| 1. |
- Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
Kriterier och indikatorer på hållbar utveckling : exempel från teori och praktik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns inte något universalt sätt att varken definiera hållbarhet eller att försöka mäta framstegen mot eller att hållbarhet uppnåtts. Tankar kring hållbar utveckling har varit en del av samhällsdebatten och politiken speciellt sedan år 1980, då begreppet introducerades i IUCN-rapporten World Conservation Strategy: Living resources for sustainable development (Olsson et al, 2004). Den definition som oftast citeras idag är dock den som slogs fast i Brundtland-rapporten år 1987: "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (NE, Internet, 2009-05-25). Idag anses hållbar utveckling oftast omfatta tre olika aspekter. För det första innebär hållbar utveckling att olika dimensioner av utveckling måste vägas samman. I allmänhet nämns här sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i första hand. För det andra dyker ofta tids- och rumsförhållanden upp i diskussioner om hållbarhet. Vad gäller tidsaspekten är det här frågan om det ansvar som samhället har för kommande generationer och för att det som görs idag inte bara skall vara hållbart nu utan även leda till en hållbar framtid. Rumsförhållandet handlar om det ansvar för och påverkan som ett samhälle har på ett annat samhälles möjlighet att få en hållbar utveckling. Den tredje dimensionen som hållbarhetsbegreppet oftast innefattar relaterar till delaktighet. Detta handlar om att en hållbar utveckling bör utgå från och vara förankrad i en bred allmänhet. Det vill säga ingen enskild beslutsfattare bör på egen hand besluta om hur ett samhälles strategier för hållbarhet skall se ut. Istället kräver detta arbete att exempelvis medborgare, intresseorganisationer, privat- och offentligsektor skall samverka i detta arbete.Målet med den här rapporten är att beskriva kriterier för och indikatorer på hållbar utveckling. Studien beskriver därmed de processer och innehållsindikatorer som kan användas för att i ett praktiskt fall bedöma vilka delar och aktörer som inkluderas och prioriteras i processerna. Rapporten beskriver och sammanställer olika teoretiska och praktiska modeller med relevans för att tillämpa hållbarhetskriterier lokalt och regionalt, med målet att inkludera en bredd av hållbarhetsprocesser och exempel från mätbara och certifierbara system till generella principer. Studien lägger också specifik vikt vid system med relevans för den svenska kontexten speciellt i kommuner och regioner. 2Med ovanstående i åtanken kommer upplägget i den här texten därför inte att vara att försöka ge svar på vad exakt hållbar utveckling eller indikatorer på det samma är. Istället kommer här att presenteras hur begreppen mer allmänt definieras samt ges förslag på hur man kan se på och kategorisera hållbar utveckling samt på hur man kan se på, kategorisera och ta fram indikatorer för hållbar utveckling (HUT-indikatorer). Ett axplock från den stora skara av lednings- och styrsystem som finns idag kommer även att beskrivas.
|
|
| 2. |
- Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
Regionala och kommunala mål för hållbarhetsarbete i Umeåregionen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2008-2010 samverkade sex kommuner i Umeåregionen ("Hållbara Umeåregionen") runt försök att genomföra Ålborgåtagandena om hållbar utveckling – en process som kommunerna och kommunförbundet inbjudit forskning om. Inom ramen för projektet har de sex kommunerna antagit lokala hållbarhetsstrategier med kommunvisa prioriteringar. Dessa prioriteringar diskuterades inom Umeåregionssamarbetet för att eventuellt samordnas och för att nå prioriteringar som ses som lämpliga både i individuella kommuner och i regionen som helhet. Förutom arbetet på kommunal nivå och inom samarbetet existerar också regionala mål i Västerbottens län samt inom den privata sektorn (Tillväxtalliansen).Sammanvägningen och prioriteringen av hållbarhetsmål är komplex både i termer av vilka aktörer som ska ingå och vilka roller dessa tar, samt genom arbetet med de breda sociala, ekonomiska och miljömässiga mål som Ålborgåtagandena ställer. Detta möjliggör ett stort antal olika prioriteringar, med olika nivå av regionalisering av beslut, där även andra teoretiska och praktiska kriterier för hållbarhet kan spela in.Målet med den här rapporten är att undersöka och beskrivaregionens och kommunernas förutsättningar samt arbete med Ålborgåtagandena inom Hållbara Umeåregionsprocessen.Vilka prioriteringsdokument existerar på regional samt kommunal nivå angående hållbarhetsfrågor?Vilka prioriteringar inom hållbarhetsarbete utvecklades under Hållbara Umeåregionsprojektet?Studien beskriver därmed ett komplext fall av regionalt arbete med hållbar utveckling i praktiken. Rapporten beskriver existerande mål och prioriteringar i olika dokument på regionala nivåer, kommunal nivå och slutligen under Ålborgsamarbetet.
|
|
