| 1. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Emmelin, Lars, et al.
(författare)
-
Planering och förvaltning för friluftsliv : en forskningsöversikt
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppdraget var att göra en översikt över svensk och internationell forskning inom området "planering och förvaltning av natur för friluftsliv och naturturism". Uppdragsbeskrivningen från Naturvårdsverket innehöll två huvudmoment: redovisning av kunskapsläge och en analys av behov av forskning och metodutveckling för planering och förvaltning.
|
|
| 4. |
- Lundmark, Linda, 1975-, et al.
(författare)
-
National Parks and Protected Areas and the Role for Employment in Tourism and Forest Sectors : a Swedish Case
- 2010
-
Ingår i: Ecology and Society. - Wolfville : Resilience Alliance. - 1708-3087. ; 15:1, s. 19-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The development of national parks and other protected areas has been widely promoted because of its potential for regional development in peripheral and sparsely populated areas. The argument is that the economic and social benefits seen in national parks in the USA and UK will also occur in the Swedish context in the form of an increased tourism-related labor market. Our aim was to analyze the possibility of such a development both in light of the policy visions of positive regional and local development and from the adversary point of view that protection of land is making it more difficult for 15 sparsely populated mountain municipalities in Sweden to prosper. We used a database covering the entire population of the area for 1991 to 2001. Our results show that factors other than the protected areas are connected to the development of a tourism labor market. The most positively correlated variables for change in tourism employment are population growth and proximity to ski lifts. Positive population development is also correlated to a positive change in the number of people employed in forest sectors. Thus, one of the main outcomes is that the assumed and almost automatic positive relation between nature conservation and tourism can is questionable.
|
|
| 5. |
- Emmelin, Lars, et al.
(författare)
-
Planera för friluftsliv : Natur samhälle upplevelser
- 2010. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Planera för friluftsliv är en lärobok för eftergymnasiala utbildningar som baseras på aktuell forskning kring friluftsliv och naturturism. Här kan du läsa om motiv till, och hinder för friluftsliv, om friluftslivets historia, om ekonomiska aspekter på friluftsliv och naturturism, om hur man planerar för att tillgodose olika gruppers behov, och om hur man förvaltar och utvecklar områden för friluftsliv — och inte minst om alla idéer som finns kring detta — och mycket mer. Peter Fredman har författat boken tillsammans med Lars Emmelin, Ebba Lisberg-Jensen och Klas Sandell.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Friluftssport och äventyrsidrott - utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld
- 2011
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vandra, klättra eller paddla i naturpräglade landskap blir tävlingar i multisport. Samtidigt blir sådant som kiting och brädsporter upplevelseorienterade och tävlingskritiska.Aktiviteter friställs också alltmer från landskapet genom äventyrsbad och klätterväggar, skidåkning inomhus och forspaddlingsbanor med vattenpumpar.Håller friluftslivet och naturen – som i skidåkning på natursnö, skogsvandringar och paddling på forsens och havets villkor – att helt tappa sin betydelse?Eller är det i stället en nytändning för friluftslivets lekfullhet och en väg till nya naturmöten som vi ser i trendiga aktiviteter och uppbyggda miljöer?Boken vänder sig till blivande och verksamma idrottslärare, entreprenörer och ledare i idrott, friluftsliv, fritid och turism. Den kan dessutom med fördel rekommenderas som inspirerande läsning för den breda allmänheten med intresse för friluftslivets varierande möjligheter.
|
|
| 8. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Besöka naturen – hemma eller borta? : Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige.
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på var man besöker naturen. De drygt 60 % som uppgav att de besökt naturområden inom 10 mil från bostaden under de senaste 12 månaderna fick olika följdfrågor utifrån det område som de ansåg som viktigast. Den största andelen av dessa (cirka 45 %) hade besökt naturområden med mest skog och därefter följde i fallande ordning: områden med flera olika naturtyper (12 %), sjö och vattendrag (11 %) samt skärgård (10 %). Hälften av de svarande hade 5 km eller kortare till naturområdet, medan det genomsnittliga avståndet var cirka 17 km. Majoriteten av de svarande har besökt det aktuella naturområdet upp till 3 gånger per månad och ungefär 40 % av de svarande har besökt området en gång i veckan eller oftare, drygt 6 % gör ett besök varje dag. Hälften av de svarande stannade högst 2,5 timmar i naturområdet i genomsnitt. En av fyra svarande angav att ett genomsnittligt besök varade i högst en timme, och cirka 15% angav att besöket varade i ett eller flera dygn. För hälften av de svarande var den totala kostnaden 40 kr eller mindre per besök, medan motsvarande betalningsvilja för att fortsätta besöka naturområdet uppgick till högst 100 kr per besök. Detta kan tolkas som att det finns ett ”mervärde” (ett s.k. konsumentöverskott) av ett besök utöver de kostnader besöket medför. Knappt hälften av de som svarade har tillgång till fritidsboende på något sätt. Det är framför allt fjäll- och kustkommuner som är populära fritidsbostadsdestinationer och många tillbringar en stor del av sin tid i fritidsbostaden. Allemansrätten är av stor betydelse när det gäller svenska folkets möjligheter till friluftsliv och andra utomhusaktiviteter och vi kan konstatera att de svarandes kunskaper om allemansrätten generellt är goda. Omkring 90 % av de svarande prickade rätt i olika påståenden om vad den grundläggande allemansrätten innebär. Vi kan också konstatera att allemansrättens ställning är mycket stark. Så mycket som 94 % av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara och 77 % anser allemansrätten viktig för deras egna utomhusaktiviteter. Det kan jämföras med betydelsen av naturreservat och nationalparker som uppges som viktiga för utomhusaktiviteterna av 43 %. Angående strandskyddet anger en majoritet av de svarande (69 %) att tillgängligheten till strandnära områden/stränder är god men det finns ett visst stöd för att kommunerna ska få större inflytande över strändernas skydd, om än inte hos en majoritet av de svarande.
|
|
| 9. |
-
Friluftsliv i förändring. Studier från svenska upplevelselandskap.
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- »Vistelser i naturen handlar inte i första hand om trädslagsblandning, fiskevatten, naturreservat och fjälltoppar – de utgör bara arenan. Vistelser i naturen handlar om människor!« Friluftsliv är en central del av det svenska upplevelselandskapet. Nästan 90 % av svenska folket vistas ute i naturen ganska eller mycket ofta. Med denna bok fördjupas friluftslivets förutsättningar och framtid med hjälp av resonemang om vad friluftsliv är och en uppsjö av intervjuer med tillfrågade friluftsutövare. Författarna undersöker bland annat rådande friluftstrender och barns möten med naturen, vilket väcker följdfrågor om friluftslivets roll för en hållbar utveckling. Boken beskriver hur våra liv förhåller sig till naturen såväl i ett vardagligt som ett mer akademiskt sammanhang. Vad innebär till exempel friluftsliv för förvaltning, ekonomi, naturturism och tätorternas människor? Antologin är en bearbetning av slutrapporten från forskningsprogrammet ”Friluftsliv i förändring” som pågick åren 2006–2013. De många vinklarna som presenteras över ämnet fördjupas av bokens 21 författare och friluftskännare som med en bredd tar sig an detta viktiga ämne som de flesta har ett förhållande till. Boken kompletteras dessutom med många natursköna illustrationer.
|
|
| 10. |
|
|
