| 1. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 1998-2005 och analys av tillförlitligheten
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport var att undersöka tillförlitlighet för körprovsdata 1998-2005 och göra en översiktlig presentation av data för dessa år. För att förbättra datakvaliteten togs prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter bort. Efter rensning och omkodning är data att betraktas som tillförlitliga. Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper under den här tidsperioden. Provtagare under 20 års ålder, som utgjorde ungefär hälften av provtagarna, godkändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda och hade även färre anmärkningar i genomsnitt än de som anmälts privat. Om man delar upp efter kön och anmälningssätt var det något större andel av männen som godkändes på förarprovet. När det gäller genomsnittligt antal anmärkningar är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering. När det gäller provets innehåll visar det sig att uppmärksamhet och trafikuppträdande är de områden där det genomsnittliga antalet anmärkningar är störst. Säkerhetskontroll, gatukorsning och körning mot mål är de vanligaste områdena att pröva medan effektiv bromsning sällan förekommer. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg, vändning samt sväng till vänster eller höger. Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att andelen anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända, såväl totalt och andelen som godkändes vid första försöket. Andelen godkända bland privatanmälda har sjunkit, medan de som anmälts via trafikskola inte uppvisar någon tydlig nedåtgående trend under perioden. Effektiv bromsning har blivit ännu mer sällsynt.
|
|
| 2. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 2007-2008 och analys av tillförlitligheten
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport var att studera tillförlitlighet hos data som samlats in från körprov behörighet B genomförda 2007 och 2008 och beskriva resultaten, provtagarna och proven utifrån analyser av dessa data. Datakvaliteten förbättrades genom att ta bort prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter. Två stora förändringar har genomförts under perioden. Den ena var att i december 2007 infördes ett nytt körprov och ett nytt protokoll som registrerades med hjälp av en digital penna. Tidigare hade protokollen scannats in. Arbetet med de nya formerna för datainsamling innebar att data för 2007 inte kontrollerades på sedvanligt sätt, vilket ledde till att dessa inte höll samma kvalitet som tidigare år. Introduktionen av den digitala pennan medförde att problem orsakade av scanningen försvann. Däremot visade det sig att oavsiktliga markeringar på körprovsprotokollet kunde leda till att dubbletter registrerades. Den andra stora förändringen var att sammanhållet prov infördes i september 2008. Därmed var det inte bara de som godkänts på kunskapsprovet som genomförde körprov, vilket man måste ha i åtanke vid statistiska jämförelser med tidigare år. Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper i likhet med de som konstaterats under tidigare år (Alger & Sundström, 2011b). Provtagare under 20 års ålder godkändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda. Om man delar upp efter kön och anmälningssätt var det något större andel av männen som godkändes på körprovet. När det gäller genomsnittligt antal anmärkningar bland dem som underkändes på körprovet är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg/landsväg, vändning samt sväng till vänster eller höger/sväng från landsväg/infartkörning. Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att säkerhetskontroll/ körställning, som tidigare genomförts vid nästan alla prov, har blivit något mindre vanligt 2008, medan backning prövats väldigt ofta. Andelen anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända. Dock bör man därvid ha i åtanke att systemet förändrats.
|
|
| 3. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Det praktiska körprovet 2009-2011 : analys av datas tillförlitlighet samt provresultat och trender
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this report is to examine the reliability of data from the practical driving test for category B 2009-2011 and study the composition of the group of test-takers and results and changes in pass rates over time during the period. Based on the data checks done it can be concluded that data is reliable. Data from 2011 does not comprise the entire year, but when data for the equivalent period previous years is compared with the year as a whole the differences are negligible.There are certain differences between groups as to the proportion of passed tests. A larger proportion of test-takers below the age of 20 pass the test compared to older test-takers. A larger proportion of test-takers who were registered by a driving school passed than those who registered themselves. If you divide the test-takers by gender and type of registration a somewhat larger percentage of the men passed the driving test. As for average number of mistakes there are no major differences between the sexes except for manoeuvring.As for the content of the test, the most common areas to test are street crossing, driving towards a goal and reversing. Motorway, lanes, roundabouts and signalled crossings are more commonly tested at the main offices, while narrow winding roads, railway crossing and turning off a main road are more common in the other places. Street crossing, lanes and motorway are the situations where the largest percentage of test-takers fails. The percentage of fails for each curricular module are fairly similar for main offices and other offices, but the proportion of fails is higher for roundabouts, driving towards a goal and railway crossings at the main offices. The requirement for attention and identifying risks is the hardest for test-takers to fulfil.When comparing the results with previous years we find that the group differences are fairly similar, but the percentage of tests registered via a driving school continues to decrease. It is more common to include reversing in the test. Even though test-takers who has failed the theory tests are now allowed to take the practical driving test the percentage of passed tests remains on the same level for tests registered via driving schools and has only decreased by a couple of percentage points for the remaining tests.
|
|
| 4. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Jämförelser mellan provorter : en studie av körprov för behörighet B
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Man kan köra upp på fler än 130 orter i Sverige, alla med olika trafikmiljöer, förarprövare och provtagare. Provtagarnas ålder och anmälningssätt skiljer sig åt på olika orter. På några orter genomförs få prov, på andra många. En del förarprövare genomför väldigt få prov, andra väldigt många. Vissa orter saknar vissa inslag i trafikmiljön, som exempelvis motorväg, järnvägskorsning eller cirkulationsplats. Trafikintensiteten på orterna skiljer sig åt. Kort sagt, det finns väldigt många aspekter som kan variera mellan enskilda prov. I rapporten presenteras olika sätt att åskådliggöra hur dessa skillnader mellan orter ser ut och några sätt att kategorisera orter.Får detta konsekvenser för resultatet? Det är svårt att utreda eftersom flera variabler sannolikt samverkar och det är svårt att särskilja dem från varandra, och eftersom data ser ut som det gör. Dels är utfallet binärt – godkänt/underkänt – vilket begränsar vilka analyser som kan göras. Dels är det många kategorier inom variablerna ort och förarprövare. För att minska antalet kategorier kan man slå ihop dem till färre och större kategorier. Frågan är i så fall utifrån vilka kriterier och till hur många kategorier. Av analyser framgår att provinnehållet skiljer sig åt mellan prov, såväl inom som mellan orter. Det är dock oklart om man mäter samma eller olika kvaliteter på olika orter, men det är nog inte så enkelt att säga att det är "lättare" att ta körkort på vissa orter än andra baserat på enkla jämförelser av godkännandegrad. Provtagarnas ålder och anmälningssätt, aspekter som vi vet påverkar godkännandegraden, skiljer sig också åt mellan orter.
|
|
| 5. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Likvärdigheten i körprovet : en studie av samstämmighet i bedömningen
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mot bakgrund av att Riksrevisionen har ifrågasatt likvärdigheten i det praktiska körprovet var syftet med denna studie att göra en undersökning av likvärdigheten i bedömningen av provtagarnas prestation på körprovet. För att undersöka detta utformades studien så att två bedömare, den ordinarie förarprövaren och en s.k. kusk, fick bedöma samma provtagare. Studien omfattade sammanlagt 535 prov och bedömningen gjordes på en 2-gradig skala (godkänd/underkänd). Eftersom utfallet av provet kan påverkas av faktorer som är förknippade med provtagaren och de två bedömarna utvecklades enkäter som besvarades av kuskar, förarprövare och provtagare. Information om provens genomförande erhölls via ett speciellt utarbetat s.k. kuskprotokoll. Resultatet från studien visade att det var en mycket god överensstämmelse mellan förarprövarnas bedömningar. För 93 procent av proven gjorde kusken och förarprövaren exakt samma bedömning på den 2-gradiga skalan. I de fall bedömningarna skilde sig åt visade analyserna endast ett fåtal systematiska skillnader utifrån möjliga förklaringsvariabler. Dessa var dock inte problematiska ur likvärdighetssynpunkt. Erhållna resultat indikerade att de flesta prov genomfördes på ett tillfredsställande sätt. Sammanfattat indikerar detta en hög likvärdighet, såväl vid en nationell som vid en internationell jämförelse.
|
|
| 6. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Prov för förarbevis för moped klass II
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I oktober 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. För att få tillstånd att förrätta prov för moped klass II fick provförrättare lämna in ett exempel på ett prov till Transportstyrelsen tillsammans med ansökan. Vi har analyserat ett urval av dessa prov. Dels gjordes en innehållsanalys av frågorna i proven för att undersöka i vilken utsträckning de täcker det innehåll som stipulerats i föreskriften, och dels undersöktes om de inlämnade proven följer riktlinjer om antal frågor samt hur frågorna följer generella riktlinjer för frågekonstruktion.Bland de 34 utvalda provförrättarna hade 11 konstruerat egna prov, övriga angav att de använde de prov som Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) utformat. Föreskriften (TSFS 2010:80) anger att provet ska innehålla 25 till 35 uppgifter. Samtliga studerade prov innehöll minst 25 uppgifter. Med ett par undantag förekommer uppgifter inom samtliga fyra innehållsområden som nämns i föreskriften. Tyngdpunkten ligger på området Trafikregler. Målen för utbildningen och målen för provet i föreskriften stämmer inte helt överens, vilket förmodligen är anledningen till att många uppgifter gäller innehåll som inte definieras i föreskriftens krav på provet. De flesta av dessa kan dock kopplas till utbildningsmål i föreskriften.När det gäller vilka brister som uppträder kan man exempelvis konstatera att vissa frågor kunde vara mer tydligt formulerade, en del svarsalternativ avviker eller är för osannolika, vilket gör antalet reella svarsalternativ färre, vilket är olyckligt.Både innehåll och utformning av proven varierar avsevärt varför det vore bäst att låta Transportstyrelsen utforma även provet för förarbevis för moped klass II. Det skulle innebära ökad enhetlighet och likvärdighet och därmed en mer rättssäker prövning. Det skulle vara möjligt att sträva efter parallella prov. Det skulle också göra det lättare att övervaka resultaten och kvaliteten i provet över tid än vad som är möjligt med nuvarande tillsynsförfarande.
|
|
| 7. |
- Alger, Susanne, 1967-
(författare)
-
Prov för förarbevis för moped klass II : Enkätstudie avseende provkonstruktion och provgenomförande
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. I denna rapport redovisas andra delen i en utvärdering av provverksamheten för förarbevis för moped klass II. I första delen i projektet studerades innehåll och kvalitet i ett antal prov.I denna andra del av projektet fokuseras konstruktion eller val av prov och genomförandet av prövningen. Först utformades en intervjuguide och en webbenkät, varefter ett erbjudande gick ut till 33 provförrättare om att svara på enkäten eller delta i en telefonintervju. 22 provförrättare besvarade enkäten. Ytterligare två provkonstruktörer intervjuades.Alla vi fick kontakt med använder samma prov som de bifogade sin ansökan om att få anordna kunskapsprov. Femton av dem använder det prov (i två versioner) som konstruerats av Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) och är rätt nöjda med det. Uppgifterna i STR:s prov konstrueras av en frågegrupp som träffas några gånger per år för att konstruera och granska uppgifter som sedan läggs in i en databank och märks med aktuell behörighet. Senare granskas uppgifterna ytterligare. Då klass II var en tillkommande behörighet fanns inte någon sådan märkning i databasen, så en tjänsteman fick manuellt gå in och söka ut lämpliga uppgifter till proven som producerades 2009.De flesta provförrättare som använde egenkonstruerade prov angav att de valt att göra det för att det då inte fanns andra prov att tillgå. Några menade att det passade dem bäst att utforma provet själva. Provkonstruktionsprocessen beskrivs inte särskilt utförligt, men det nämns ofta att man utgått från Transportstyrelsens krav.STR:s prov genomförs, med ett undantag, vid dator, medan de egenkonstruerade proven är papper-och-penna prov. Många gånger genomförs provet med en provtagare per gång, och ingen har provtillfällen där mer än 16 personer prövas. Provgenomförandet verkar följa reglerna, men fyra provförrättare uppger att de bara har en version av provet (ska finnas minst två).Några av provförrättarna undersöker vilka frågor provtagarna har problem med för att kunna anpassa prov eller undervisning. Det är vanligt att kräva att provtagare som underkänns på provet pluggar mer hemma innan de får göra omprov, men de flesta klarar provet vid första försöket.
|
|
| 8. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Provtagares uppfattning om förarprovet : Enkätundersökning före och efter införandet av sammanhållet förarprov
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet förarprov”, för körkort behörighet B. Detta innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och genomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genomföra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Denna studie hade som syfte att undersöka om införandet av sammanhållet förarprov påverkat hur provtagarna ser på provet och hur de förbereder sig. En enkät skickades ut till ett slumpmässigt urval bestående av 500 provtagare som genomfört kunskapsprovet före förändringen (augusti 2008) och 500 provtagare som genomfört det efter förändringen (augusti 2010). Urvalsgrupperna utgjordes till hälften av provtagare som fått godkänt och till hälften av provtagare som fått underkänt. Det som den nya provmodellen fört med sig är att fler anmäls via trafikskola och något färre väljer att först läsa teori och sedan övningsköra. Inställningen till reglerna kring provet har också förändrats och de nya reglerna har vunnit större acceptans än när de först infördes. I övrigt är det, utifrån de påståenden som prövades i enkäten, inga större skillnader.
|
|
| 9. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Samma prov - andra provtagare : en studie av förändringar i körprovsresultat och provtagargruppens sammansättning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study is to describe the trend regarding the pass rate for the driving test and examine to what degree changes of the pass rate can be linked to changes in the composition of the group of test-takers. Previously there have been no trend studies exploring changes with regard to the language of the theory test, i.e. whether the test-takers take the test in Swedish or another language so special attention will be given to this aspect.The composition of the group of test-takers has changed quite a lot over the last 20 years. Test-takers can either register for the test via a driving school or on their own. The percentage of tests registered via a driving school has decreased, and in later years the number of driving tests not registered via a driving school following theory tests in other languages than Swedish has increased. The pass rate among the tests that were not registered via a driving school has decreased more than for those registered via a driving school. If the results are weighted to reflect the distribution of groups as it was in 1998 or 2010 one may conclude that if the total group of test-takers had had the same composition in later years the pass rate would probably not have decreased as much.If theory tests are categorised according to whether they were carried out in Swedish or another language (translated or interpreted) results show that the percentage of tests in other languages has increased significantly since 2013. The percentage of driving tests following theory tests in other languages has also increased. Most of the driving tests after theory tests in other languages are carried out by test-takers who are 25 years or older and who have not registered for the test via a driving school. Such tests are also failed to a greater degree.Many more tests are administered today than 10 or 20 years ago. The number of test-takers increased by 87 per cent between 1998 and 2016 while the number of tests increased by 137 per cent. A contributing factor is the change in 2008 that all were allowed to take the driving test regardless of result on the theory test (previously only those who passed could). If results on the driving test are divided by result on the preceding theory test (pass/fail) it turns out that the pass rate has decreased at roughly the same rate since 2012 for both those who failed and those who passed the theory test. However, a larger proportion of those who have passed the theory test also pass the driving test.The changes in conditions for taking the driving test does not constitute the whole explanation. If comparing the number of driving tests in 2010 (when all were part of the new system) and 2016 the increase is 22 and 33 per cent respectively.When performing analyses based on test-takers rather than tests it is also clear that the number of test-takers who are 25 or older and not registered via a driving school is increasing. At least from 2013 this increase is almost entirely due to test-takers who have taken the theory test in other languages than Swedish. In 1998 24 per cent of the test-takers only took tests for which they had not registered via a driving school. In 2010 that percentage was 42 per cent an in 2016 53 per cent. Students who do not register for the test via a driving school also carry out more tests on average within the year than those who do.Test-takers who carry out many driving tests have, to a greater extent than others, had the examiner intervene (e.g. by braking) during their first test attempt, which perhaps is a consequence of not being properly prepared.To summarize: the trend with decreasing pass rate, an increasing proportion of older test-takers and of tests not registered via a driving school that has been visible over the last 20 years or so seems to be continuing. When looking at trends in a shorter perspective, the most notable change is the increase in theory tests that are taken in languages other than Swedish. These tests are, to a great extent, taken by older test-takers, not registered via a driving school, factors that are associated with a lower pass rate. Findings may inform policy makers and other stake-holders when it comes to understanding changes in the composition of test-takers and how possible efforts to increase pass rates could be targeted.
|
|
| 10. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Sammanhållet prov : Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet prov”, för körkort behörighet B. Införandet av sammanhållet prov innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och genomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genomföra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Denna studie hade som syfte att undersöka om införandet av sammanhållet prov medfört att godkännandefrekvensen på provets två delar ‑ kunskapsprovet respektive körprovet ‑ förändrats, samt om integrationen mellan proven förbättrats. För att jämföra provtagarnas resultat på kunskapsprovet och körprovet före och efter införandet av sammanhållet prov togs stickprov från registerdata från perioden före och efter införandet av sammanhållet prov. Provtagarnas resultat på kunskapsprovet undersöktes genom att jämföra resultatet på de kunskapsprov som genomfördes vecka 50 2007 med kunskapsprov som genomfördes motsvarande vecka 2008. Resultatet visar att andelen godkända prov har ökat från 51 till 62 procent. Genomsnittspoängen för provet har ökat och ligger i stickprovet från 2008 ovanför gränsen för godkänt, 52 poäng (52,6 jämfört med tidigare 50,4 poäng). Resultaten av de körprov som genomförts från december 2008 fram till sista februari 2009 jämfördes med resultatet på de körprov som genomförts under motsvarande period ett år innan. För att få jämförbara grupper ingick endast provtagare som klarat kunskapsprovet i jämförelsen. Analyserna visade att andelen godkända körprov ökat från 59 till 66 procent. Analyserna visade också att det fanns ett samband mellan resultat på kunskapsprovet och körprovet då provtagare med högre poäng på kunskapsprovet hade högre sannolikhet att bli godkända på körprovet. Slutsatserna från studien är att såväl resultaten på kunskapsprovet som körprovet har förbättrats efter införandet av sammanhållet prov och att sambandet mellan kunskapsprovet och körprovet blivit starkare.
|
|
