| 1. |
-
Barns hälsa : barn i barnahus och BBIC-utredningar
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien Barn i Barnahus har ingått flera delstudier. I denna rapport redovisas två av dessa delstudier. De behandlar hur barns psykiska och fysiska hälsa utreds när barn misstänks vara utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp. I den ena studien genomförd av Therése Saksø har barns sjukvårdssökande undersökts genom journalstudier (n=128). Studien visar att barn i Barnahus oftare har sökt sjukhusvård och BUP än andra barn. Av de barn som läkarundersöktes i samband med besöket på Barnahus (5,5 %), har ingen följts upp av sjukvården under de efterföljande sex månaderna. Studien har kommit fram till att läkare har bristfällig utbildning om misshandel och övergrepp av barn. Utbildningsinsatser behövs liksom regionala och nationella strukturer för att höja den medicinska kompetensen.Ann-Margreth E. Olsson har intervjuat 32 socialsekreterare samt analyserat 108 sociala utredningar. Samrådsmöten på Barnahuset innebär handledning och konsultation för deltagande socialsekreterare. Läkares inrådan blir styrande. Den kunskap som finns inom hälso- och sjukvården om barn som utreds av socialtjänsten, tas i allt större utsträckning med i de sociala utredningarna. Att barnet förhörts på Barnahus omnämns i utredningarna men inte alltid och mycket sällan något mer. Samtal med barnet har hållit i 75 % av de sociala utredningarna oftast av utredande socialsekreterare. Det kan också ha hållits av behandlare inom nyinsatt familjebehandling. Barnets inställning till vad som kommits fram i utredningen har noterats i 52 % av utredningarna. Vidare forskning behövs som följer utvecklingen av socialtjänstens utredningar avseende barnets fysiska och psykiska hälsa också satt i relation till barnets sociala situation samt avseende barnets delaktighet när utredningsarbetet kombineras med behandlingsinsatser.
|
|
| 2. |
- Kasearu, Kairi, et al.
(författare)
-
A systemic perspective on children’s well-being in military families in different countries
- 2019
-
Ingår i: JMVFH Journal of military, veteran and familiy health. - 2368-7924. ; 5:S2, s. 79-96
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Children are influenced by different environments – home, friends, school, community, society, and the existence and availability of various services – and child well-being is the outcome of the interrelationships between the child and these environments. The military is one of the environments that shapes the well-being of children in military families, and the environments interact with each other. Methods: Our main assumption is that the effect of military environment on child well-being may vary in different societies depending on the general social security system. We describe how the military children’s well-being is embedded in military systems, which in turn is embedded in welfare state. The main question is how the well-being of children from military families varies across countries and how much variation can be explained by the interplay between military systems and different welfare regimes. Results: We begin by describing the differences in welfare states and military systems, and then give a short overview of children’s well-being in the context of different welfare regimes (e.g., availability of public child care, health care, and access to education and extracurricular activities). Discussion: Next, we look at the interplay between the military and welfare regimes and, finally, we show how the well-being of military children is supported across countries by their different welfare regimes.
|
|
| 3. |
- Kasearu, Kairi, et al.
(författare)
-
Military families in EStonia, Slovenia and Sweden : similarities and differences
- 2020
-
Ingår i: Contemporary military challenges. - 2232-2825 .- 2463-9575. ; 22, s. 69-88
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The concept “military family” is very well known in the international academic sphere, but is not a widely used term in many countries. The aim of this article is to elaborate the concept of the military family and the situation of these families in Estonia, Slovenia and Sweden. The similarities and differences between these three countries are highlighted by showing how the cultural, social and military context may influence and shape the recognition of military families, services and support provision.
|
|
| 4. |
- Kläfverud, Maria, et al.
(författare)
-
Child perspective on being summoned to, visiting and exiting Barnahus
- 2019
-
Ingår i: European conference on domestic violence.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Aim This study forms an essential part in informing effective prevention and interventions with children exposed to or at risk of domestic violence and sexual abuse, focusing on children becoming summoned, visiting and exiting Barnahus with a child perspective. Background In Sweden when custodians are under suspicion, the child becomes summoned to Barnahus without the custodians’ knowledge or consent. In purpose to provide safety for the child, a well-known person (e.g teacher or schoolnurse), becomes a so called safety person accompanying the child.The commission of the child’s welfare worker is to offer and provide early interventions securing the best interest of the child. Methods We have interviewed children, parents, safety persons and welfare case workers, and observed at a Barnahus. This research was conducted in collaboration with the involved Barnahus including a consultative panel given and giving regular feedback contributing to further orientation. Findings The children were scarcely informed when summoned to Barnahus, not given information about what was going on or why. In the transitions between place and time, the expectations on the child, the accompanying safety person as well as their relation varied. For example, in the upcoming police interview children were expected to perform, act and take responsibility.When a child was assessed not in need of immediate protection, the child returned to preschool or school with the safety person. Both returns to their ordinary roles. Not having a dialogue with their child welfare worker, the children were risking exiting Barnahus without enough information nor having continuing support secured. Conclusions/recommendations Children have legal rights to become addressed as acting subjects and involved in concerns of their own. In providing safety for the children, safety persons need information about their role and the Barnahus concept.
|
|
| 5. |
- Leinander, Lea, et al.
(författare)
-
Impact of the first health dialogue meetings with newly arrived child migrants and their families in Sweden
- 2019
-
Ingår i: British Journal of School Nursing. - 1752-2803 .- 2052-2827. ; 14:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As a part of its health-monitoring programme, Sweden invites all children to access health services. In this qualitative study, first meetings with newly arrived child migrants and their families are described from the perspective of primary school nurses through three themes: methods and strategies in use, impact of the first health dialogues, and dedication of the school nurses. With many newly arrived migrants and scarce support within the school system, the nurses felt abandoned in balancing their available work hours with their own ambitions and conducting the meetings, including health checkups and mapping the vaccination status of the children.
|
|
| 6. |
- Nilsson, David, et al.
(författare)
-
Soldater, veteraner och deras anhöriga : öppet seminarium med David Nilsson och Ann-Margreth Olsson
- 2015
-
Ingår i: Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan. Öppet seminarium med David Nilsson och Ann-Margreth Olsson, Högskolan Kristianstad, Kristianstad, December 4th 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- David Nilsson, som är doktorand inom sociologi och inskriven vid Lunds Universitet, presenterar delar av sitt pågående avhandlingsarbete som handlar om nära anhörigas berättelser om hur det är att vara tillsammans – gift eller sammanboende -‐ med någon som arbetar inom Försvarsmakten och som deltar i militära insatser utomlands. I avhandlingen fokuserar David på utlandstjänstens konsekvenser för den hemmavarande partnerns personliga och sociala liv. Ann-‐Margreth E. Olsson, som är lektor i socialt arbete och en av David handledare, lägger särskilt fokus på anhöriga och barn och det stöd de kan behöva inom hälso-och sjukvård, socialtjänst, skola, förskola och från Försvarsmaktens sida i form av anhörigssamordnare vid lokala regementen
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Olsson, Ann-Margreth E., 1952-
(författare)
-
Anhörig och Soldat : Soldatens motiv och anhörigas respons på beslut om internationell militär insats. Oro, saknad och längtan
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dialogisk deltagande aktionsforskning har i perioden 2012–2017 bedrivits om svenska soldater, utlandsveteraner och deras familjer. Fokus har varit relationella aspekter, hur det blir för dem som anhöriga, vilket stöd de behöver, liksom vilken kapacitet de utvecklar, när en familjemedlem åker iväg på internationell militär insats i områden med krig och terror. I studien har 110 vuxna varav 42 soldater/utlandsveteraner, 42 partners, 21 föräldrar till soldat, 10 syskon. Några deltagare har dubbel koppling, är exempelvis både veteran och partner. Dessutom har 37 barn till soldat/utlandsveteran deltagit och desto fler berättats om.Soldatens motivation konstrueras av soldaten i relation till och i interaktion med viktiga personer i soldatens familj, arbete och nätverk. Motivationen samskapas i något som kan ses som ett sammanflätat nätverk av önskningar och förhoppningar, förväntningar och krav som kommuniceras i interaktionen mellan personer i soldatens nätverk och flera olika kontexter som omger soldaten. Obalans i samspelet kan leda till att soldaten upplever längtan tillbaka till missionstillvarons sammanhang med förutsägbarhet i vad som förväntas av deltagarna, med arbetsuppgifter som känns meningsfulla. Utan denna värker ”missionsgiftet” och ”missionstarmen” suger hos utlandsveteranen till att delta i fler missioner.Familjemedlemmarna berättar om hur interaktionen inom familjen påverkats på gott och ont. Resultaten tyder på att ju mer soldaten förmår att involvera och förklara för sina anhöriga om vad som är på gång samt motivera sig själv och sina anhöriga att lyssna på och beakta varandras perspektiv, desto bättre förutsättningar för lyckad insats för såväl soldaten som de hemmavarande anhöriga. Här belyses även de känslor av saknad som de anhöriga berättar om som blir svåra att bära eftersom saknaden kombineras med oro för soldatens säkerhet och hur den egna förmågan hemmavid ska räcka till om något oönskat skulle hända. Avgörande I alla skeden och faser vid anhörigs deltagande i internationell militär insats, är att de anhöriga har goda förutsättningar och kommunikationsmedel för att kunna kommunicera som familj i relation till varandra. De känslor av saknad som de anhöriga berättar om, blir svåra att bära eftersom saknaden kombineras med oro för soldatens säkerhet och hur den egna förmågan hemmavid ska räcka till om något oönskat skulle hända. Tillsammans med familjerna behöver det militära systemet göra anpassningar och utveckla lösningar som gör att kombinationen arbete – familj underlättas för de försvarsanställda då de förväntas kunna utöva föräldraskap och anhörigskap på distans. Par och familjer kan komma att ha svårt att hålla isär vad som handlar om de yttre förhållandena och vad som handlar om deras inre processer och relationer. Detta kan förebyggas genom:1) Att det militära systemet underlättar för soldaterna att upprätthålla relationell kontakt med sina anhöriga inklusive att underlätta att det kan ske på ett integritetsäkert sätt såväl under förberedelsetiden som under insatstiden.2) att anhöriga tidigt informeras och erbjuds att bli insatta i vad den militära insatsen innebär och varför den görs; i vilka insatsförhållandena, inklusive arbets- och levnadsvillkor som väntar soldaten; vad som kan utvecklas under insatsen inklusive egna responser och de som kommer från andra i omgivningen. Tips kan ges om hur dessa kan förebyggas eller mötas.3) att soldaten uppmuntras och erbjuds stöd i att förbereda och samtala med sina anhöriga i god tid före insats samt fortsättningsvis vid behov under och efter insats. Detta kan ske genom att närmaste befäl håller sig underrättad om utvecklingen därhemma för varje enskild underställd soldat i samband med internationell militär insats.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
