| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sätre Åhlander, Ann-Mari, 1957-, et al.
(författare)
-
Från reserv till reserv. Genusaspekter på den regionala arbetsmarknadspolitiken.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har vid olika tidpunkter lanserats satsningar för att skapa förutsättningar för en mer jämställd arbetsmarknad. Både politik och arbetsmarknad har genomgått betydande förändringar, något som i denna rapport studeras på regional nivå utifrån ett genusperspektiv. Studien placeras i skärningspunkten mellan arbetsmarknadspolitik, jämställdhetspolitik och regionalpolitik. Arbetsmarknadspolitiken har länge varit ett av de starkaste medlen för att uppnå målen med jämställdhetspolitiken. I den här rapporten undersöks den del av arbetsmarknadspolitiken som samverkar med den regionala utvecklingspolitiken och hur den utformas i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Rapportens huvudsyfte är att utifrån två tidsbilder diskutera möjligheter och problem som är förknippade med den politik som uppmuntrar och stimulerar kvinnor att övergå från hemarbete till lönearbete, respektive från lönearbete till företagande. Genom två nedslag i tiden i Jämtlands län illustreras en förskjutning i den politiska retoriken från lönearbete till företagande som avspeglas i olika arbetsmarknadssatsningar för att öka kvinnors förankring på arbetsmarknaden. Med en maktordning som underordnar kvinnor återkommer ett synsätt som leder till att politiska åtgärder gång på gång utformas utifrån synen på kvinnors arbetskraft som en reserv.
|
|
| 5. |
- Österholm, Magnus, 1976-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Matematiklyftets resultat : slutrapport
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Matematiklyftet är en fortbildning för alla lärare i Sverige som undervisar i matematik. Den genomfördes 2012-2016. Kärnan i fortbildningen var det kollegiala lärandet. Lärare arbetade tillsammans med olika moduler som var och en bestod av didaktiskt material att använda vid planering, diskuss-ioner och genomförande av matematikundervisning, samt vid kollegiala reflektioner och diskussioner. Genom modulerna belystes primärt fyra olika didaktiska perspektiv: (1) att undervisa matematik utifrån förmågorna, (2) bedömning för lärande och undervisning i matematik, dvs. formativ bedömning, (3) rutiner/interaktioner i klassrummet och (4) klassrumsnormer/sociomatematiska normer.Denna rapport presenterar en utvärdering av Matematiklyftets resultat där det undersökts i vilken utsträckning Matematiklyftet har bidragit till att utveckla en bestående undervisningskultur och en bestående fortbildningskultur. Utvärderingen syftar också till att identifiera faktorer som gynnar eller missgynnar Matematiklyftets resultat och ska även fungera både formativt och summativt. Det innebär att både slutsatser om hur Matematiklyftet har uppnått målen att utveckla undervisnings- och fortbildningskulturen och slutsatser om hur stöd till planeringar och genomförande av liknande fort-bildningssatsningar formuleras. Urvalet i utvärderingen består av 35 grund-och gymnasieskolor. På varje skola har tre lärare slumpmässigt valts ut att ingå i utvärderingen, dvs. totalt 105 lärare. I utvärderingen ingår också varje skolas rektor och representant för skolhuvudman. Skolorna har besökts vid två tillfällen för att kunna undersöka förändring i undervisnings- och fortbildningskultur. Datamaterialet består av observationer av matematiklektioner och av kollegiala samtal, intervjuer och enkäter med lärare och rektorer, samt intervjuer med representanter för skolhuvudmän. I datamaterialet ingår även insamlade dokument (t.ex. fortbildningsplaner och kopior av undervisningsmaterial) och bakgrundsinformation om de besökta skolorna (från externa databaser). Denna rapport utgör slutrapporten för utvärderingen av Matematiklyftets resultat. Nedan redovisas utvärderingens huvudsakliga resultat tillsammans med rekommendationer inför framtida fortbildningssatsningar av samma typ som Matematiklyftet.
|
|
| 6. |
- Carlbaum, Sara, 1981-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Läslyftet Slutrapport från den nationella utvärderingen av Läslyftets genomförande och effekter i olika skolformer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvärderingen av Läslyftet har gjorts på uppdrag av Skolverket i syfte att ta fram kunskap som möjliggör förbättringar som kan vara till nytta i genomförandet av liknande satsningar. Elektroniska enkäter och intervjuer har använts för att undersöka målgruppernas (huvudmäns, rektorers/förskolechefers, handledares och lärares/förskollärares och annan pedagogisk personals) erfarenheter av Läslyftets processer och effekter. Observationer har också genomförts av läslyftsträffar och undervisning. Datainsamlingen har skett vid olika tidpunkter från 2016 till 2019 då det funnits olika antal moduler att välja på. Slutsatser om effekter på undervisning och elever/barnbaseras på lärares/förskollärares och annan pedagogisk personals, och handledares iakttagelser och bedömningar. Resultaten visar att Läslyftet har varit en uppskattad kompetensutveckling där en majoritet av huvudmännen, rektorerna/förskolecheferna, handledarna och lärarna/förskolepersonalen bedömt Läslyftet som ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Den mest positiva målgruppen är handledarna medan den minst positiva målgruppen är gymnasielärarna. En mycket liten andel av lärarna i grund- och gymnasieskolan bedömde Läslyftet som dåligt eller mycket dåligt. Utvärderingens övergripande slutsats är att Läslyftet har varit en relativt lyckad kompetensutvecklingssatsning, dock har flera högt ställda mål inte uppfyllts. Läslyftet har främst bidragit till att lärare och förskolepersonal fått nya insikter och kunskaper om språk-, läs- och skrivutveckling som de till en del använt till att utveckla undervisningen. Värdet, avtryck och effekter av Läslyftet skiljer sig mellan skolformer och lärarkategorier. Läslyftet har inte uppfyllt eller bara delvis uppfyllt en del av de högt ställda målen: att förbättra alla elevers språk-, läs- och skrivförmågor och skolresultat, att det ska finnas strukturer som stödjer handledare och lärare i fortsatt samarbete och kollegialt lärande, samt att undervisnings- och fortbildningskulturen kännetecknas av att lärare tillsammans kontinuerligt utvecklar och sprider fungerande undervisningsmetoder till varandra. Läslyftet har främst stärkt undervisningen i läsförståelse och ord/begreppsförståelse, vilket bidragit till att utveckla interaktionen med eleverna/barnen om olika texter och till att eleverna/barnen har fått ett ökat intresse för texter, läsning och deltar i samtal mer än tidigare. Effekterna på elevernas/barnens språk-, läs-och skrivutveckling är enligt lärare/förskolepersonal begränsade (slutsats 1). Resultaten visar att det i stort sett är samma förutsättningar och faktorer som bidragit till olika positiva effekter av Läslyftet. Det är framförallt möjligheten att tillsammans kunna arbeta på ett strukturerat sätt med språk-, läs-och skrivutveckling omkring ett material som de flesta uppfattar som stimulerande, som bidrar till att förklara effekter av Läslyftet. Det som främst bidragit till nya kunskaper och insikter, utveckling av undervisningen, elevernas/barnens intresse och språk- och läsförmågor är: modulerna, lärares och förskolepersonals motivation, tid för genomförandet, väl fungerande kollegiala samtal, aktiva handledare och förskolechefer/rektorer, samt om undervisningskulturen före Läslyftet var kollektivt inriktad (slutsats 2). Resultaten visar också att flera önskade effekter avtar med tiden: Läslyftet uppvisar kvarstående effekter på lärares undervisning och på undervisnings-och fortbildningskulturen men effekterna har minskat ett och ett halvt år efter deltagandet. Lärares insikter och kunskaper från Läslyftet beaktas till en del i undervisningen, när de samtalar och samverkar med kollegor om språk-, läs- och skrivutveckling och i deras interaktion med elever (slutsats 3).
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hägg, Linus, 1988-, et al.
(författare)
-
Nonlinear filters in topology optimization : existence of solutions and efficient implementation for minimal compliance problems
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is well known that material distribution topology optimization problems often are ill-posed if no restriction or regularization method is used. A drawback with the standard linear density filter is that the resulting designs have large areas of intermediate densities, so-called gray areas, especially when large filter radii are used. To produce final designs with less gray areas, several different methods have been proposed; for example, projecting the densities after the filtering or using a nonlinear filtering procedure. In a recent paper, we presented a framework that encompasses a vast majority of currently available density filters. In this paper, we show that all these nonlinear filters ensure existence of solutions to a continuous version of the minimal compliance problem. In addition, we provide a detailed description on how to efficiently compute sensitivities for the case when multiple of these nonlinear filters are applied in sequence. Finally, we present a numerical experiment that illustrates that these cascaded nonlinear filters can be used to obtain independent size control of both void and material regions in a large-scale setting.
|
|
| 10. |
|
|
