| 1. |
|
|
| 2. |
- Dmytryshyn, Andrii, et al.
(författare)
-
Canonical structure transitions of system pencils
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We investigate the changes under small perturbations of the canonical structure information for a system pencil (A B C D) − s (E 0 0 0), det(E) ≠ 0, associated with a (generalized) linear time-invariant state-space system. The equivalence class of the pencil is taken with respect to feedback-injection equivalence transformation. The results allow to track possible changes under small perturbations of important linear system characteristics.
|
|
| 3. |
- Gustavsson, Leif, 1954-, et al.
(författare)
-
Implementering av energieffektiviseringsåtgärder i befintlig bebyggelse : Report prepared for the Swedish Energy Agency
- 2010
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- There is great potential to improve energy efficiency in existing Swedish residential buildings. However, the successful implementation of efficiency measures depends on economical and technical factors, as well as on the attitudes and perceptions of the relevant actors. A better understanding of their attitudes and perceptions may influence the design of suitable policy measures that increase the adoption of energy efficiency measures. In this context, we conducted mail-in surveys completed by owners of detached houses, chairmen of co-operative housing associations (bostadsrättsförening) and municipality energy advisers in Sweden. We also interviewed window sellers/installers in Jämtland.Results show that it was important for the majority of homeowners to reduce their household energy use, with most undertaking no-cost measures (e.g., switching off lights). However, 70–90% of the responding homeowners had no intention of adopting building envelope measures over the next 10 years. The main reason for non-adoption was that homeowners were satisfied with the physical condition and thermal performance of their existing building envelope components. Homeowners who thought their energy cost was high were more likely to adopt an investment measure compared to those who thought their energy cost was low. Investment costs and annual energy cost savings were the most important factors in adoption of energy efficient building envelope measures. Therefore, economic incentives may induce homeowners to adopt energy efficiency investment measures. However, a large percentage (64%) of homeowners was unaware of the existence of government support for reducing household energy use. Information campaigns announcing the availability of economic incentives and the cost advantages of energy efficiency measures may be helpful in the adoption decision.Homeowners‘ considered interpersonal sources, builders, installers and energy advisers as important sources of information for their adoption of energy efficiency measures. Though a large percentage of respondents considered energy advisers as an important source of information, only 14% of homeowners had contacted an energy adviser in the past. Our findings suggest that the energy advice service is important for homeowners, but more efforts are needed to increase homeowners‘ awareness of and satisfaction with such services. The majority of municipal energy advisers were of the opinion that more training in technical aspects of energy issues and increased financial support could improve their performance.Installers and material suppliers are important actors in homeowners‘ adoption of energy efficiency measures. For example, approximately 53% of responding homeowners to a survey in Jämtland/Västernorrland stated that the window seller/installer from whom they had bought windows had recommended a particular type of window, and 97% had installed the windows that were recommended. The window sellers/installers in Jämtland prefer a window that is ―reasonably‖ energy efficient. They believe that windows with a U-value of 1.2 W/m2K are good and there is no reason to further improve the energy efficiency. The majority did not recommend windows with U-value <1.2 W/m2K. They were concerned about the condensation issues and high prices of such windows. This may influence the diffusion of very energy efficient windows in Swedish detached houses.About 80-95% of chairmen in co-operative housing associations who responded to our survey had no intention of adopting building envelope measures over the next 10 years. They were satisfied with the existing building envelope components, which may be one of the reasons for this lack of intention. As in the case of owners of detached houses, economic factors, like annual energy cost savings and investment costs, guide the implementation of energy efficiency investment measures in co-operative housing associations. However, about 66% of the responding chairmen did not consider financial constraint as a barrier to implementing investment intensive energy efficiency measures. For 54% of the respondents limited in-house competency to evaluate the benefits of energy efficiency measures was the main barrier.The majority of owners of detached houses (80%) and chairmen of co-operative housing associations (70%) perceived that economic policy instruments, such as investment subsidies and tax deductions, would encourage them to implement energy efficiency measures. Other policy instruments, especially information instruments, were perceived as less effective. Among various information policies, increasing the frequency of meter reading received the highest approval with 38% of homeowners, whereas approximately 41% of housing association chairmen thought that individual metering of heating and hot water use could be effective. Approximately 30% of homeowners and housing association chairmen thought that energy declaration was effective.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Grimm, Alejandro, et al.
(författare)
-
Effekter av fosfortillsats vid förbränning av biomassa
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från försöken visar att fosforrika additiv kan vara intressanta för att reducera beläggningsbildning och högtemperaturkorrosion utan att i någon större omfattning öka slaggnings- och bäddagglomereringstendensen hos typiska biobränslen. För att erhålla en märkbar positiv effekt av kaliumbindning till fosfater krävs att mängden kalcium och magnesium i den slutgiltiga bränslemixen inte är alltför hög relativt mängden fosfor, då framför allt Ca men till viss del även Mg reagerar med P innan K binds in effektivt. Generellt behövs troligen inblandningsgrader motsvarande en molkvot P/(K+Na+2/3Mg+2/3Ca) i bränslemixen som närmar sig 1. För att erhålla en molkvot på 1 i ett typiskt halm-, salix- eller grotbränsle innebär det i praktiken en fosfortillsats motsvarande 12, 4.7 respektive 3.7 gram rent P per kg torrt bränsle.
|
|
| 6. |
- Olsson, Håkan, et al.
(författare)
-
Flygburen laser och digitala bilder för kartering och övervakning av akvatisk och terrester miljö
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett växande behov av effektiva metoder för kartering av såväl land- som vattenmiljöer. Sådana behövs för grundläggande naturresursinventeringar, som underlag för bland annat beslut om olika former av skyddade områden samt för hållbar naturresursförvaltning i ett ekosystem- och landskapsperspektiv. Sådana metoder behövs också för uppföljning inom såväl naturresursförvaltning som på en mer strategisk nivå inom miljöövervakningen, för uppföljningen av miljömålen och för internationell rapportering. Två för dessa uppgifter viktiga teknologier som utvecklats starkt på senare tid är flygburen laserskanning och digital fotogrammetri. Med laserskanning kan mark och vegetation avbildas som ett tredimensionellt punktmoln. Det finns även system som med laser avbildar grunda havsbottnar. Syftet med forskningsprogrammet EMMA (Environmental Mapping and Monitoring with Airborne laser and digital images; http://emma.slu.se/) har varit att utveckla metoder för att tillvarata data från i första hand flygburen laserskanning för miljöövervakningens och naturvårdens behov av kartläggning av vegetation såväl på land som på grunda havsbottnar. Tolkning och fotogrammetrisk mätning av flygbilder är välkända tekniker och har därför inte varit en del av forskningen i EMMA. Däremot har användningen av färginformation från digitala flygbilder tillsammans med laserdata undersökts i EMMA-programmets akvatiska del och i den terrestra delen har automatiserad användning av tredimensionella punktmoln som kan erhållas genom matchning av flygbilder undersökts. Sammanfattning av resultat inom programmets akvatiska delar För akvatisk miljö har programmet utvecklat och visat ett antal tillämpningar som direkt kan omsättas i ett operativt sammanhang. Vi har visat att det med laserdata går att kartera ytsubstrat med hög noggrannhet (> 80 %), så att en heltäckande karta genereras som anger täckningen i procent av hårda respektive mjuka substrat ned till laserns djupräckvidd (ca 2–3 gånger siktdjupet). Utifrån dessa data kan metoden användas som stöd för att finna värdefulla marina områden och för uppföljning av marina skyddade områden (t.ex. naturtyperna Rev och Sandbankar enligt Art- och habitatdirektivet). Information om utbredningen av hård- och mjukbottnar är ett grundläggande underlag för att beskriva utbredningen av biotoper enligt det europeiska habitatklassificeringssystemet EUNIS, och HELCOM:s vidareutveckling av detta system för Östersjön (HELCOM Underwater Biotopes/Habitats, HUB). Här har laserdata en viktig funktion att fylla, eftersom detaljerade kartor över ytsubstrat i stort sett saknas för grunda havsområden. Resultaten från EMMA visar att batymetrisk laser kan vara en bra metod att samla in sammanhängande botteninformation som kan gå in som ett underlag i översiktsplanering. Djup- och bottensubstratkartor från lasermätningar är även viktiga underlag för att ta fram kartor över livsmiljöer på havsbottnen med hjälp av rumslig modellering. Heltäckande kartor över livsmiljöer är i sin tur ett viktigt delunderlag som tillsammans med annan information kan skapa underlag i det politiska arbetet som till exempel leder till en kustzonsplan eller en kommunal översiktsplan. Utöver dessa operativa tillämpningar har programmet även tagit fram resultat som ger en grund för fortsatt metodutveckling inom området. Vi har visat att det med laserdata (utöver ytsubstrat och naturtyper) går att kartera högväxt vegetation. En metod som skulle kunna möjliggöra yttäckande övervakning eller detektion av förändringar till en lägre kostnad per ytenhet är användning av satellitbilder, flygbilder eller bilder från mini-UAV (Unmanned Aerial Vehicle) som kombineras med laserdjupdata insamlade vid ett tillfälle. Kombinationen av laser- och bilddata medför att bilddata kan djupkorrigeras och att flygbildernas användbarhet för bottenkartering därmed ökar. Denna flygbildsövervakning skulle kunna genomföras ned till optiska siktdjupet i området. En möjlig datakälla kan vara bilder från Lantmäteriets nationella flygfotografering. Vi har sett att det finns potential att detektera blåstång och smaltång på hårda substrat genom att kombinera data från flygburen laser och flygbilder. Vi bedömer också att det finns stora möjligheter till fortsatt utveckling inom området dels tack vare ny teknik (kameror eller lasersystem med högre spatial och spektral upplösning, t.ex. laser med flera våglängder eller fluorescenskanaler) och dels tack vare nya algoritmer för bearbetning av laser- och bilddata. De akvatiska studierna i EMMA har genomförts i samverkan med ett antal externa projekt (ULTRA, SUPERB och HISPARES). Förutom kunskapsutbyte har det medfört utökade möjligheter att utveckla och testa metoderna i flera geografiska områden och få återkoppling från användare av data. I EMMA har vi arbetat med akvatiska testområden på den svenska ostkusten, från Norra Kvarken till Skåne, men liknande resultat har även uppnåtts på den spanska Atlantkusten och metoderna bör därmed vara lika applicerbara på den svenska västkusten. Vi har generellt uppnått bra resultat i alla områden där vattnet inte varit för grumligt. Dagens operativa lasersystem kräver ett siktdjup på minst 3 m för att kunna ge bra djupdata. Det begränsar teknikens användbarhet i vissa kustnära områden av Bottniska viken, speciellt i områden med stort utflöde av humusrikt älvvatten, och i en del områden med dåligt siktdjup i andra havsområden. Sammanfattning av resultat inom programmets terrestra delar Data från flygburen laserskanning ger information om markens form, samt vegetationens höjd, slutenhet och i viss utsträckning även dess vertikala skiktning och fördelning. Vid tät skanning (mer än 5–10 returer / m2) så framträder även de flesta enskilda trädkronorna, samt många objekt på marken, som liggande trädstammar, större stenar etc. Laserdata kan relativt enkelt bearbetas i dator eftersom det utgörs av diskreta 3D-punkter. Exempelvis kan objekt nära marken bli lättare att tolka visuellt om punkterna som returnerats från krontaket tas bort och de underliggande punkterna ges olika färg beroende på höjd över marken. Relationen mellan laserdata och fältmätta mått på vegetationens egenskaper (t.ex. genomsnittlig trädhöjd eller kronslutenhet) kan dock variera något, beroende på bl.a. sensortyp och inställningar vid skanningen såsom pulsfrekvens, flyghöjd, och årstid. För att automatiskt översätta laserdata till kända storheter så behövs därför en statistisk analys där mått från laserdata kalibreras med hjälp av fältmätta provytor. Vanligen används provytor med ca 10 m radie. De skattade sambanden ellan mått i laserdata (t.ex. höjden över marken för 90 % av alla returer från trädkronorna inom en fältmätt provyta) och fältmätta mått för samma yta (t.ex. trädens medelhöjd) kan sedan användas för att göra rumsligt heltäckande rasterkartor för hela det område som laserskannats under jämförbara förhållanden. Denna teknik har utvecklats inom skogsbruket och kallas då areabaserad skattning. Inom EMMA-programmet har vi visat att den även fungerar väl för fjällbjörkskog, trots att träden där är lägre och mer oregelbundna i sin form och utbredning. Vi har också visat att lantmäteriets förhållandevis glesa skanning med ca 1 retur / m2 ger nästan lika bra areabaserade skattningar av fjällbjörkskog som betydligt tätare skanning från helikopter. Vi har även visat att laserdata från olika registreringstillfällen kan göras jämförbara med en teknik som kallas histogrammatchning, samt att etablering av nya träd i trädgränsen eller på gräsmarker kan upptäckas med laserskanning även på ett tidigt stadium. Sistnämnda försök gjordes dock då träden fortfarande hade löv och det är därför osäkert hur användbara laserdata som registrerats utanför vegetationssäsongen kommer att vara för att upptäcka små lövträd. En del lasersystem kan spara laserljusets hela returnerade vågform. Om vågformsdatat analyseras istället för de diskreta punkter som systemet genererar från vågformen, så kan ytterligare information erhållas från lasermätningarna. Denna möjlighet är särskilt intressant då syftet är att analysera trädskiktets vertikala struktur. Bearbetningar av vågformsdata är dock mycket mer komplicerade och stöds sällan av färdiga programvaror för analys av laserdata. Dagens lasersystem stödjer sällan användning av spektral information. Det är endast ett våglängdsband som används för avståndsmätningen, och skalningen för det mått på den returnerade pulsens styrka som registreras (kallat intensitet) kan ibland ändras beroende på hur ljusa objekt sensorn ser. För att skilja olika vegetationstyper åt (t.ex. lövskog kontra barrskog) utöver vad som kan åstadkommas genom analys av deras 3D-former, så behövs spektrala data från någon annan källa. Laserdata och satellitbilder från t.ex. SPOT- eller Landsat-satelliterna är två olika datakällor som kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. För vegetationskartering med den klassindelning som använts för skogsmarken enligt Lantmäteriets databas GSD-Marktäcke förbättras den totala klassningsnoggrannheten med ca 10 procentenheter när satellitbilderna kompletteras med laserdata. För vegetationsklassning på kalfjället så är det främst områden med något högre vegetation, såsom videbuskar, som klassas bättre då laserdata används. Då det gäller klassning av fjällvegetation så har det också visat sig att bearbetningar av data från en markmodell kan förbättra vegetationsklassningar från satellitdata väsentligt. Den nationella laserskanning som Lantmäteriet nu genomför är än så l
|
|
| 7. |
- Westin, Jonas, et al.
(författare)
-
Baserunning - analyzing the sensitivity and economies of scale of the Swedish national freight model system using stochastic production-consumption-matrices
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the paper is to analyze how sensitive the Swedish national freight model system Samgods is to uncertainties in its production-consumption matrices (PC-matrices). This is done by studying how sensitive outputs from one of its key component, the logistics model, are to changes in the PC-matrices. This paper is, to our knowledge, the first attempt to analyze the sensitivity and economies of scale of a national freight transport model using Monte Carlo simulation. The results indicate that the logistics model is able to find new logistics solutions when larger demand volumes are assumed. Freight volumes are calculated to shift to sea transport. If the transport volume increases with one percent, the logistics cost per tonne is on average reduced by about 0.5 percent. Part of the cost reduction comes from increased consolidation of shipments due to larger transport volumes. There is also a positive correlation between total transport demand and the load factor for heavier lorries, trains and larger ships. Without empirical data and further analysis it is difficult to assess the estimated strength of the effect. Furthermore, the analysis indicates that it might be possible to reduce runtimes by removing small transport flows from the PC-matrices without affecting aggregate results too much.
|
|
| 8. |
- Bern, Sofia, et al.
(författare)
-
Mobilitet och tillgänglighet – framtidens resande
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket har gett TRUM (Transportforskningsenheten vid Umeå Universitet) i uppdrag att utreda framtidens mobilitet innefattande frågor såsom privatpersoners attityder och normer till resande med bil och däribland självkörande bilar, betalningsvilja, syn på ägande inställning till individuellt resande gentemot kollektivt resande, samt intressenters förväntningar på ett framtida tillgängligt transportsystem. Därutöver önskar Trafikverket ökad förståelse kring arbetssätt och metoder för att möta teknikutveckling och framtida mobilitet. Syftet med föreliggande rapport är att svara på dessa frågeställningar utifrån litteraturstudier och intervjuer.Det huvudsakliga underlaget för rapporten är en genomgång av litteratur relaterad till transporter, mobilitet och historiska såväl som framtida trender. Fokus har varit på persontransporter kopplat till människors beteende, samt vad privatpersoner, framtidsspanare och företrädare för bil- och teknikbranschen tror kommer att hända med personresande i framtiden. Utöver litteraturstudien genomfördes sex intervjuer under januari och februari 2016. Intervjuerna gjordes med syfte att öka förståelsen för hur människor resonerar kring mobilitet och transporter i dagsläget och hur de tror att vi kommer att resa i framtiden. Utifrån litteraturgenomgången och intervjuerna kan konstateras att attityder till elbilar generellt sett är positiva. Hinder för ett bredare genombrott utgörs av uppfattade prisskillnader, räckviddsångest och uppfattad brist på laddinfrastruktur. Som drivkrafter kan nämnas ökat miljömedvetande och alltmer positiva attityder bland flera olika aktörer, till exempel teknikutvecklare. När det gäller självkörande bilar är attityderna mer varierande. Bland annat lyfts säkerhetsfaktorer, tillgänglighet och det faktum att flera bilmodeller redan idag utrustas med olika typer av autonomifunktioner. Enligt olika bedömningar kommer koncept såsom Mobility as a Service och liknande att leda till förändrade attityder och normer när det gäller både privat och kollektivt resande. Avslutningsvis lämnas förslag på hur dessa och andra förändringar kan följas och förstås utifrån ett planeringsperspektiv. Olika metoder och perspektiv är viktiga för att skapa en bild över framtida utveckling redan idag, framförallt kopplat till de miljöutmaningar samhället står inför.
|
|
| 9. |
- Klein, Cristian, 1985-, et al.
(författare)
-
Introducing Service-level Awareness in the Cloud
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resource allocation in clouds is mostly done assuming hard requirements, applications either receive the requested resources or fail. Given the dynamic nature of workloads, guaranteeing on-demand allocations requires large spare capacity. Hence, one cannot have a system that is both reliable and efficient.To solve this issue, we introduce Service-Level (SL) awareness in clouds, assuming applications contain some optional code that can be dynamically deactivated as needed. First, we design a model for such applications and synthesize a controller to decide when to execute the optional code and when to skip it. Then, we propose a Resource Manager (RM) that allocates resources to multiple SL-aware applications in a fair manner. We theoretically prove properties of the overall system using control and game theory.To show the practical applicability, we implemented SL-aware versions of RUBiS and RUBBoS with less than 170 lines of code. Experiments show that SL-awareness may enable a factor 8 improvement in withstanding flash-crowds or failures. SL-awareness opens up more flexibility in cloud resource management, which is why we encourage further research by publishing all source code.
|
|
| 10. |
|
|
