| 1. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sätre Åhlander, Ann-Mari, 1957-, et al.
(författare)
-
Från reserv till reserv. Genusaspekter på den regionala arbetsmarknadspolitiken.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har vid olika tidpunkter lanserats satsningar för att skapa förutsättningar för en mer jämställd arbetsmarknad. Både politik och arbetsmarknad har genomgått betydande förändringar, något som i denna rapport studeras på regional nivå utifrån ett genusperspektiv. Studien placeras i skärningspunkten mellan arbetsmarknadspolitik, jämställdhetspolitik och regionalpolitik. Arbetsmarknadspolitiken har länge varit ett av de starkaste medlen för att uppnå målen med jämställdhetspolitiken. I den här rapporten undersöks den del av arbetsmarknadspolitiken som samverkar med den regionala utvecklingspolitiken och hur den utformas i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Rapportens huvudsyfte är att utifrån två tidsbilder diskutera möjligheter och problem som är förknippade med den politik som uppmuntrar och stimulerar kvinnor att övergå från hemarbete till lönearbete, respektive från lönearbete till företagande. Genom två nedslag i tiden i Jämtlands län illustreras en förskjutning i den politiska retoriken från lönearbete till företagande som avspeglas i olika arbetsmarknadssatsningar för att öka kvinnors förankring på arbetsmarknaden. Med en maktordning som underordnar kvinnor återkommer ett synsätt som leder till att politiska åtgärder gång på gång utformas utifrån synen på kvinnors arbetskraft som en reserv.
|
|
| 4. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(författare)
-
Migration : ett hot mot välfärden?
- 2018. - 1
-
Ingår i: Nation i ombildning. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140950 ; , s. 31-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska samhällsekonomiska modellensupplösning under 2000-talet har följts av en djup politisk kris. Det är enkris som har tagits till intäkt för den upprepade berättelsen om liberalt präglad invandrings- och mångfaldspolitik som misslyckat experiment. Författarna ifrågasätter denna berättelse genom attvända på argumentet om det negativa förhållandet mellan migrationoch välfärdsstatlig solidaritet. De hävdar således att det främst är deneuropeiska och svenska åtstramningspolitiken som sedan tidigt 90-talhar undergrävt samhällets socialpolitiska integrationspotential, skapat fördjupade etniskt präglade klasskillnader, permanentat social exkluderingav stora befolkningsgrupper från sociala och medborgerliga rättigheter,samt i sin konsekvens medfört bristande solidaritet kring välfärdsstatens institutioner.
|
|
| 5. |
- Wijk, Helle, 1958, et al.
(författare)
-
Verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå : ny utmaning för specialistutbildningar för sjuksköterskor
- 2009
-
Ingår i: Vård i Norden. - København : Sjuksköterskornas samarbete i Norden. - 0107-4083 .- 1890-4238. ; 29:94, s. 41-43
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this article is to discuss challenges in the development of Specialist Nursing Educations as a result of the 2007 Swedish Higher EducationReform: the implementation of the so-called Bologna process. Certain challenges follow this reform, particularly since the specialist nursingprogrammes will be part of the second cycle of the higher education system, and it will be possible to combine the professional degree witha masters degree (one year). Possible strategies in four areas related to the Specialist Nursing Education are discussed: integration of researchbasedknowledge, experienced-based knowledge, improvement knowledge, and strategies for collaboration between university institutions andclinics. Specific didactical issues are raised.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Ekonomisk sociologi : en introduktion
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok ger en bred introduktion till olika forskningsriktningar och problemområden inom det snabbt expanderande forskningsfältet ekonomisk sociologi. Vad betyder pengar i människors liv? Vilka roller och maktförhållanden präglar våra relationer på anonyma marknader? Hur ska vi förstå relationen mellan stat och ekonomi, och vilken roll spelar arbetstagar- och arbetsgivarparterna respektive de politiska organisationerna för hur denna relation utformas? Hur fungerar den globala kapitalismen och vilken roll spelar konsumismens kultur och motkulturer? Finns det olika vägar till en såväl ekologiskt som ekonomiskt hållbar utveckling? Många är de frågor omkring vårt samhälle som samtidigt är sociologiskt relevanta och ekonomiskt relaterade. Denna bok ger en bred introduktion till olika forskningsriktningar och problemområden inom det snabbt expanderande forskningsfältet ekonomisk sociologi. Som lärobok kan den användas såväl inom undervisning vid kurser i sociologi, som i närliggande discipliner med intresse för samspelet mellan ekonomi och samhälle.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
