SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;lar1:(umu);mspu:(report)"

Sökning: swepub > Umeå universitet > Rapport

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Flygare, Erik, et al. (författare)
  • Utvärdering av metoder mot mobbning
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna utvärdering ger besked om insatser och arbetssätt som effektivt förebygger och åtgärdar mobbning. Utvärderingen är unik genom att den omfattar stora mängder data, både kvalitativa och kvantitativa från 39 skolor, att enskilda individers utsatthet följs upp vid tre tillfällen och att den omfattar flera program samtidigt.Resultaten visar bland annat att olika insatser har olika effekt för pojkar och flickor samt olika effekt beroende på om mobbningen är social eller fysisk. Den visar också att ingen enskild insats har dramatiskt positiva effekter. För att en skola ska lyckas förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser. Åtta namngivna program som används mot mobbning har ingått i utvärderingen: Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET - Social och emotionell träning, Skolkomet, Skolmedling samt Stegvis. I utvärderingens fristående metodfördjupning Utvärdering av metoder mot mobbning. Metodappendix och bilagor till rapport 353, (endast publicerad som pdf ) redovisar forskarna utförligt utvärderingens design och redogör för tillvägagångssättet vid datainsamling och analys.
2.
  • Adams, Robin, et al. (författare)
  • What is the word for 'Engineering' in Swedish : Swedish students conceptions of their discipline
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Engineering education in Sweden – as in the rest of the world – is experiencing a decline in student interest. There are concerns about the ways in which students think about engineering education, why they join an academic programme in engineering, and why they persist in their studies. In this context the aims of the Nationellt ämnesdidaktiskt Centrum för Teknikutbildning i Studenternas Sammanhang project (CeTUSS) is to investigate the student experience and to identify and support a continuing network of interested researchers, as well as in building capacity for disciplinary pedagogic investigation.The Stepping Stones project brings together these interests in a multi-researcher, multi-institutional study that investigates how tudents and academic staff perceive engineering in Sweden and in Swedish education. The first results of that project are reported here. As this study is situated uniquely in Swedish education, it allows for exploration of “a Swedish perspective” on conceptions of engineering. The Stepping Stones project was based on a model of research capacity-building previously instantiated in the USA and Australia (Fincher & Tenenberg, 2006).
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Forslund, Johanna, et al. (författare)
  • Samhällsekonomiska värderingar avluft- och bullerrelaterade hälsoproblem– en sammanställning av underlagför konsekvensanalyser
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Svensk miljöpolitik utgår från 16 miljömål vars överordnade syfte är att ställa om Sverigetill ett hållbart samhälle. I det arbetet har Socialstyrelsen det övergripande ansvaretför att utveckla, precisera och följa upp de mål och delmål som syftar till att kommatill rätta med miljörelaterad ohälsa. Hälsofrågorna berör flera av de 16 miljömålen mendå den här rapporten syftar till att sammanställa underlag som kvantifierar och värderarhälsoeffekter från förändringar i luftkvalitet och buller är det primärt miljömålenFrisk luftoch God bebyggd miljö som berörs.Vetenskapliga studier har visat att exponering för luftföroreningar och buller kan ledatill effekter på människors hälsa. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv utgör personligaolägenheter och lidanden, produktionsbortfall, medicin och sjukvård kostnader församhället. Det innebär att åtgärder för att reducera luft- och bullerutsläpp leder tillsamhällsekonomiska intäkter. För att på förhand kunna göra samhällsekonomiskabedömningar av olika åtgärdsförslags förväntade effekter på olika aktörer och på samhällsekonominsom helhet åligger det miljömålsmyndigheterna att genomföra konsekvensanalyser(Miljömålsrådet, 2006a). Dessa underlag syftar till att bedöma om enåtgärds intäkter överstiger dess kostnader, så kallad kostnads-intäktsanalys, samt omde uppskattade intäkterna baseras på ”lämpliga värden” (Miljömålsrådet, 2006a, sid.23). Av Miljömålsrådets riktlinjer framgår även att åtgärdsförslag alltid ska föregås avkostnadseffektivitetsanalyser. I kostnadseffektivitetsanalysen jämförs olika åtgärdsalternativskostnader för att nå en viss hälsoförbättring. Det räcker således med att åtgärdensförväntade hälsoeffekter finns kvantifierade. En sådan analys kan vara ett braalternativ i de fall det saknas värderingar av hälsoeffekter, eller när värderingarna äralltför osäkra. För att underlätta jämförelser av hälsoeffekter som mäts i olika enheterhar man inom hälsoekonomin utvecklat ett så kallat QALY-mått som mäter kostnaderi förhållande till ett förväntat antalkvalitetsjusterade levnadsår. QALY-måttet skulle ävenkunna vara användbart för att jämföra miljöpolitiska åtgärdsalternativ. Oavsett myndighet(Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Vägverket etc.) skulle tillämpandet av ettsådant mått möjliggöra jämförelser mellan olika hälsoförbättrande åtgärdsförslag inomoch mellan myndigheterna.I den här rapporten presenteras samhällsekonomiskt underlag för värderingar av hälsoeffekterfrån luftföroreningar och buller från både nationella (som t.ex. ASEK ochsvenska ExternE) och europeiska projekt (som t.ex. ExternE och HEATCO). Underlagetbaseras på värderingar av trafikens externa effekter. Anledningen till det är delsatt trafiksektorn kommit längst med värdering av miljörelaterad ohälsa orsakad avluftföroreningar och buller och dels att trafiken står för huvuddelen av de utsläpp somhar effekter på människors hälsa. Syftet med rapporten är att sammanställa de underlagsom finns och i den mån det är möjligt klargöra skillnader i hur olika ansatser värderarhälsa. Förhoppningen är att sammanställningen ska underlätta för miljömålsmyndighetersom ska konsekvensanalysera åtgärder som påverkar luftkvalitet ochbuller. De olika ansatserna/projekten ger inget entydigt svar på vilka värden miljörelateradehälsoeffekter har. Att prioritera mellan dessa ansatser ligger utanför uppdragetssyfte.8Rapporten utgår från en tankeram för ekonomisk värdering av luft- och bullerrelateradehälsoeffekter. Tankeramen är baserad på en så kallad ”effektkedjeansats” som innebäratt utsläppen från källan utgör själva utgångspunkten för värderingen. Därefterskattas utsläppens spridning och i vilken grad miljön och individer exponeras. Sedanfastställs vilka effekter exponeringen har på individers hälsa men också på miljön.Slutligen värderas dessa effekter monetärt vilket gör det möjligt att fastställa samhälletskostnader för utsläppen, vilket motsvarar samhällets förväntade intäkter av att reducerautsläppen. Tillvägagångssättet har haft stor genomslagskraft för värdering av bådebuller- och luftrelaterad ohälsa från transportsektorn i såväl Sverige som EU. Därförär ansatsen en bra utgångspunkt för att öka förståelsen för hur miljökvalitetsförbättringarkan värderas.För att konkretisera hur man kan använda exponerings-respons funktioner och värderingarav hälsoeffekter i konsekvensanalyser inkluderar rapporten en analys av målkonfliktenmellan miljömålenBegränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Mot bakgrund avdet som framförts och diskuterats i rapporten presenteras slutligen några sammanfattandepunkter om önskemål för framtida forskning.Avslutningsvis, trots att arbetet med konsekvensanalyser ofta är förknippat med bådesvårigheter och osäkerheter så bidrar det till transparanta åtgärdsbeslut. Ju bättre desamhällsekonomiska underlagen är, desto lättare är det att ta samhällsekonomisktmotiverade beslut. Det är därför viktigt att arbetet med att kvantifiera och värderaluft- och bullerrelaterade hälsoeffekter fortsätter att förbättras. En ökad samordningmellan trafikverken och andra myndigheter beträffande vilka underlag som ska användasför att värdera hälsoeffekter skulle öka konsekvensanalysernas jämförbarhet. Ilängden borde en ökad transparans i åtgärdernas kostnader och effekter leda till effektivareåtgärder och till en större allmän acceptans av beslutade åtgärder inom miljöpolitiken
  •  
8.
  •  
9.
  • Gustavsson, Leif, 1954-, et al. (författare)
  • Implementering av energieffektiviseringsåtgärder i befintlig bebyggelse
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • There is great potential to improve energy efficiency in existing Swedish residential buildings. However, the successful implementation of efficiency measures depends on economical and technical factors, as well as on the attitudes and perceptions of the relevant actors. A better understanding of their attitudes and perceptions may influence the design of suitable policy measures that increase the adoption of energy efficiency measures. In this context, we conducted mail-in surveys completed by owners of detached houses, chairmen of co-operative housing associations (bostadsrättsförening) and municipality energy advisers in Sweden. We also interviewed window sellers/installers in Jämtland.Results show that it was important for the majority of homeowners to reduce their household energy use, with most undertaking no-cost measures (e.g., switching off lights). However, 70–90% of the responding homeowners had no intention of adopting building envelope measures over the next 10 years. The main reason for non-adoption was that homeowners were satisfied with the physical condition and thermal performance of their existing building envelope components. Homeowners who thought their energy cost was high were more likely to adopt an investment measure compared to those who thought their energy cost was low. Investment costs and annual energy cost savings were the most important factors in adoption of energy efficient building envelope measures. Therefore, economic incentives may induce homeowners to adopt energy efficiency investment measures. However, a large percentage (64%) of homeowners was unaware of the existence of government support for reducing household energy use. Information campaigns announcing the availability of economic incentives and the cost advantages of energy efficiency measures may be helpful in the adoption decision.Homeowners‘ considered interpersonal sources, builders, installers and energy advisers as important sources of information for their adoption of energy efficiency measures. Though a large percentage of respondents considered energy advisers as an important source of information, only 14% of homeowners had contacted an energy adviser in the past. Our findings suggest that the energy advice service is important for homeowners, but more efforts are needed to increase homeowners‘ awareness of and satisfaction with such services. The majority of municipal energy advisers were of the opinion that more training in technical aspects of energy issues and increased financial support could improve their performance.Installers and material suppliers are important actors in homeowners‘ adoption of energy efficiency measures. For example, approximately 53% of responding homeowners to a survey in Jämtland/Västernorrland stated that the window seller/installer from whom they had bought windows had recommended a particular type of window, and 97% had iiinstalled the windows that were recommended. The window sellers/installers in Jämtland prefer a window that is ―reasonably‖ energy efficient. They believe that windows with a U-value of 1.2 W/m2K are good and there is no reason to further improve the energy efficiency. The majority did not recommend windows with U-value <1.2 W/m2K. They were concerned about the condensation issues and high prices of such windows. This may influence the diffusion of very energy efficient windows in Swedish detached houses.About 80-95% of chairmen in co-operative housing associations who responded to our survey had no intention of adopting building envelope measures over the next 10 years. They were satisfied with the existing building envelope components, which may be one of the reasons for this lack of intention. As in the case of owners of detached houses, economic factors, like annual energy cost savings and investment costs, guide the implementation of energy efficiency investment measures in co-operative housing associations. However, about 66% of the responding chairmen did not consider financial constraint as a barrier to implementing investment intensive energy efficiency measures. For 54% of the respondents limited in-house competency to evaluate the benefits of energy efficiency measures was the main barrier.The majority of owners of detached houses (80%) and chairmen of co-operative housing associations (70%) perceived that economic policy instruments, such as investment subsidies and tax deductions, would encourage them to implement energy efficiency measures. Other policy instruments, especially information instruments, were perceived as less effective. Among various information policies, increasing the frequency of meter reading received the highest approval with 38% of homeowners, whereas approximately 41% of housing association chairmen thought that individual metering of heating and hot water use could be effective. Approximately 30% of homeowners and housing association chairmen thought that energy declaration was effective.
10.
  • Idenfors, Annika, et al. (författare)
  • När det brister
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport sammanfattar resultat från en studie om dammsäkerhet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs två reglerade älvar i Västerbotten. Syftet med studien är att undersöka hur dammsäkerhetsarbetet, när det gäller dammbrott, säkerhetsarbete mot översvämningar och incidenter relaterade till nyttjandet av älvarna, är organiserat och fungerar längs Skellefte- och Umeälven. Övriga älvar i länet samt gruvdammar ingår inte i undersökningen. Det ansvar som Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), försvarsmakten, Boverket, Vägverket och polisen har för att förebygga och agera i samband med översvämningar behandlas inte heller i studien.Rapporten baseras på en litteraturöversikt rörande den senaste forskningen på området, dokumentstudier, intervjuer med säkerhetsansvariga vid Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå, Vännäs, Lycksele och Skellefteå kommun, samt två vattenregleringsföretag.Studien tar sin utgångspunkt i begreppet mänsklig säkerhet och analyserar dammsäkerhet och säkerhetsarbete utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Det innebär att varje teknisk konstruktion, varje tekniskt system, såsom vattenkraftverk och dammar, där olika tekniska instrument används för att kontrollera och reglera vattenflöden och producera elektricitet, också utgör sociala system. Det innebär att rapporten uppmärksammar deltagande och delaktighet som en central aspekt av säkerhetsarbetet.Utifrån resultaten drar studien följande slutsatser:Dammsäkerhetsarbetet och säkerhetsarbetet mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven uppvisar brister ifråga om resurser, kompetens och insyn.Dammsäkerhetsarbetet inkluderar inte allmänhetens säkerhet vid och på dammar (public safety around dams).Det finns oklarheter rörande vem som har ansvar för dammsäkerhet och för säkerhetsarbete mot översvämningar.Dammsäkerhetsarbetet i Västerbotten inkluderar endast i begränsad omfattning sociala aspekter, lokal kunskap tas inte tillvara, och allmänhet och rättighetsinnehavare ignoreras i stor utsträckning i säkerhetsarbetet.Det är generellt svårt att bedöma effekter av säkerhetsarbetet kring dammar och längs älvarna, men klart är att pågående säkerhetsarbete, i form av till exempel enskilda projekt och övningar, ökar kunskaperna om risker och ansvar, samt stärker samverkan mellan olika aktörer.Dammsäkerhet uppfattas främst handla om tekniska konstruktioner medan människa-maskin- natur och mellanmänskliga och organisatoriska säkerhetsaspekter hamnar i skymundan. 
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (830)
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (1865)
populärvet., debatt m.m. (254)
Författare/redaktör
Linderholm, Johan, 1 ... (57)
Viklund, Karin, 1950 ... (39)
Hanberger, Anders, 1 ... (31)
Westin, Kerstin, 195 ... (29)
Viklund, Karin, (29)
Aronsson, Thomas, 19 ... (19)
visa fler...
Ivanov, Kristo, (19)
Östman, Sofi, 1986-, (19)
Lundberg, Sofia, 196 ... (18)
Mårald, Gunilla, 196 ... (18)
Henriksson, Widar, 1 ... (17)
Westin, Lars, 1953-, (17)
Wibe, Sören, 1946-, (17)
Grabowski, Radoslaw, ... (16)
Armelius, Bengt-Åke, ... (15)
Belyaev, Yuri K, (15)
Sundström, Anna, 197 ... (14)
Sandström, Camilla (14)
Nordlund, Gerhard, (14)
Marell, Agneta, 1964 ... (13)
Lindgren, Urban, 196 ... (13)
Marner, Anders, (13)
Olsson, Fredrik, 197 ... (13)
Olsson, Mats-Olov (12)
Garvill, Jörgen, 194 ... (12)
Lundberg, Johan, 196 ... (12)
Lindgren, Urban, (11)
Lindberg, Leif, (11)
Armelius, Kerstin, 1 ... (11)
Yu, Jun, 1962-, (11)
Li, Haibo, 1965-, (11)
Stage, Christina, (11)
Westerberg, Pernilla ... (10)
Ramqvist, Per H, 195 ... (10)
Olofsson, Eva, (10)
Buckland, Philip I., (10)
Larsson, Thomas B, 1 ... (10)
Stage, Christina, 19 ... (10)
Puu, Tönu, 1936-, (9)
Backman, Jarl, (9)
Alger, Susanne, 1967 ... (9)
Elmroth, Erik, 1964- ... (9)
Andersson, Inger, (9)
Lundmark, Linda, (9)
Marklund, Per-Olov, ... (9)
Strömgren, Magnus, (9)
Lithner, Johan, 1960 ... (9)
Paulsson, Fredrik, 1 ... (9)
Henrysson, Sten, (9)
Ögren, Gunilla, 1949 ... (9)
visa färre...
Lärosäte
Luleå tekniska universitet (26)
Mittuniversitetet (16)
Uppsala universitet (16)
Stockholms universitet (14)
Göteborgs universitet (11)
visa fler...
Naturvårdsverket (8)
Karlstads universitet (8)
Linköpings universitet (8)
Linnéuniversitetet (7)
Högskolan Dalarna (7)
Sveriges Lantbruksuniversitet (6)
Lunds universitet (5)
Mälardalens högskola (5)
Högskolan i Gävle (5)
Kungliga Tekniska Högskolan (5)
Örebro universitet (3)
Södertörns högskola (3)
Högskolan i Jönköping (2)
Högskolan i Borås (2)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
Högskolan Kristianstad (1)
visa färre...
Språk
Svenska (1359)
Engelska (752)
Norska (3)
Tyska (1)
Ryska (1)
Odefinierat språk (1)
visa fler...
Polska (1)
Tjeckiska (1)
visa färre...
Ämne (HSV)
Samhällsvetenskap (6)
Medicin och hälsovetenskap (2)
Humaniora (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy