SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;lar1:(umu);mspu:(report)"

Sökning: swepub > Umeå universitet > Rapport

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Flygare, Erik, et al. (författare)
  • Utvärdering av metoder mot mobbning
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna utvärdering ger besked om insatser och arbetssätt som effektivt förebygger och åtgärdar mobbning. Utvärderingen är unik genom att den omfattar stora mängder data, både kvalitativa och kvantitativa från 39 skolor, att enskilda individers utsatthet följs upp vid tre tillfällen och att den omfattar flera program samtidigt.Resultaten visar bland annat att olika insatser har olika effekt för pojkar och flickor samt olika effekt beroende på om mobbningen är social eller fysisk. Den visar också att ingen enskild insats har dramatiskt positiva effekter. För att en skola ska lyckas förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser. Åtta namngivna program som används mot mobbning har ingått i utvärderingen: Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET - Social och emotionell träning, Skolkomet, Skolmedling samt Stegvis. I utvärderingens fristående metodfördjupning Utvärdering av metoder mot mobbning. Metodappendix och bilagor till rapport 353, (endast publicerad som pdf ) redovisar forskarna utförligt utvärderingens design och redogör för tillvägagångssättet vid datainsamling och analys.
2.
  • Adams, Robin, et al. (författare)
  • What is the word for 'Engineering' in Swedish : Swedish students conceptions of their discipline
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Engineering education in Sweden – as in the rest of the world – is experiencing a decline in student interest. There are concerns about the ways in which students think about engineering education, why they join an academic programme in engineering, and why they persist in their studies. In this context the aims of the Nationellt ämnesdidaktiskt Centrum för Teknikutbildning i Studenternas Sammanhang project (CeTUSS) is to investigate the student experience and to identify and support a continuing network of interested researchers, as well as in building capacity for disciplinary pedagogic investigation.The Stepping Stones project brings together these interests in a multi-researcher, multi-institutional study that investigates how tudents and academic staff perceive engineering in Sweden and in Swedish education. The first results of that project are reported here. As this study is situated uniquely in Swedish education, it allows for exploration of “a Swedish perspective” on conceptions of engineering. The Stepping Stones project was based on a model of research capacity-building previously instantiated in the USA and Australia (Fincher & Tenenberg, 2006).
  •  
3.
4.
  •  
5.
  • Bergman, Mats, et al. (författare)
  • Apoteksmarknadens omreglering
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport ingår som en del i Tillväxtanalys projekt att utvärdera effekterna av omregleringen av apoteksmarknaden, särskilt vad gäller priserna. Uppdraget är en uppföljning och utvidgning av Tillväxtanalys WP/PM 2011:50 författat av Bergman och Rudholm. Syftet är att empiriskt studera hur omregleringen påverkat apotekens följsamhet, andel av försäljningen som avser billigaste generika, den så kallade månadens vara, priserna på receptbelagda läkemedel på generikamarknaden, samt vilken totalkostnadseffekt mätt som kostnaden per konsumerad dygnsdos reformen haft. Den senare aspekten är ny jämfört med den tidigare rapporten, medan övriga delar innebär en replikering.Resultaten visar entydigt att följsamheten ökat på grund av reformerna oavsett vilket följsamhetsmått vi använder. Resultaten vad gäller reformernas påverkan på leverantörernas prissättnings- och budstrategier är mera splittrade. Denna del av rapporten syftar till att förstå prissättningen på generikamarknaden och att analysera generikamarknadens funktionssätt, snarare än att analysera om apoteksmarknadsreformen totalt sett medfört en ökad eller minskad kostnad för generiska läkemedel.Resultaten från uppdragets tredje del, att estimera reformernas effekter på kostnaden per konsumerad dygnsdos visar att kostnaden sjunkit som en följd av omregleringen. Kostnadssänkningen uppskattas till ungefär 10 procent mätt i AUP och ungefär 30 procent mätt i AIP. Den större sänkningen mätt i AIP förklaras dels av marginalförstärkningen och av att en viss procentuell prissänkning i AIP ger en lägre procentuell sänkning av AUP på grund av de prisoberoende delarna i apotekens marginaler.
6.
  •  
7.
8.
  • Boman, Mattias, et al. (författare)
  • Vilka är ute i naturen?
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
  •  
9.
  •  
10.
  • Forslund, Johanna, et al. (författare)
  • Samhällsekonomiska värderingar avluft- och bullerrelaterade hälsoproblem– en sammanställning av underlagför konsekvensanalyser
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Svensk miljöpolitik utgår från 16 miljömål vars överordnade syfte är att ställa om Sverigetill ett hållbart samhälle. I det arbetet har Socialstyrelsen det övergripande ansvaretför att utveckla, precisera och följa upp de mål och delmål som syftar till att kommatill rätta med miljörelaterad ohälsa. Hälsofrågorna berör flera av de 16 miljömålen mendå den här rapporten syftar till att sammanställa underlag som kvantifierar och värderarhälsoeffekter från förändringar i luftkvalitet och buller är det primärt miljömålenFrisk luftoch God bebyggd miljö som berörs.Vetenskapliga studier har visat att exponering för luftföroreningar och buller kan ledatill effekter på människors hälsa. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv utgör personligaolägenheter och lidanden, produktionsbortfall, medicin och sjukvård kostnader församhället. Det innebär att åtgärder för att reducera luft- och bullerutsläpp leder tillsamhällsekonomiska intäkter. För att på förhand kunna göra samhällsekonomiskabedömningar av olika åtgärdsförslags förväntade effekter på olika aktörer och på samhällsekonominsom helhet åligger det miljömålsmyndigheterna att genomföra konsekvensanalyser(Miljömålsrådet, 2006a). Dessa underlag syftar till att bedöma om enåtgärds intäkter överstiger dess kostnader, så kallad kostnads-intäktsanalys, samt omde uppskattade intäkterna baseras på ”lämpliga värden” (Miljömålsrådet, 2006a, sid.23). Av Miljömålsrådets riktlinjer framgår även att åtgärdsförslag alltid ska föregås avkostnadseffektivitetsanalyser. I kostnadseffektivitetsanalysen jämförs olika åtgärdsalternativskostnader för att nå en viss hälsoförbättring. Det räcker således med att åtgärdensförväntade hälsoeffekter finns kvantifierade. En sådan analys kan vara ett braalternativ i de fall det saknas värderingar av hälsoeffekter, eller när värderingarna äralltför osäkra. För att underlätta jämförelser av hälsoeffekter som mäts i olika enheterhar man inom hälsoekonomin utvecklat ett så kallat QALY-mått som mäter kostnaderi förhållande till ett förväntat antalkvalitetsjusterade levnadsår. QALY-måttet skulle ävenkunna vara användbart för att jämföra miljöpolitiska åtgärdsalternativ. Oavsett myndighet(Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Vägverket etc.) skulle tillämpandet av ettsådant mått möjliggöra jämförelser mellan olika hälsoförbättrande åtgärdsförslag inomoch mellan myndigheterna.I den här rapporten presenteras samhällsekonomiskt underlag för värderingar av hälsoeffekterfrån luftföroreningar och buller från både nationella (som t.ex. ASEK ochsvenska ExternE) och europeiska projekt (som t.ex. ExternE och HEATCO). Underlagetbaseras på värderingar av trafikens externa effekter. Anledningen till det är delsatt trafiksektorn kommit längst med värdering av miljörelaterad ohälsa orsakad avluftföroreningar och buller och dels att trafiken står för huvuddelen av de utsläpp somhar effekter på människors hälsa. Syftet med rapporten är att sammanställa de underlagsom finns och i den mån det är möjligt klargöra skillnader i hur olika ansatser värderarhälsa. Förhoppningen är att sammanställningen ska underlätta för miljömålsmyndighetersom ska konsekvensanalysera åtgärder som påverkar luftkvalitet ochbuller. De olika ansatserna/projekten ger inget entydigt svar på vilka värden miljörelateradehälsoeffekter har. Att prioritera mellan dessa ansatser ligger utanför uppdragetssyfte.8Rapporten utgår från en tankeram för ekonomisk värdering av luft- och bullerrelateradehälsoeffekter. Tankeramen är baserad på en så kallad ”effektkedjeansats” som innebäratt utsläppen från källan utgör själva utgångspunkten för värderingen. Därefterskattas utsläppens spridning och i vilken grad miljön och individer exponeras. Sedanfastställs vilka effekter exponeringen har på individers hälsa men också på miljön.Slutligen värderas dessa effekter monetärt vilket gör det möjligt att fastställa samhälletskostnader för utsläppen, vilket motsvarar samhällets förväntade intäkter av att reducerautsläppen. Tillvägagångssättet har haft stor genomslagskraft för värdering av bådebuller- och luftrelaterad ohälsa från transportsektorn i såväl Sverige som EU. Därförär ansatsen en bra utgångspunkt för att öka förståelsen för hur miljökvalitetsförbättringarkan värderas.För att konkretisera hur man kan använda exponerings-respons funktioner och värderingarav hälsoeffekter i konsekvensanalyser inkluderar rapporten en analys av målkonfliktenmellan miljömålenBegränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Mot bakgrund avdet som framförts och diskuterats i rapporten presenteras slutligen några sammanfattandepunkter om önskemål för framtida forskning.Avslutningsvis, trots att arbetet med konsekvensanalyser ofta är förknippat med bådesvårigheter och osäkerheter så bidrar det till transparanta åtgärdsbeslut. Ju bättre desamhällsekonomiska underlagen är, desto lättare är det att ta samhällsekonomisktmotiverade beslut. Det är därför viktigt att arbetet med att kvantifiera och värderaluft- och bullerrelaterade hälsoeffekter fortsätter att förbättras. En ökad samordningmellan trafikverken och andra myndigheter beträffande vilka underlag som ska användasför att värdera hälsoeffekter skulle öka konsekvensanalysernas jämförbarhet. Ilängden borde en ökad transparans i åtgärdernas kostnader och effekter leda till effektivareåtgärder och till en större allmän acceptans av beslutade åtgärder inom miljöpolitiken
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (868)
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (1932)
populärvet., debatt m.m. (256)
refereegranskat (1)
Författare/redaktör
Linderholm, Johan, 1 ... (57)
Viklund, Karin, 1950 ... (39)
Hanberger, Anders, 1 ... (33)
Viklund, Karin, (30)
Westin, Kerstin, 195 ... (29)
Östman, Sofi, 1986-, (21)
visa fler...
Aronsson, Thomas, 19 ... (19)
Lundberg, Sofia, 196 ... (19)
Ivanov, Kristo, (19)
Mårald, Gunilla, 196 ... (18)
Henriksson, Widar, 1 ... (17)
Westin, Lars, 1953-, (17)
Wibe, Sören, 1946-, (17)
Sandström, Camilla, (16)
Grabowski, Radoslaw, ... (16)
Armelius, Bengt-Åke, ... (15)
Sundström, Anna, 197 ... (14)
Belyaev, Yuri K., (14)
Nordlund, Gerhard, (14)
Forsberg, Bertil, (13)
Marell, Agneta, 1964 ... (13)
Lindgren, Urban, 196 ... (13)
Marner, Anders, (13)
Olsson, Fredrik, 197 ... (13)
Olsson, Mats-Olov (12)
Garvill, Jörgen, 194 ... (12)
Lundberg, Johan, 196 ... (12)
Lindberg, Leif, (11)
Armelius, Kerstin, 1 ... (11)
Lindgren, Urban, (11)
Östman, Sofi, (11)
Li, Haibo, 1965-, (11)
Stage, Christina, (11)
Alger, Susanne, 1967 ... (10)
Westerberg, Pernilla ... (10)
Lundmark, Linda, (10)
Ramqvist, Per H, 195 ... (10)
Strömgren, Magnus, (10)
Olofsson, Eva, (10)
Yu, Jun, 1962-, (10)
Buckland, Philip I., (10)
Larsson, Thomas B, 1 ... (10)
Stage, Christina, 19 ... (10)
Puu, Tönu, 1936-, (9)
Backman, Jarl, (9)
Elmroth, Erik, 1964- ... (9)
Andersson, Inger, (9)
Brännlund, Runar, (9)
Westin, Lars, (9)
Lithner, Johan, 1960 ... (9)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (33)
Luleå tekniska universitet (27)
Stockholms universitet (18)
Mittuniversitetet (16)
Uppsala universitet (16)
visa fler...
Naturvårdsverket (12)
Göteborgs universitet (10)
Karlstads universitet (8)
Linköpings universitet (8)
Linnéuniversitetet (7)
Högskolan Dalarna (7)
Södertörns högskola (5)
Lunds universitet (5)
Kungliga Tekniska Högskolan (5)
Mälardalens högskola (5)
Högskolan i Gävle (5)
Örebro universitet (3)
Högskolan i Jönköping (2)
Högskolan i Borås (2)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
Högskolan Kristianstad (1)
visa färre...
Språk
Svenska (1406)
Engelska (775)
Norska (3)
Polska (2)
Tyska (1)
Ryska (1)
visa fler...
Odefinierat språk (1)
visa färre...
Ämne (HSV)
Samhällsvetenskap (5)
Medicin och hälsovetenskap (2)
Humaniora (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy