| 1. |
- Ferry, Magnus
(författare)
-
Idrottsprofilerad utbildning : i spåren av en avreglerad skola
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis aims to contribute to a deeper understanding of the Swedish school sports system, a system which has evolved since the beginning of the 1970s, the prevalence of which has increased significantly at all school levels since the mid-1990s and today attracts a large number of pupils and teachers.Starting with the neoliberal discourse which has had a major impact on the development of the Swedish school system, and inspired by Pierre Bourdieu’s theoretical framework, the reasons for the emergence of the school sports system and the reasons why schools chose to specialise in sport is described. Also examined are the pupils and teachers involved and the mechanics behind their participation.Empirically, this thesis is based on registry data, telephone interviews with principals at schools offering school sports and questionnaires responses from pupils and teachers involved in school sports.The results of the thesis suggest that the main reason school sports has become so common is closely connected to increased competition on the local school market; by offering school sports, schools have found a possible way to attract more pupils. Furthermore, the results show that the social characteristics of pupils who have been selected or have chosen to participate in school sports differs from the national population of pupils and participants in sports clubs. This suggests that the available supply of school sports is better adapted to some pupils’ social backgrounds and habitus. In relation to the teachers involved, the results show that other resources than what is normally required to become a teacher is valued in school sports. Instead of a teacher certificate, a coaching education and experiences in competitive sport is valued highly which suggests that this is recognised as symbolic capital for teachers in school sports.In conclusion this thesis demonstrates that school sports is influenced by both the fields of education and sport, and that the increased supply of school sports has implications for both fields.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ferry, Magnus, 1972-
(författare)
-
Lärare eller tränare? : Vilken bakgrund och kompetens har de som undervisar i specialidrott?
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet ökade antalet individer som undervisade i ämnet specialidrott i gymnasieskolan, detta som en direkt följda av det markant ökade antalet elever som läste ämnet. Men vilken kompetens och utbildning har de som undervisar i ämnet? Med utgångspunkter i Bourdieus kultursociologiska teorier krävs det ett specifikt innehav av kapital för att få tillträde till ett område eller befattning. Inom skolans värld skulle man kunna förvänta sig att det kapital som krävs för att kunna verka som lärare framförallt utgörs av en lärarexamen med relevanta ämneskunskaper. I SFS (2011:326) och SFS (1993:100) specificeras de formella kraven för en lärarexamen som i sin tur krävs för att vara behörig att undervisa i gymnasieskolan. Det finns däremot ämnen som det inte finns någon lärarutbildning i, ex. specialidrott. Detta paper behandlar vilka former av kapital det är som blir värdefulla när inte de formella kraven går att uppnå.Syftet med detta paper är att belysa vilken bakgrund och vilka tillgångar de som undervisar i specialidrott innehar. Teoretiskt stödjer sig analysen främst på Bourdiues begrepp kapital.Det empiriska underlaget består av enkätsvar från 109 individer som undervisar i specialidrott vid tio strategiskt utvalda idrottsutbildningar, fem riksidrottsgymnasier och fem gymnasieskolor. Materialet samlades in genom den nationella utvärderingen av specialidrott 2008/09.En majoritet av de som undervisar i specialidrott utgörs av män och få har en utländsk bakgrund. Ungefär 70% av de som undervisar har någon form av universitets- eller högskoleutbildning, varav 45% har lärarutbildning (28% i idrott och hälsa). I jämförelse har 95% någon form av tränarutbildning, främst från idrottens egna utbildningssystem, men också från olika högskolor. Lärarnas självuppskattade kompetens är hög, främst inom de specifika idrotterna, men även inom olika teoretiska idrottskunskaper. Lägre kompetens upplever sig lärarna ha inom betygsättning och bedömning. Möjligen unikt för gruppen är att endast ungefär hälften av lärarna har den specifika skolan som arbetsgivare, resterande är anställda av en idrottsorganisation.Det har under en period inte funnits någon reguljär lärarutbildning inom ämnet specialidrott i Sverige, detta visar sig genom resultatet att endast en minoritet av ”lärarna” i studien innehar en lärarexamen. Istället verkar det värdefullaste kapitalet bestå av tränarutbildningar och ett tydligt habitus med smak för specifika idrotter. Att det inom ämnet specialidrott är andra former av kapital som är värdefulla jämfört med traditionella ämnen, kan få effekter för ämnets status i skolan och påverka undervisningens likvärdighet. Genom den senaste gymnasiereformen har kravet på lärarlegitimation införts för att man ska kunna vara verksam som lärare inom skolan. Specialidrott är däremot tillsvidare undantaget detta krav då ämnet är kategoriserat som ett yrkesämne, men detta kan komma att förändras beroende av utfallet av skolverkets konsekvensutredning.
|
|
| 4. |
- Lundkvist, Erik
(författare)
-
Idrott och integration : lättare sagt än gjort?
- 2019
-
Ingår i: Barn, migration och integration i en utmanande tid. - Stockholm : Ragulka press. - 9789185333974 ; , s. 87-106
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet syftar till att beskriva och diskutera vad vi vet om idrott och integration utifrån två aspekter. Den första aspekten är att undersöka hur idrotten som integrationsarena fungerar rent praktiskt genom att presentera statistik på hur det ser ut i Sverige och världen vad det gäller idrottsutövande bland invandrarungdomar. Den andra aspekten är att diskutera vilka effekter idrottande egentligen har för främjandet av olika integrationsfrämjande delar som till exempel minskande problembeteenden, mer jämn fördelning av vänner med olika kulturell bakgrund och ökad förståelse för den kultur man flyttat till. Gällande andelen idrottande ungdomar finns det en relativt tydlig skillnad mellan ungdomar med invandrarbakgrund och de med starkare anknytning till landet de bor i. Både i Sverige och internationellt är färre invandrarungdomar idrottsaktiva. Skillnaderna minskar dock ju längre man varit i landet både för första generationens invandrarungdomar och andra/tredjegenerationens ungdomar. Skillnaderna är större och utjämningen är mindre och tar längre tid för invandrarflickor än för invandrarpojkar. Positivt är att idrott verkar ha effekter på integrationsrelaterade delar som avvikande beteenden, mental hälsa och vän-nätverk även om de statistiska effekterna ofta är små. Dessutom visar statistiken att idrottsrörelsen både i Sverige och internationellt inte lyckas inkludera ungdomar med invandrarbakgrund i sin verksamhet i samma utsträckning som de lyckas bjuda in de med starkare bakgrund i landet. Slutligen diskuteras kunskaperna om idrott och integration utifrån hur idrottsrörelsen skulle kunna utveckla sin verksamhet i dessa frågor och exempel på bra integrationsprogram i Sverige tas upp.
|
|
| 5. |
- Redelius, Karin, 1961-, et al.
(författare)
-
Vår idrott – eller deras? : Unga idrottares perspektiv på delaktighet
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska idrottsrörelsen är en stor ungdomsrörelse. Tusentals barn och ungdomar idrottar inom ramen för en förening och de utgör en betydande del avidrotten. Frågan är om de också är delaktiga i idrott. Att vara delaktig och ha inflytande är en rättighet. Idrottsrörelsen vill vara en skola i demokrati och delaktighet främjar lärande. Därför borde unga idrottares delaktighet vara självklar. Tidigare undersökningar vittnar dock om att deras rätt till delaktighet inte tillgodoses i särskilt hög grad – ungas röster hörs svagt eller inte alls. I den här studien tar vi avstamp i att möjligheten till delaktighet verkar variera, och att mer kunskap behövs om vad som påverkar unga idrottares rätt att vara delaktiga.En utgångspunkt i studien är att delaktighet är en del av demokratibegreppet och att det därmed har en bred betydelse som inbegriper både inflytande och inkludering. Vi skiljer på olika former av delaktighet – en politisk, en social och en tävlingsidrottslig delaktighet. Den politiska delaktigheten handlar om rätten till inflytande och att ha en ”röst”. Den sociala delaktigheten handlar om rätten att vara inkluderad och ingå i en gemenskap. Alla har rätt att vara medlem i en förening och för många finns också möjlighet att ingå i ett sammanhang där tränings- och tävlingsdeltagande ingår i medlemskapet. Med stigande ålder tenderar dock föreningsidrott att bli allt mer prestations- och resultatinriktad och därmed är den delaktighet som innebär att bli uttagen till tävlingar och matcher inte lika självklar för alla. Därför riktas blicken också mot det vi valt att kallatävlingsidrottslig delaktighet.Syftet är att undersöka unga idrottares upplevelser av social, politisk och tävlingsidrottsligdelaktighet och att analysera villkoren för delaktighet i föreningsidrott. Målsättningen är att bidra med kunskap som kan leda till att unga föreningsidrottaresrätt till delaktighet och inflytande säkerställs, vilket i sin tur kan ledatill att fler unga idrottare fortsätter med föreningsidrott.Sammantaget deltar 426 idrottare i åldern 15–17 år. Ungdomarna är föreningsaktiva i Stockholmsområdet och Västerbotten i fyra olika idrotter: gymnastik(57), fotboll (116), innebandy (120) och ishockey (133). Ungefär var fjärde ingå ri ett akademilag eller en utvald tävlingsgrupp. Ungdomarna medverkar genom att besvara en webbenkät som innehåller ett fyrtiotal frågor.Ett viktigt resultat är att ungas delaktighet är tvetydig; den är både stor och liten på samma gång. Unga idrottare upplever i stor utsträckning social delaktighet i mindre utsträckning politisk delaktighet (vissa mer än andra), och de kan i liten eller ingen utsträckning alls påverka den tävlingsidrottsliga delaktigheten. De ungdomar som menar att de tillhör de bästa i laget eller gruppen, upplever i högre grad att de har stort inflytande och alltid är delaktiga. När det gällerviktiga frågor, såsom träningsfrekvens, träningsinnehåll, laguttagning och spelsystem, så har unga idrottare lite att säga till om. Tränare bestämmer i allt väsentligt över idrottens utformning.Att aktivt verka för att idrottande barn och ungdomar är mer delaktiga och har större inflytande över sin idrott framstår som en ödesfråga för idrottsrörelsen. Här finns stor potential till förbättring.
|
|
| 6. |
- Schantz, Peter
(författare)
-
Om gång och cykling, hälsa och hållbar utveckling
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den fysiska aktiviteten inom befolkningen i Sverige har under mer än ett halvt sekel minskat steg för steg. Sammantaget har det lett till stora förändringar, vilka delvis beror på framväxten av ett bilsamhälle. Idag är det bara några få procent av befolkningen som når upp till ens de minimala nivåerna av hälsofrämjande fysisk aktivitet.När vi idag söker strategier för att återskapa den rörelse som är tillräcklig för att bidra till en bättre hälsa är det angeläget att det sker på sätt som harmonierar med en hållbar utveckling. Transportsektorn har utomordentliga möjligheter att bidra till det genom åtgärder som stimulerar till gång och cykling. Det gäller särskilt då dessa rörelseformer utgör de mest populära inom befolkningen och många vill vara mer fysiskt aktiva, men tidsbrist ofta uppfattas som ett hinder. Aktiva transporter nyttjar regelbundna behov av tid för förflyttningar vilket underlättar att de blir en del av vår tidsbudget. De kan därigenom iscensättas ofta, vilket är värdefullt då återkommande muskelaktivitet är hälsans moder.Gång och cykling som beteenden varierar i hög grad. För att få en uppfattning om i vilken grad de kan bidra till en bättre hälsa behöver vi relatera dem till konkreta uppgifter om volym, frekvens och intensitet. I rapporten redovisas fyra sådana exempel. De bygger på ett stort antal manliga och kvinnliga fotgängare och cyklister som arbetspendlar i Stor-Stockholm. 90 % av dem har en pendlingstur som tar minst 15 minuter. Det innebär att de kommer upp till minimikravet om 30 minuter måttlig fysisk aktivitet per dag om de går eller cyklar två turer per dag. Deras höga antal cykel- eller gångturer per år (c:a 380 för fotgängarna och 245 för cyklisterna) är viktiga genom att de bidrar till att underhålla de hälsoeffekter av rörelse som annars lätt tillbakabildas. Arbetspendlarnas beteende relateras till två hälsoutfall: förtida mortalitet och typ 2 diabetes. De når mellan stora till maximala hälsovinster enbart genom arbetspendlingen. Det kan handla om upp till 40-55 % reduceringar av risker jämfört med fysiskt inaktiva. Men beteendet cykling är säsongsberoende för många, och det finns behov av att informera om värdet av att fortsätta att cykla under vintern, samt att på olika sätt skapa bättre betingelser för vintercykling.Rapporten belyser även hälsoekonomiska perspektiv. Både WHO:s och Norsk Vegvesens redskap för att värdera ekonomisk nytta av gång och cykling beskrivs och nyttjas för att bedöma ett scenario av ökad cykling vid arbetspendling i Stor-Stockholm. Om drygt 111 000 korta arbetsresor med bil skulle överföras till i snitt knappt 15 minuter, och högst 30 minuter långa cykelturer skulle det kunna leda till hälsoekonomiska vinster om flera miljarder kronor per år. Exempel på utvecklingsbehov av hälsoekonomiska värderingar vad gäller bland annat miljömässigt välbefinnande anges, och ett enkelt redskap för att kunna bedöma potentialen till hälsofrämjande fysisk aktivitet genom gång- och cykelturer på en ort presenteras.En av rapportens slutsatser är att gång och cykling utgör basen i den rörelsepyramid som kan bidra till ökad folkhälsa. Det motiverar stora satsningar inom transportsektorn för att skapa säkra, trygga och attraktiva färdvägsmiljöer för fotgängare och cyklister. Det finns ett stort behov av att höja medvetandegraden bland allmänheten, förtroendevalda och tjänstemän verksamma inom såväl kommuner som landsting och myndigheter om de frågor som rapporten behandlar och dess slutsatser. Den belägenhet vi befinner oss i motiverar även att skolan får ett särskilt uppdrag som handlar om att undervisa om gång och cykling i ett sammanhang av transporter, och att belysa dessa rörelseformer ur perspektiv av både hälsa och hållbar utveckling.
|
|
| 7. |
- Wikström-Frisén, Lisbeth, 1955-, et al.
(författare)
-
Periodisering av träning under menstruationscykeln
- 2017
-
Ingår i: Idrottsmedicin : Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin. - Järna : Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin. - 2001-3302. ; 36:3, s. 12-14
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kroppens variationer under menstruationscykeln är en central del av kvinnors vardag och därför behöver vi bli bättre på att ta hänsyn till detta när vi optimerar träning för idrottande kvinnor.
|
|
| 8. |
- Yttergren, Leif, 1956-
(författare)
-
Hemmafru eller gymnastikdirektör eller både och? : Kvinnliga gymnastikdirektörer, GCI och folkhemmet 1932-1952
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - Umeå : Umeå University Library. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 6:1, s. 3-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Housewife or physical education teacher? Or both? Female physical education teachers and the welfare state, 1932-1952The purpose of the article is to analyse the occupational careers and lifestyles of 32 female physical education teachers during the period 1932-1973. The results show that women could work both as physiotherapists and as physical education teachers. Many chose the former, which in Central Institute of Gymnastics' (Gymnastiska centralinstitutet, GCI) own historical writing has been reduced in favor of the physical education teachers. The women came from the middle or upper middle class of society. They were around 20 years old when they started the two-year education at GCI, which attracted students from all over the country. They could combine marriage and children with work, even though it meant duplication and difficulty in bringing together the so-called "life puzzle." Unlike many other women at this time, the physical education teachers chose the occupational career instead of becoming full time housewives. Their attitude can be explained by the occupational and caring character of the profession, but also with the strong loyalty that existed in the group and the GCI-spirit.
|
|
