SwePub
Sök i SwePub databas

  form:Ext_t

Träfflista för sökning "swepub ;lar1:(umu);spr:swe"

form:Search_simp_t: swepub > swepub_uni:Umu_t > language:SWE_t

  • navigation:Result_t 1-10 navigation:of_t 13577
hitlist:Modify_result_t
   
hitlist:Enumeration_thitlist:Reference_thitlist:Reference_picture_thitlist:Find_Mark_t
1.
  • Wijk, Helle, 1958, et al. (creator_code:aut_t)
  • Verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå : ny utmaning för specialistutbildningar för sjuksköterskor
  • 2009
  • record:In_t: Vård i Norden. - København : Sjuksköterskornas samarbete i Norden. - 0107-4083 .- 1890-4238. ; 29:94, s. 41-43
  • swepub:Mat_article_t (swepub:level_scientificother_t)abstract
    • The aim of this article is to discuss challenges in the development of Specialist Nursing Educations as a result of the 2007 Swedish Higher EducationReform: the implementation of the so-called Bologna process. Certain challenges follow this reform, particularly since the specialist nursingprogrammes will be part of the second cycle of the higher education system, and it will be possible to combine the professional degree witha masters degree (one year). Possible strategies in four areas related to the Specialist Nursing Education are discussed: integration of researchbasedknowledge, experienced-based knowledge, improvement knowledge, and strategies for collaboration between university institutions andclinics. Specific didactical issues are raised.
  •  
2.
  • Lundmark, Linda, et al. (creator_code:aut_t)
  • Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
  • 2008
  • swepub:Mat_collectioneditorial_t (swepub:level_scientificother_t)abstract
    • Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar. 
  •  
3.
  •  
4.
  • Bränström Öhman, Annelie, 1960- (creator_code:aut_t)
  • Feministiska ljudspår 2 : Barnet
  • 2017
  • record:In_t: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK-press. - 1104-0246.
  • swepub:Mat_article_t (swepub:level_popularscientific_t)abstract
    • Del 2 i essä-serie om feministisk teori.
  •  
5.
  •  
6.
  • Löfgren, Stefan, et al. (creator_code:aut_t)
  • Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt
  • 2011
  • swepub:Mat_report_t (swepub:level_scientificother_t)abstract
    • Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) ochsatellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifierklassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnäraskog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät(VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalternaför N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och meravlägsen skog.Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligtbättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdetsegenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassningär en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättringjämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganisktkväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för deoorganiska fraktionerna är dock osäkra.Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken tilldetta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar attsommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre änmedel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsochmellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritisktanvändas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade påvattenkemisk information även från andra årstider.Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga ochtidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringarsom krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsattidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) ochprobabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt enförbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag förförbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutvecklingsom krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom entreårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys avslumpmässigt insamlade prover från olika årstider.
  •  
7.
  •  
8.
  • Hansson, Joacim, 1966-, et al. (creator_code:aut_t)
  • Profession, utbildning, forskning : biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession
  • 2018
  • swepub:Mat_report_t (swepub:level_popularscientific_t)abstract
    • Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi vid Kungliga Biblioteket har givit de fem biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds univeritet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppdraget att utreda och formulera förslag kring utbildning och forskning för en stärkt bibliotekarieprofession. Syftet med föreliggande rapport är, att visa situationen för svensk biblioteks- och informationsvetenskap, tydliggöra relationen till bibliotekarieprofessionen och lämna strategiska förslag på hur ämnet kan förstärkas till förmån för en stärkt professionsutvecklig. En omvärldsanalys med riktning mot bibliotekssektorn görs samt en beskrivning av nuläget för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning. Biblioteks- och informationsvetenskapens centrala betydelse för bibliotekarieprofessionen lyfts fram. Utbildingsprogrammen i ämnet attraherar gott om studenter och som svar på bibliotekens konstaterade behov av biblioteks- och informationsvetenskapligt utbildad personal argumenterar rapportförfattarna för möjligheten att expandera utbildningarna på kandidat- och masternivå vid samtliga fem lärosäten. Inom forskningen konstateras, att trots att ämnet idag i grunden fungerar väl finns ännu svårigheter att erhålla finansiering för professionsinriktad biblioteksforskning. Omvärldsanalysen visar upp ett behov av en tydligare struktur för kontinuerlig kompetensutveckling inom bibliotekarieprofessionen. Rapporten mynnar ut i fem strategiska förslag rörande grundutbildning, forskning och kontinuerlig kompetensutveckling:En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap.Nationell forskarskola för biblioteksforskning.Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning.Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling.
  •  
9.
  •  
10.
  • Berg, Annika, 1973-, et al. (creator_code:aut_t)
  • Par i vetenskap och politik
  • 2011
  • record:In_t: Par i vetenskap och politik. - Umeå : Boréa. - 9789189140745 ; , s. 13-43
  • swepub:Mat_chapter_t (swepub:level_scientificother_t)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • navigation:Result_t 1-10 navigation:of_t 13577
swepub:Mat_t
swepub:mat_article_t (3763)
swepub:mat_chapter_t (3362)
swepub:mat_report_t (2100)
swepub:mat_review_t (1072)
swepub:mat_doctoralthesis_t (896)
swepub:mat_conferencepaper_t (774)
deldatabas:search_more_t
swepub:mat_book_t (597)
swepub:mat_collectioneditorial_t (445)
swepub:mat_publicationother_t (320)
swepub:mat_licentiatethesis_t (113)
swepub:mat_artistic_t (104)
swepub:mat_researchreview_t (91)
swepub:mat_proceedings_t (29)
swepub:mat_patent_t (1)
deldatabas:search_less_t
swepub:Level_t
swepub:level_scientificother_t (8572)
swepub:level_popularscientific_t (2678)
swepub:level_refereed_t (2323)
swepub:Hitlist_author_t
Edlund, Lars-Erik, 1 ... (242)
Östman, Sofi (138)
Bränström Öhman, Ann ... (125)
Eriksson, Samuel (102)
Arvidsson, Alf, 1954 ... (98)
Nordlund, Christer, ... (92)
deldatabas:search_more_t
Edlund, Lars-Erik (88)
Granqvist, Raoul (78)
Edlund, Lars-Erik, P ... (78)
Marner, Anders, 1949 ... (77)
Lindmark, Daniel, 19 ... (75)
Linderholm, Johan, 1 ... (72)
Hjelm, Jonny, 1956- (65)
Stam, Per, 1964- (61)
Gregersdotter, Katar ... (61)
Hanberger, Anders, 1 ... (60)
Viklund, Karin (60)
Westin, Lars, Profes ... (59)
Jönsson, Maria, 1975 ... (57)
Johansson, Stina, 19 ... (55)
Lantto, Patrik, 1968 ... (55)
Mannelqvist, Ruth, 1 ... (55)
Bränström Öhman, Ann ... (52)
Heith, Anne (52)
Snickars, Pelle, 197 ... (50)
Fazlhashemi, Mohamma ... (49)
Söderlind, Ulrica, 1 ... (49)
Westin, Kerstin, 195 ... (47)
Viklund, Karin, 1950 ... (46)
Granqvist, Raoul J. (46)
Hallström, Pär (46)
Lundgren, Anna Sofia ... (45)
Blom, Björn, 1965- (45)
Elenius, Lars, 1952- (44)
Lindgren, Simon, 197 ... (44)
Erixon, Per-Olof, 19 ... (43)
Johansson, Anders, 1 ... (43)
Johansson, Olof, 195 ... (42)
Marner, Anders (42)
Nygren, Lennart, 195 ... (41)
Hellström, Johan, 19 ... (41)
Öhman, Anders, 1953- (41)
Kalman, Hildur, 1955 ... (40)
Ehn, Billy (40)
Lundälv, Jörgen, Doc ... (40)
Wallin, Jan-Erik (39)
Sköld, Peter, 1961- (39)
Westin, Lars, 1953- (39)
Straarup, Jørgen, 19 ... (38)
Edenheim, Sara, 1975 ... (38)
deldatabas:search_less_t
swepub:Hitlist_uni_t
swepub_uni:uu_t (377)
swepub_uni:miun_t (167)
swepub_uni:su_t (138)
swepub_uni:gu_t (122)
swepub_uni:ltu_t (120)
deldatabas:search_more_t
swepub_uni:sh_t (103)
swepub_uni:du_t (86)
swepub_uni:lnu_t (67)
swepub_uni:lu_t (64)
swepub_uni:liu_t (58)
swepub_uni:oru_t (53)
swepub_uni:hig_t (50)
swepub_uni:kau_t (48)
swepub_uni:naturvardsverket_t (32)
swepub_uni:mau_t (23)
swepub_uni:mdh_t (22)
swepub_uni:hb_t (21)
swepub_uni:slu_t (21)
swepub_uni:hj_t (20)
swepub_uni:ki_t (20)
swepub_uni:kth_t (16)
swepub_uni:esh_t (10)
swepub_uni:sprakochfolkminnen_t (9)
swepub_uni:hkr_t (8)
swepub_uni:hh_t (8)
swepub_uni:gih_t (8)
swepub_uni:raa_t (7)
swepub_uni:hv_t (5)
swepub_uni:cth_t (5)
swepub_uni:vti_t (3)
swepub_uni:havochvatten_t (3)
swepub_uni:rkh_t (2)
swepub_uni:konstfack_t (1)
swepub_uni:his_t (1)
swepub_uni:fhs_t (1)
swepub_uni:ths_t (1)
deldatabas:search_less_t
hitlist:Language_t
hitlist:HSV_t
hsv:Cat_5_t (5235)
hsv:Cat_6_t (4252)
hsv:Cat_3_t (1071)
hsv:Cat_1_t (284)
hsv:Cat_2_t (80)
hsv:Cat_4_t (50)

hitlist:Year_t

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt tools:Close_t

tools:Permalink_label_t