| 1. |
- Näsman, Mattias, 1989-, et al.
(författare)
-
A promised land? : First summary of the research program
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This document lays out the background for the research program “A promised land? Drivers, challenges and opportunities related to the (green) industrialization of Northern Sweden,” (nr. M22-0029) awarded by the Swedish Riksbankens Jubileumsfond’s in 2022. The document summarizes work in progress and may therefore be updated and republished in different versions according to the requirements of the program. This interdisciplinary program aims to understand the economic, social, and political challenges and opportunities of the ongoing industrial transformation in northern Sweden. A key element of the program is to identify drivers, obstacles, and preconditions in a historical, present, and forward-looking process-perspective.
|
|
| 2. |
- Andersson, Linda, et al.
(författare)
-
Regional Effects of Military Closures : The case of Sweden
- 2005
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This paper concerns the effects of military closures on the local growth pattern in Sweden during the last decades. The main issue is to analyze to what extent the closures have affected the subsequent average income growth and net migration rates at the local level. The analysis is based on a data set covering Swedish municipalities with military bases during the period 1983-1998. Our main finding is that the closures have not had any significant impact on the subsequent income growth rate or the net migration rate in the affected minicipalities compared to other municipilaties. However, in accordance with previous studies based on Swedish data, we find the initial endowment of human capital to have a positive impact on the subsequent growth rate.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Eklund, John, et al.
(författare)
-
Ska jag stanna eller flytta? En analys av nyexaminerade studenters flyttmönster
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport analyserar flyttmönster för examinerade studenter vid Umeå universitet. Detta har gjorts med hjälp av longitudinella mikrodata från Statistiska Centralbyrån för att kunna beskriva en längre del av flyttkedjan och i detalj belysa både ursprungsregion och destination för examinerade studenter.Våra resultat visar att Umeå sticker ut i negativ bemärkelse i avseende hur många som stannar kvar i regionen efter examen. En del av detta är hemvändare som återvänder till sin hemregion efter avklarade studier, men även om andelen inflyttare till Umeå från övriga landet ökat över tid, utgör detta inte hela svaret. I jämförelse med landets övriga universitetsregioner har Umeå den tredje lägsta andel studenter från regionen som väljer att stanna kvar efter avslutade studier. Särskilt utmärkande är den negativa trenden för kvinnor. Generellt sett sker det största tappet av lokala studenter till Stockholm, vilket kanske inte är så oväntat givet storleken och diversiteten i Stockholms arbetsmarknad. Storstäderna, men även några av grannregionerna exklusive Skellefteå, har ett nettoöverskott av migranter från Umeå. För de som flyttar till Umeå och väljer att stanna kommer majoriteten från regioner i norra Sverige samt från Stockholm. Av de 20 största utbildningarna vid Umeå universitet varierar andelen studenter som stannar i Umeå mellan 91% och 50%. Här kan specifika insatser riktas. Exempelvis flyttade 91% av alla 126 examinerade psykologer från Umeå, vad kan göras för att en större andel ska stanna? Här krävs en grundligare analys av efterfrågesidan för att bättre kunna besvara den frågeställningen.Vi ser också att studenter från regionen som har studerat 4–5 år (avancerad nivå) är mer benägna att flytta än lokala studenter som läst 2–3 år (grundnivå). Umeå har alltså extra svårt att hålla kvar högre utbildade. Detta kan utgöra en potentiell ”brain drain” för regionen om Umeå å ena sidan har svårt att behålla den högre andel studenter från andra regioner, men också har svårt att behålla studenter från Umeå som läser en längre utbildning. Här bör politiken eftersträva en ökad diversifiering av arbetsmarknaden så avancerade arbete inom olika ämnesområden kan erbjudas (både teknik och data, men också samhällsvetenskap och humaniora).Vi finner också skillnader mellan de tre utbildningsinriktningarna IKT, utbildning och pedagogik samt hälso- och sjukvård. Andelen Hemvändare är exempelvis betydligt mycket större inom pedagogik och lärarutbildning än inom något annat område, vilket kan reflektera att dessa studenter svarar på en lokal efterfrågan i hemmaregionen.Inom IKT, hälso- och sjukvård och Pedagogik och lärarutbildning har alla studenter som väljer att stanna kvar en nästan 100% etableringsgrad. Dock visar branschspridningen att fler studenter inom hälso- och sjukvård och pedagogik tenderar att få sin första anställning inom fler branscher i jämförelse med alla examinerade stundeter i Sverige.Inom IKT är antalet studenter som får sin första anställning inom ”Utbildning” större än både snittet för Sverige men även i jämförelse med den grupp som flyttar från Umeå efter examen. Det reflekterar delvis exempelvis Umeå universitets interna arbetsmarknad som under lång tid varit den största arbetsgivaren för dessa kompetenser (exempelvis olika dataspecialister), men också närvaron av andra offentliga institutioner (kommun- respektive regionstyrda verksamheter). Frågan är dock vad som kan göras för att öka antalet rekryteringar till exempelvis arkitekt- och teknikkonsultverksamhet; teknikprovning och analys, datorprogrammering och konsultverksamhet? Om den relativt snabba ökningen av IKT-företag fortsätter i Umeå (se Eklund, 2019 för en beskrivning av sektorns relativt snabba framväxt i Umeå under de senare åren) kan det dels synliggöra arbetsmarknaden tydligare för utexaminerade studenter, men också göra regionen mer motståndskraftig mot kriser. Som redovisats av Elekes och Eriksson (2019) utgör IKT ett tydligt kompetenssystem tillsammans med exempelvis finans och försäkring. Rekommendationen är därför att även försöka få dessa typer av verksamheter att växa i regionen då det kan öka antalet som stannar kvar i regionen.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Rikard, 1979-, et al.
(författare)
-
En analys av nyexaminerade studenters flyttmönster 2005-2018
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport har analyserat flyttmönster för examinerade studenter vid Umeå universitet. Detta har gjorts med hjälp av longitudinella mikrodata från Statistiska Centralbyrån för att kunna beskriva en längre del av flyttkedjan och i detalj belysa både ursprungsregion och destination för examinerade studenter.Jämfört med den tidigare analysen för 2013 (Eklund med fler 2019) visar våra resultat att Umeå bland de större utbildningsorterna fortsatt sticker ut i negativ bemärkelse i avseende hur många som stannar kvar i regionen efter examen. En del av detta är naturligtvis drivet av ett minskat utbud av regionalt förankrade studenter och en större andel som flyttar hit för att studera. Kategorin hemvändare som återvänder till sin hemregion efter avklarade studier är därför hög, men även om andelen inflyttare till Umeå från övriga landet ökat över tid, utgör detta inte hela svaret. I jämförelse med landets övriga universitetsregioner har Umeå den tredje lägsta andel studenter från regionen som väljer att stanna kvar efter avslutade studier. Här bör det dock betonas att antalet stannare har ökat sedan 2013 trots en fortsatt generell låg andel som stannar kvar i regionen. Det är också färre lokala studenter (sena migranter) som väljer att lämna över tid. Med andra ord ser vi nu vissa tecken på en ökad regional etableringsgrad. Få skillnader mellan män och kvinnor kan ses i resultaten men om något verkar det som att ett växande antal inflyttade män stannar kvar i Umeåregionen efter examen samtidigt som något färre kvinnor från Umeå flyttar efter examen. Generellt sett sker det största tappet av lokala studenter till Stockholm, vilket kanske inte är så oväntat givet storleken och diversiteten i Stockholms arbetsmarknad. Dock har antalet migranter till Stockholm minskat något och närliggande kommuner som Luleå, Skellefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik är i princip lika vanliga destinationer som Göteborg och Malmö. För de som flyttar till Umeå och väljer att stanna kommer majoriteten från regioner i norra Sverige samt från Stockholm. Denna kategori migranter har ökat något över tid och det är främst kopplat till att fler från Stockholm, Luleå och Skellefteå stannar i Umeå efter examen. Av de 20 största utbildningarna vid Umeå universitet varierar andelen studenter som stannar i Umeå mellan 93% och 42%. Här har viss förändring skett över tid och exempelvis har stannandegraden ökat med 11 procentenheter för förskolepersonal vilken kan tyda på en ökad lokal efterfrågan. Den höga andelen flyttare bland de största utbildningarna är tydligt kopplat till ett nationellt uppdrag för Umeå universitet. Om syftet är att behålla fler studenter kan specifika insatser riktas, samtidigt som det också går att se på detta som en ”ren” exportprodukt där Umeå attraherar unga som både berikar lokaltnäringsliv och skapar arbetstillfällen vid universitetet medan de studerar men som sedan flyttar till andra orter. Vi ser också att studenter från regionen som har studerat 4–5 år (avancerad nivå) är mer benägna att flytta än lokala studenter som läst 2–3 år (grundnivå). Umeå har alltså extra svårt att hålla kvar högre utbildade. Detta kan utgöra en potentiell ”brain drain” för regionen om Umeå å ena sidan har svårt att behålla den högre andel studenter från andra regioner, men också har svårt att behålla studenter från Umeå som läser en längre utbildning. Oavsett om man väljer det perspektivet eller se det som en ”ren” exportvara bör hela norra Sverige vinna på en ökad diversifiering av arbetsmarknaden så avancerade arbeten inom olika ämnesområden kan erbjudas (både teknik och data, men också samhällsvetenskap och humaniora). Elekes & Eriksson (2021) visar exempelvis att samhällsvetenskaplig och humanistisk FoU är underrepresenterat i Västerbotten givet den befintliga näringslivsstrukturen. Rekommendationen är därför att försöka få dessa typer av verksamheter att växa i regionen då det kan öka antalet som stannar kvar i regionen.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Rikard, 1979-, et al.
(författare)
-
Umeå universitets betydelse för kompetensförsörjningen i Norr- och Västerbotten : en deskriptiv nulägesbeskrivning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom sin geografiska placering har Umeå universitet en viktig roll för kompetensförsörjningen i norra Sverige. Detta inte minst utifrån de stora investeringar som planeras under de kommande decennierna, både inom det privata näringslivet och offentlig verksamhet. Umeå Universitet har långtgående ambitioner att bidra till den utveckling som nu sker i norra Sverige. Samtidigt har Umeå universitet i likhet med övriga svenska lärosäten ett övergripande nationellt utbildningsuppdrag, vilket kanske tydligas illustreras av tandläkarutbildningen som endast ges vid 4 svenska lärosäten (Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå), samtliga med uppdrag att tillgodose hela landets behov av tandläkare. För att kunna balansera framtida utbildningssatsningar mellan universitetets nationella utbildningsuppdrag och ambitionen att stödja den regionala utvecklingen krävs en omfattande analys av både utbud och efterfrågan på olika utbildningssatsningar samt vilka faktorer som påverkar individens utbildningsbeslut och val av bostadsort efter examen.Centrum för regionalvetenskap (CERUM) har på uppdrag av Utbildningsstrategiska rådet vid Umeå universitet (USR) analyserat andelen av arbetskraften inom olika yrken och med olika utbildningsinriktningar boende i Norr- och Västerbotten med examen från Umeå universitet. Rapporten är deskriptiv i syfte att ge en övergripande lägesbeskrivning och ska ses som ett första steg i att beskriva och analysera Umeå universitets betydelse för kompetensförsörjningen i norra Sverige. Tillsammans med andra analyser och bakgrundsbeskrivningar syftar rapporten till att ligga till grund för Umeå universitets strategiska arbete kring framtida utbildningsinsatser.Rapporten bygger på registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) och omfattar information om samtliga individer med en arbetsinkomst bosatta i Norr- och Västerbotten under 2019. En jämförelse görs mellan andelen med examen från Umeå universitet (Umeå universitet), Luleå tekniska universitet (LTU) samt övriga svenska lärosäten (Övriga). Analysen avgränsas till att omfatta yrken och utbildningar inom naturvetenskap och teknik; hälso- och sjukvård; utbildning; ekonomi och förvaltning; IT; samt samhällsvetenskap. Urvalet spänner över yrken, utbildningar och kompetens som efterfrågas inom både offentlig och privat sektor.Studien ingår som en del i ett forskningsprojekt med syftet att öka kunskapen kring vilka faktorer som påverkar den regionala fördelningen av humankapital. Här utgör kunskap kring nyutexaminerade studenters val av bostadsort efter examen en viktig komponent.
|
|
| 7. |
- Granlund, David, 1979-, et al.
(författare)
-
Det offentliga som konkurrent på kommersiella marknader - En samhällsekonomisk analys med exemplet konferensmarknaden
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten analyseras samhällsekonomiska effekter av att det offentliga konkurrerar med privata företag på kommersiella marknader. Den innehåller även en pilotstudie av marknaden för en – och tvådagarskonferenser tillämpad på Umeåregionen.Svensk konkurrenslagstiftning inkluderar regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Reglerna gäller för den offentliga sektorn i sin helhet, dvs stat, primärkommuner (kommun) eller landstingskommuner (landsting) och juridiska personer vars verksamhet den offentliga sektorn har ett dominerande inflytande över. Inflytandet kan ta sig formen av ägande, finansieringsvillkor, styrelse, lag och avtal. Frågan om det offentliga som konkurrent är även samhällsekonomiskt relevant då snedvridning av konkurrens i form av exempelvis underprissättning till följd av stöd, kan innebära en samhällsekonomisk förlust.Sammantaget visar den samhällsekonomiska analysen att det inte går att dra några generella slutsatser om att konkurrens från den offentliga sektorn på marknader med en etablerad kommersiell verksamhet alltid är problematisk. Även i situationer där konkurrensen sker på olika villkor kan fördelarna med den offentliga aktörens medverkan överväga nackdelarna. Baserat på pilotstudien och olika scenarios avseende konferensmarknaden i Umeå, är det möjligt att dra slutsatsen att fördelarna med offentliga aktörer kan dominera nackdelarna under förutsättning att den offentliga aktörens produktionskostnad maximalt är en procent högre än en privat aktörs produktionskostnad för motsvarande konferens. Analysen visar att subventioner till offentliga aktörer överskridande 1,3 miljoner kronor inte kan motiveras utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv i något scenario. I scenariot där den offentliga aktören ägnar sig åt underprissättning överväger nackdelarna även om verksamheten klarar sig utan subvention.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lundberg, Johan, 1966-
(författare)
-
A spatial interaction model of benefit spillovers from locally provided public services
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper, we test the hypotheses that recreational and cultural services provided at the local level of government are associated with bene…t spillovers between Swedish municipalities. We also test the hypothesis that municipalities with similar expenditure levels are more clustered than would be expected from merely a coincidence. A representative voter model is derived and the demand for recreational and cultural services is estimated using spatial SUR techniques. The results suggest that these expenditures are associated with bene…t spillovers and that municipalities with similar expenditure levels are clustered to a greater extent than would be expected from just a coincidence.
|
|
