| 1. |
- Stage, Christina, 1943-, et al.
(author)
-
Ett nytt högskoleprov : bakgrund och konsekvenser
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Högskoleprovet har sedan 1977 fungerat som ett komplement till gymnasiebetyg vid antagning till universitets- och högskolestudier. Under åren har provet genomgått vissa förändringar, varav den senaste infördes hösten 1996. Sedan dess har provet bestått av fem delprov: tre som på olika sätt mäter verbal förmåga med totalt 80 uppgifter och två som mäter kvantitativ förmåga med totalt 42 uppgifter. År 2006 fick högskoleprovsgruppen vid Institutionen för Beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet i uppdrag av Högskoleverket att utveckla och utpröva nya delprov för högskolprovet. Syftet med detta utvecklingsarbete var att hitta komplement till de nuvarande verbala och framför allt de kvantitativa delproven för att göra det möjligt att få en jämn fördelning mellan antalet verbala och kvantitativa uppgifter. Detta skulle göra provet mer flexibelt genom att de två delarna skulle kunna poängsättas var för sig och därigenom göra det möjligt för olika utbildningar att använda provresultaten på olika sätt. Sedan 2006 har utveckling och utprövningar av ett flertal olika typer av provuppgifter genomförts. År 2009 framlades ett förslag till utformning av ett förändrat högskoleprov och hösten samma år utprövades detta provförslag i samband med det reguljära högskoleprovet. I denna rapport redovisas resultaten av utprövningarna av detta provförslag. Rapporten består av tre delar. I del I redovisas utfallet av försöksutprövningarna på uppgifts- och delprovsnivå. I del II redovisas konsekvenser av den nya provsammansättningen för olika undergrupper av provdeltagare och i del III redovisas effekter av upprepat provdeltagande. I bilaga finns jämförande data från en motsvarande utprövning våren 2009, efter vilken provförslaget modifierades något inför höstens utprövning.
|
|
| 2. |
- Stage, Christina, 1943-, et al.
(author)
-
Högskoleprovet våren 2011 : provdeltagargruppens sammansättning och resultat
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Högskoleprovet har nu i drygt 30 år fungerat som urvalsinstrument för antagning till universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång på hösten och en gång på våren och det är tillåtet att göra provet hur många gånger man önskar. Vid mer än ett provresultat är det alltid det bästa resultatet som gäller vid urval till en studieplats. Provresultaten är giltiga i fem år och efter varje provtillfälle överförs råpoängen (antal rätt besvarade uppgifter) till en normerad poäng, på en skala från 0.0 till 2.0, där 2.0 är det högsta resultatet. Denna normering görs för att säkerställa att det är lika lätt eller svårt att erhålla en viss normerad poäng oavsett prov och provgrupp. Avsikten med föreliggande rapport är att beskriva provdeltagargruppen våren 2011 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenteras för provdeltagare med olika kön, ålder och utbildning. Vidare beskrivs hur normeringen av provresultaten genomförs och utfallet av normeringen. Slutligen presenteras några resultat avseende effekterna av att genomföra provet flera gånger. Resultaten i rapporten grundas på databearbetningar gjorda av Mats Hamrén, högskoleprovets systemchef.
|
|
| 3. |
- Stage, Christina, 1943-, et al.
(author)
-
Högskoleprovet våren och hösten 2003 : Provdeltagargruppens sammansättning och resultat
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Högskoleprovet har nu i 25 år fungerat som urvalsinstrument för antagning till universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång på hösten och en gång på våren och det är tillåtet att göra provet hur många gånger man önskar. Vid mer än ett provresultat är det alltid det bästa resultatet som gäller vid urval till en studieplats. Provresultaten är giltiga i fem år och efter varje provtillfälle överförs råpoängen (antal rätt besvarade uppgifter) till en normerad poäng, på en skala från 0.0 till 2.0, där 2.0 är det högsta resultatet. Denna normering görs för att säkerställa att det är lika lätt eller svårt att erhålla en viss normerad poäng oavsett prov och provgrupp. Avsikten med föreliggande rapport är att beskriva provdeltagargruppen våren och hösten 2003 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenteras för provdeltagare med olika kön, ålder och utbildning. Vidare beskrivs hur normeringen av provresultaten genomförs och utfallet av normeringen. Slutligen presenteras några resultat avseende effekterna av att genomföra provet flera gånger. Resultaten i rapporten grundas på databearbetningar gjorda av Mats Hamrén, högskoleprovets systemchef.
|
|
| 4. |
- Stage, Christina, 1943-, et al.
(author)
-
Högskoleprovet våren och hösten 2004 : provdeltagargruppens sammansättning och resultat
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has been used as an instrument for selection to higher education. The test is administered twice a year, once in spring and once in autumn, and it is allowed to take the test several times. The test scores are valid for five years, and for test-takers with more than one test result the best valid result is used for admittance. After each test administration the raw score is transformed to a standardized score on a scale from 0.0 to 2.0, where 2.0 is the best result. The aim of the standardization is to equate the scores between different test occasions, i.e. it should be just as easy or difficult to get a certain standardized score on one test occasion as on another. The aim of this report is to describe the group of test-takers in spring and in autumn 2004 regarding composition and results. Results are presented for test-takers of different gender, ages and background education. Further a description is given of the equating procedure and the outcome of the standardization. Finally some results are presented of the effects of repeated test-taking. The results presented in the report are based on data processing performed by Mats Hamrén, head of the data management of the SweSAT.
|
|
| 5. |
- Stage, Christina, 1943-, et al.
(author)
-
Högskoleprovet våren och hösten 2005 : provdeltagargruppens sammansättning och resultat
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has been used as an instrument for selection to higher education. The test is administered twice a year, once in spring and once in autumn, and it is allowed to take the test several times. The test scores are valid for five years, and for test-takers with more than one test result the best valid result is used for admittance. After each test administration the raw score is transformed to a standardized score on a scale from 0.0 to 2.0, where 2.0 is the best result. The aim of the standardization is to equate the scores between different test occasions, i.e. it should be just as easy or difficult to get a certain standardized score on one test occasion as on another. The aim of this report is to describe the group of test-takers in spring and in autumn 2005 regarding composition and results. Results are presented for test-takers of different gender, ages and background education. Further a description is given of the equating procedure and the outcome of the standardization. Finally some results are presented of the effects of repeated test-taking. The results presented in the report are based on data processing performed by Mats Hamrén, head of the data management of the SweSAT.
|
|
| 6. |
- Stage, Christina, 1943-, et al.
(author)
-
Högskoleprovet våren och hösten 2006 : provdeltagargruppens sammansättning och resultat
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has been used as an instrument for selection to higher education. The test is administered twice a year, once in spring and once in autumn, and it is allowed to take the test several times. The test scores are valid for five years, and for test-takers with more than one test result the best valid result is used for admittance. After each test administration the raw score is transformed to a standardized score on a scale from 0.0 to 2.0, where 2.0 is the best result. The aim of the standardization is to equate the scores between different test occasions, i.e. it should be just as easy or difficult to get a certain standardized score on one test occasion as on another. The aim of this report is to describe the group of test-takers in spring and in autumn 2006 regarding composition and results. Results are presented for test-takers of different gender, age and background education. Further a description is given of the equating procedure and the outcome of the standardization. Finally some results are presented of the effects of repeated test-taking. The results presented in the report are based on data processing performed by Mats Hamrén, head of the data management of the SweSAT.
|
|
| 7. |
- Stage, Christina, 1943-, et al.
(author)
-
Högskoleprovet våren och hösten 2007 : provdeltagargruppens sammansättning och resultat
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Högskoleprovet har nu i 30 år fungerat som urvalsinstrument för antagning till universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång på hösten och en gång på våren och det är tillåtet att göra provet hur många gånger man önskar. Vid mer än ett provresultat är det alltid det bästa resultatet som gäller vid urval till en studieplats. Provresultaten är giltiga i fem år och efter varje provtillfälle överförs råpoängen (antal rätt besvarade uppgifter) till en normerad poäng, på en skala från 0.0 till 2.0, där 2.0 är det högsta resultatet. Denna normering görs för att säkerställa att det är lika lätt eller svårt att erhålla en viss normerad poäng oavsett prov och provgrupp. Avsikten med föreliggande rapport är att beskriva provdeltagargruppen våren och hösten 2007 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenteras för provdeltagare med olika kön, ålder och utbildning. Vidare beskrivs hur normeringen av provresultaten genomförs och utfallet av normeringen. Slutligen presenteras några resultat avseende effekterna av att genomföra provet flera gånger. Resultaten i rapporten grundas på databearbetningar gjorda av Mats Hamrén, högskoleprovets systemchef.
|
|
| 8. |
- Stage, Christina, 1943-, et al.
(author)
-
Högskoleprovet våren och hösten 2008 : provdeltagargruppens sammansättning och resultat
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) hasbeen used as an instrument for selection to higher education. The test is administeredtwice a year, once in spring and once in autumn, and it is allowedto take the test several times. The test scores are valid for five years, and fortest-takers with more than one test result the best valid result is used for admittance.After each test administration the raw score is transformed to astandardized score on a scale from 0.0 to 2.0, where 2.0 is the best result.The aim of the standardization is to equate the scores between different testoccasions, i.e. it should be just as easy or difficult to get a certain standardizedscore on one test occasion as on another. The aim of this report is todescribe the groups of test-takers in spring and in autumn 2008 regardingcomposition and results. Results are presented for test-takers of differentgender, age and background education. Further a description is given of theequating procedure and the outcome of the standardization. Finally someresults are presented of the effects of repeated test-taking. The results presentedin the report are based on data processing performed by MatsHamrén, head of the data management of the SweSAT.
|
|
| 9. |
- Stage, Christina, 1943-, et al.
(author)
-
Högskoleprovet våren och hösten 2009 : provdeltagargruppens sammansättning och resultat
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Högskoleprovet har nu i drygt 30 år fungerat som urvalsinstrument för antagning till universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång på hösten och en gång på våren och det är tillåtet att göra provet hur många gånger man önskar. Vid mer än ett provresultat är det alltid det bästa resultatet som gäller vid urval till en studieplats. Provresultaten är giltiga i fem år och efter varje provtillfälle överförs råpoängen (antal rätt besvarade uppgifter) till en normerad poäng, på en skala från 0.0 till 2.0, där 2.0 är det högsta resultatet. Denna normering görs för att säkerställa att det är lika lätt eller svårt att erhålla en viss normerad poäng oavsett prov och provgrupp. Avsikten med föreliggande rapport är att beskriva provdeltagargrupperna våren och hösten 2009 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenteras för provdeltagare med olika kön, ålder och utbildning. Vidare beskrivs hur normeringen av provresultaten genomförs och utfallet av normeringen. Slutligen presenteras några resultat avseende effekterna av att genomföra provet flera gånger. Resultaten i rapporten grundas på databearbetningar gjorda av Mats Hamrén, högskoleprovets systemchef.
|
|
| 10. |
- Stage, Christina, 1943-, et al.
(author)
-
Högskoleprovet våren och hösten 2010 : provdeltagargruppens sammansättning och resultat
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Högskoleprovet har nu i drygt 30 år fungerat som urvalsinstrument för antagning till universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång på hösten och en gång på våren och det är tillåtet att göra provet hur många gånger man önskar. Vid mer än ett provresultat är det alltid det bästa resultatet som gäller vid urval till en studieplats. Provresultaten är giltiga i fem år och efter varje provtillfälle överförs råpoängen (antal rätt besvarade uppgifter) till en normerad poäng, på en skala från 0.0 till 2.0, där 2.0 är det högsta resultatet. Denna normering görs för att säkerställa att det är lika lätt eller svårt att erhålla en viss normerad poäng oavsett prov och provgrupp. Avsikten med föreliggande rapport är att beskriva provdeltagargrupperna våren och hösten 2010 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenteras för provdeltagare med olika kön, ålder och utbildning. Vidare beskrivs hur normeringen av provresultaten genomförs och utfallet av normeringen. Slutligen presenteras några resultat avseende effekterna av att genomföra provet flera gånger. Resultaten i rapporten grundas på databearbetningar gjorda av Mats Hamrén, högskoleprovets systemchef.
|
|
