| 1. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
| 2. |
-
Algebra, Geometry, and Mathematical Physics 2010
- 2012
-
Ingår i: Journal of Physics: Conference Series. - : IOP Publishing. - 1742-6596 .- 1742-6588.
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This proceedings volume presents results obtained by the participants of the 6th Baltic–Nordic workshop 'Algebra, Geometry, and Mathematical Physics (AGMP-6)' held at the Sven Lovén Centre for Marine Sciences in Tjärnö, Sweden on October 25–30, 2010. The Baltic–Nordic Network AGMP 'Algebra, Geometry, and Mathematical Physics' http://www.agmp.eu was created in 2005 on the initiative of two Estonian universities and two Swedish universities: Tallinn University of Technology represented by Eugen Paal (coordinator of the network), Tartu University represented by Viktor Abramov, Lund University represented by Sergei Silvestrov, and Chalmers University of Technology and the University of Gothenburg represented by Alexander Stolin. The goal was to promote international and interdisciplinary cooperation between scientists and research groups in the countries of the Baltic–Nordic region in mathematics and mathematical physics, with special emphasis on the important role played by algebra and geometry in modern physics, engineering and technologies. The main activities of the AGMP network consist of a series of regular annual international workshops, conferences and research schools. The AGMP network also constitutes an important educational forum for scientific exchange and dissimilation of research results for PhD students and Postdocs. The network has expanded since its creation, and nowadays its activities extend beyond countries in the Baltic–Nordic region to universities in other European countries and participants from elsewhere in the world. As one of the important research-dissimilation outcomes of its activities, the network has a tradition of producing high-quality research proceedings volumes after network events, publishing them with various international publishers.
|
|
| 3. |
-
Critique of Cosmopolitan Reason : Timing and Spacing the Concept of World Citizenship
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Since the Enlightenment, the definition of terms such as humanity, citizenship and rights has fluctuated and these ideas continue to haverelevance for contemporary discussions of globalization from a «cosmopolitan» perspective. This volume goes back to the conception ofcosmopolitanism in Greek antiquity in order to trace it through history, resulting in an unmasking of its many myths. The concept is reconstructedwith reference not only to well-known (and some lesser known) historical thinkers of cosmopolitanism, but also to noted «anti-cosmopolitans».The first aim of the book is to display historical perspectives on a discourse which has been dominated by ahistorical presumptions. Thesecond is to critically explore alternative paths beyond the Western imagination, redefining the Enlightenment legacy and the centre-peripherydichotomy. Most notably, Eastern Europe and the Arab world are integrated within the analysis of cosmopolitanism. Within a framework ofconceptual history (Begriffsgeschichte), cosmopolitan reason is criticized from the viewpoints of comparative literature, psychoanalysis,phenomenology, postcolonialism and moral philosophy.The book’s critical approach is an attempt to come to terms with the anachronism, essentialism, ethnocentrism and anthropocentrism thatsometimes underlie contemporary theoretical and methodological uses of the term «cosmopolitanism». By adding historical and contextualdepth to the problem of cosmopolitanism, a reflexive corrective is presented to enhance ongoing discussions of this topic within as well asoutside academia.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Friluftssport och äventyrsidrott - utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld
- 2011
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vandra, klättra eller paddla i naturpräglade landskap blir tävlingar i multisport. Samtidigt blir sådant som kiting och brädsporter upplevelseorienterade och tävlingskritiska.Aktiviteter friställs också alltmer från landskapet genom äventyrsbad och klätterväggar, skidåkning inomhus och forspaddlingsbanor med vattenpumpar.Håller friluftslivet och naturen – som i skidåkning på natursnö, skogsvandringar och paddling på forsens och havets villkor – att helt tappa sin betydelse?Eller är det i stället en nytändning för friluftslivets lekfullhet och en väg till nya naturmöten som vi ser i trendiga aktiviteter och uppbyggda miljöer?Boken vänder sig till blivande och verksamma idrottslärare, entreprenörer och ledare i idrott, friluftsliv, fritid och turism. Den kan dessutom med fördel rekommenderas som inspirerande läsning för den breda allmänheten med intresse för friluftslivets varierande möjligheter.
|
|
| 6. |
-
Historikern i samhället : Roller och förändringsmönster
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förlagsinformation: I denna antologi diskuteras historikerns yrkesroller i relation till det moderna samhällets förändringar. Vilka övergripande tekniska och kulturella förändringar har bidragit till kretsloppen för historisk kunskap under det sena 1900- och det tidiga 2000-talet? På vilka samverkansytor finner vi idag yrkesverksamma historiker? Hur ser samverkan ut och vem får räkna sig själv som "historiker"? Frågor såsom dessa behandlas här i ett antal initierade, engagerande och bitvis provokativa texter om historikern och hens yrkesroll.
|
|
| 7. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Besöka naturen – hemma eller borta? : Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige.
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på var man besöker naturen. De drygt 60 % som uppgav att de besökt naturområden inom 10 mil från bostaden under de senaste 12 månaderna fick olika följdfrågor utifrån det område som de ansåg som viktigast. Den största andelen av dessa (cirka 45 %) hade besökt naturområden med mest skog och därefter följde i fallande ordning: områden med flera olika naturtyper (12 %), sjö och vattendrag (11 %) samt skärgård (10 %). Hälften av de svarande hade 5 km eller kortare till naturområdet, medan det genomsnittliga avståndet var cirka 17 km. Majoriteten av de svarande har besökt det aktuella naturområdet upp till 3 gånger per månad och ungefär 40 % av de svarande har besökt området en gång i veckan eller oftare, drygt 6 % gör ett besök varje dag. Hälften av de svarande stannade högst 2,5 timmar i naturområdet i genomsnitt. En av fyra svarande angav att ett genomsnittligt besök varade i högst en timme, och cirka 15% angav att besöket varade i ett eller flera dygn. För hälften av de svarande var den totala kostnaden 40 kr eller mindre per besök, medan motsvarande betalningsvilja för att fortsätta besöka naturområdet uppgick till högst 100 kr per besök. Detta kan tolkas som att det finns ett ”mervärde” (ett s.k. konsumentöverskott) av ett besök utöver de kostnader besöket medför. Knappt hälften av de som svarade har tillgång till fritidsboende på något sätt. Det är framför allt fjäll- och kustkommuner som är populära fritidsbostadsdestinationer och många tillbringar en stor del av sin tid i fritidsbostaden. Allemansrätten är av stor betydelse när det gäller svenska folkets möjligheter till friluftsliv och andra utomhusaktiviteter och vi kan konstatera att de svarandes kunskaper om allemansrätten generellt är goda. Omkring 90 % av de svarande prickade rätt i olika påståenden om vad den grundläggande allemansrätten innebär. Vi kan också konstatera att allemansrättens ställning är mycket stark. Så mycket som 94 % av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara och 77 % anser allemansrätten viktig för deras egna utomhusaktiviteter. Det kan jämföras med betydelsen av naturreservat och nationalparker som uppges som viktiga för utomhusaktiviteterna av 43 %. Angående strandskyddet anger en majoritet av de svarande (69 %) att tillgängligheten till strandnära områden/stränder är god men det finns ett visst stöd för att kommunerna ska få större inflytande över strändernas skydd, om än inte hos en majoritet av de svarande.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
The Leaving of Ireland : Migration and belonging in Irish literature and film
- 2015. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Leaving of Ireland brings together an international group of scholars to reflect critically on the unfolding nature of the experience of Irish cultural identity at a time when Ireland is struggling to adjust to the shattering impacts of globalization and religious scandals of recent decades. Looking back over the last two centuries, the volume considers a range of literary and filmic works that have sought to articulate something of this experience and its multiple locations. The essays revisit crucial constituents of Irish history and self-perception at the micro-level, exploring the representation of individual experiences of migration and identification and the definition of a sense of belonging. They also examine these issues at the macro-level, looking at larger politico-historical transformations, national affiliations and changed social and geographical landscapes. The book is organized around key themes including history, mobility, memory and place and addresses the works of a wide range of authors, including Emily Lawless, Frank McCourt, Sinead Morrissey, Paul Muldoon, Joseph O’Connor, J.M. Synge and W.B. Yeats.
|
|
| 10. |
-
Ämneslärarens arbete : didaktiska perspektiv
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ämneslärarens arbete didaktiska perspektiv är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar.
|
|
