| 1. |
- Johansson, Madelaine, 1962-, et al.
(författare)
-
Vem äger frågan? : Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ständiga förändringar i samhället ökar kraven på flexibilitet och nya strategier för att hantera miljöproblematiken och arbetet med att nå en hållbar utveckling.Det kan uppstå problem när samhället ska anpassa sig efter nya strukturer och nyuppkomna behov, exempelvis när det gäller miljöhot. De nya krav som kopplas till hållbar utveckling och dess ekologiska dimensionreser krav på förändrad politisk styrning. I Sverige har det beslutats attmiljöfrågor ska vara övergripande för alla politiska områden. Formulering avplaner och program för ekologisk hållbar utveckling införs därför i olika typerav styrningssystem som bygger på olika sorts logik vilket kan leda till intressekonflikter.Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämnaöver ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och där mänskligpåverkan på miljön är långsiktigt hållbar. År 1999 fastställdes en ny struktur ihållbarhetsarbetet genom framtagandet av 15 nationella miljökvalitetsmål och inovember 2001 antog riksdagen regeringens förslag om delmål och riktlinjer förhur dessa miljömål ska uppnås. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska gevägledning för allt miljöarbete inom såväl olika samhällssektorer som på olikanivåer i miljömålsadministrationen. Regionala mål och sektorsmål ska utvecklasmed utgångspunkt i de mål som beslutats av riksdagen. Syftet med studien som ligger till grund för denna rapport var att identifierahinder för kommunikation i miljömålsarbetet och därigenom underlätta överbryggandet av kommunikationsbarriärer i framtida miljöarbete. Vi harstuderat hur aktörer på olika nivåer inom miljömålsadministrationen ser på målstyrning och arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen med syfte att synliggöra hur kommunikationen kring miljömålen uppfattas.Vi har särskilt fokuserat på:kommunikation mellan administrativa nivåer, i allmänhet och rörandeuppföljningsarbetet i synnerhethur målstyrning fungerar i praktiken• vad som kan och bör mätas i uppföljningen av miljömålsarbetetmöjligheter till feedback mellan olika aktörer och administrativa nivåer.
|
|
| 2. |
- Kankkunen, Tina Forsberg, et al.
(författare)
-
New Public Management i kommunal praktik : En studie om chefers möjlighet att hantera styrning inom verksamheterna Vatten, Gymnasium och Äldreomsorg
- 2014
-
Ingår i: ISM rapport. - Göteborg : Institutet för stressmedicin. - 1652-7089. ; 2014:15
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie belyser chefers möjligheter att hantera styrning inom olika kommunala verksamheter. Syftet med rapporten är att undersöka och jämföra hur styrning praktiseras inom den kvinnodominerade verksamheten ’Äldreboende’, den könsintegrerade verksamheten ’Gymnasium’, samt den mansdominerade tekniska verksamheten ’Vatten’. Analysen baseras på 30 intervjuer med linjechefer i fyra kommuner. För att förstå sammanhanget runt chefernas berättelser har även aktörer på kommunledningsnivå intervjuats. En utgångspunkt i studien är att jämförelser mellan olika organisatoriska sammanhang kan skapa lärande i arbetslivet.De deskriptiva resultat som presenteras i rapporten visar att styrning i linje med New Public Management har inneburit att cheferna upplever sig allt mer klämda mellan organisationens styrning och medarbetarnas och verksamhetens behov. Med New Public Management betonas styrning genom ekonomi, standardiserade processer, mål och uppföljning samt värderingar. De medverkande cheferna beskriver att detta har medfört målkonflikter som kan vara svåra att hantera. Det skiljer sig dock mellan verksamheterna hur målkonflikterna hanteras. Inom den mansdominerade verksamheten Vatten beskriver cheferna hur organisationen tar ansvar för målkonflikterna på ett sätt som möjliggör för cheferna att hantera dem. Inom Gymnasium och Äldreboende beskriver cheferna istället att de många gånger själva får hantera och ta konsekvenserna av målkonflikterna.Vi pekar sammanfattningsvis på fyra lärdomar kring chefens möjligheter att hantera målkonflikter. Dessa lärdomar handlar om hur arbetet organiseras, snarare än om chefernas individuella strategier. Vi talar om vikten av ett nära stöd, av att dela värld, av gemensamt språk och avgränsade mål och slutligen, vikten av tillit.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Johansson, Madelaine, 1962-
(författare)
-
Högskolepedagogik och examination : universitetsläraruppdragets Janusansikte?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att bidra med ett underlag som stöd för universitetslärare i rollen som examinator och som kurs- och utbildningsansvariga vid Linköpings universitet. Intentionen är att rapporten ska bidra med kunskap och idéer inför val vad gäller design av kurser. Fokus ligger på examinationsförfarandet, utifrån såväl pedagogiska som juridiska perspektiv.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nerhagen, Lena, 1963-, et al.
(författare)
-
Politiska krav och tjänstemäns roll för analys av och beslut om styrmedel : Sammanfattande slutrapport
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En hållbar utveckling innebär att samhällets begränsade resurser används på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. För att uppnå önskade samhällsmål på ett effektivt sätt behöver olika aspekter vägas in vid utformning av styrmedel. Inom EU föregås beslut om regleringar av en så kallad Regleringskonsekvensbeskrivning (Regulatory Impact Assessment) där samhällsekonomisk analys ingår. Forskning och olika utredningar har visat att Sverige saknar en etablerad praxis för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser på miljö, men även energi- och transportområdet. I detta projekt är syftet att undersöka hur Sverige arbetar med de analyser av detta slag som genomförs inom EU inför förhandlingar men också att studera orsaker till att de används eller inte används. Fokus ligger på förutsättningar inom en myndighet, men även vilken betydelse som tjänstemän har för vilka underlag som tas fram inför beslut om utformning av regleringar/styrmedel.Den övergripande slutsats som kan dras av de tre delstudierna som ingått i projektet, samt diskussionen på avslutningsseminariet, är att detta inte är ett etablerat arbetssätt i det svenska förvaltningssystemet. Detta kan förklaras av brist på kompetens, en etablerad misstro, målstyrning samt avsaknad av ett institutionellt ramverk för när och hur denna typ av bredare konsekvensanalyser ska genomföras. Vid avslutningsseminariet framkom att Naturvårdsverket nu arbetar med en vägledning för att hjälpa tjänstemän att i ett tidigt skede analysera om det finns behov av regleringar från samhällets sida, att inleda arbetet med att ställa frågan ”Vad är problemet?”. Vi bedömer att detta är ett steg i rätt riktning men ser också att de nationalekonomer som arbetar ute på myndigheter ofta är ensamma eller väldigt få och därmed kan behöva olika former av stöd för att kunna utveckla arbetet med denna typ av, ofta komplexa, analyser på sin myndighet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Erik, 1979-, et al.
(författare)
-
Kollegialt Lärande i Örebros Skolor – KLÖS-projektet : Hur kan lärares kollegiala lärprocesser stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor.
|
|
| 10. |
|
|
