1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
- Meissner, Katja, et al.
(författare)
-
Pilotprojekt ”Dendro-databas” i SEAD : April 2012-juni 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pilotprojektet ”Dendro-databas” är ett samarbetsprojekt mellan det Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet och SEAD-projektet vid Miljöarkeo-4logiska laboratoriet, Umeå universitet. Tillsammans arbetar man med utvecklingen av en da-tabas för dendrokronologiska data som kommer att hanteras och förmedlas via SEAD:s data-basverktyg. I detta arbete ingår både systemutveckling för att anpassa SEAD:s struktur för nya datamängder och inmatning av omfattande testdataserier.
|
|
4. |
|
|
5. |
|
|
6. |
|
|
7. |
|
|
8. |
|
|
9. |
- Elenius, Lars, 1952-, et al.
(författare)
-
Minoritetsspråk och myndighetskontakt : flerspråkighet bland användare av samiska, meänkieli och finska i Norrbottens län efter minoritetsspråklagarnas tillkomst 2000
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I undersökningen har två intervjuundersökningar gjorts med minoritetsspråksanvändare i Kiruna, Pajala och Haparande kommun. I den ena har direktintervjuer gjorts med 79 individer i de tre kommunerna. I den andra har telefonintervjuer gjorts med 42 individer som representerar föreningar och organisatoner i området, samt med 10 representatner för myndigheter.Språkanvändningen har undersökts på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå med största fokus på individnivån. För att analysera hur samiska, meänkieli och finska använts i kontakter med myndigheter har ett helhetsperspektiv anlagts på språkanvändningen. Det betyder att både privata och offentliga språkdomäner undersökts. Materialet har sedan analyserats med avseende på hur de språkliga minoriteterna i området har använt sig av minoritetsspråklagarna utifrån de tre kriterierna identitet, deltagande och effektivitet.Syftet med studien har varit att utreda varför språkanvändarna i så liten utsträckning har använt sig av de möjligheter som lagarna innebär. En generell frågeställning är om det finns en avgörande skillnad i myndigheternas sätt att betrakta användningen av ett minoritetsspråk i offentliga och formella sammanhang, jämfört med de enskilda individernas sätt att se på minoritetsspråkets nvändning, främst då i kontakterna med olika offentliga organ.
|
|
10. |
|
|