindex (Benthic Quality Index) beräknats (Blomqvist et al. 2004 och Rosenberg et al. 2004). Detta miljöindex är framtaget för att bedöma2miljökvaliteten enligt EU: s vattendirektiv längs Sveriges kuster. BQI baseras på de på lokalen förekommande arternas känslighet eller tolerans mot miljöstörningar.Klassificeringen av arternas tolerans mot störning har beräknats ur alla tillgängliga data, från nationella och lokala program, som kunnat uppbringas från Kattegatt och Skagerrak (Blomqvist et al. 2004). Totalt har det funnits underlag för att bedöma toleransen mot störning för ca 300 allmänt förekommande arter. På bottnar djupare än 20 m längs svenska västkusten föreslås följande intervall för bedömning av miljökvaliteten på lokalen. Lokaler med BQI >16 betraktas ha en hög miljökvalitet, lokaler med BQI 16 >12 god kvalitet, 12 > 8 måttlig kvalitet, 8 > 4 fattig eller otillfredsställande kvalitet och < 4 dålig kvalitet (Rosenberg et. al. 2004).För att bedöma hur syresituationen i området har varit under året har dels data på syrehalten i bottenvattnet inhämtats från SMHI: s monitoringsprogram SHARK, dels har sedimentets redox-status analyserats vid varje lokal i samband med provtagning. Mätningar av syrehalten sker inom ramen för svensk samordnad miljöövervakning mellan Bohuskustens Vattenvårdsförbund och SMHI.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sandström, Olof, et al.
(författare)
-
Integrated fish monitoring in Sweden
- 2003
-
Ingår i: Utredningsrapport till Naturvårdsverket. ; , s. 1-32
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bengtsson, Mats, 1975
(författare)
-
Genomförande av tillsyn enligt miljöbalken: En intervjustudie av kommunala miljö- och hälsoskyddsinspektörers arbete vid inspektioner
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskning om tillsyn inom miljöområdet har utförts i mycket begränsad omfattning. Naturvårdsverket har därför anlitat Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs Universitetet för att i en studie undersöka hur personal vid de operativa tillsynsmyndigheterna uppfattar inspektörsrollen. Studiens syfte har varit att kartlägga och identifiera inspektörernas upplevelser, strategier och förhållningssätt till och i inspektionsarbetet. Författaren Mats Bengtsson, CEFOS, ansvarar ensam för rapportens innehåll där han bl.a. ger förslag på fortsatt forskning inom detta område. Rapporten kan med behållning läsas av beslutsfattare och handläggare vid tillsynsmyndigheter på lokal, regional och central nivå, samt av berörda politiker.
|
|
| 7. |
- Cedstrand, Sofie, 1979, et al.
(författare)
-
Miljötillsyn i praktiken : Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalkens 26 kapitel
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna forskningsrapport redovisar hur tillsyn enligt 26 kapitlet miljöbalken utövas över miljöfarlig verksamhet vid fyra länsstyrelser. Undersökningen berör handlingsutrymme, strategier, inspektionsstil och uppfattning om yrkesrollen. Forskning om tillsyn inom miljöområdet har utförts i mycket begränsad omfattning. Naturvårdsverket har därför anlitat Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs Universitet för att studera hur inspektörer/ handläggare vid de operativa tillsynsmyndigheterna arbetar och uppfattar sin roll. Studierna har utförts i två steg. Denna rapport redovisar hur tillsyn enligt 26 kapitlet miljöbalken utövas över miljöfarlig verksamhet vid fyra länsstyrelser. Undersökningen bygger på intervjuer med 30 miljöskyddshandläggare och kretsar kring frågor som rör deras handlingsutrymme, handlingsstrategier, inspektionsstil och uppfattning om yrkesrollen. Tidigare kartlades kommunala miljöinspektörers tillsynsarbete. Resultaten publicerades i Naturvårdsverkets rapport 5369 maj 2004: Genomförande av tillsyn enligt miljöbalken, en intervjustudie om kommunala miljö- och hälsoskyddsinspektörers arbete vid inspektioner. Naturvårdsverket kommer att använda resultaten från de två studierna som en grund för fortsatta studier och kunskapsuppbyggnad inom området. Rapporterna är även av värde för beslutsfattare och handläggare vid tillsynsmyndigheter på lokal, regional och central nivå.
|
|
| 8. |
|
|
