| 1. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(författare)
-
Övergången från ung till vuxen för personer med funktionsnedsättning – en kartläggning av det vetenskapliga kunskapsläget
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Att gå från att vara ungdom till att bli vuxen kan innebära en rad förändringar, som att flytta hemifrån, börja studera eller arbeta, skapa nya relationeroch kanske träffa en partner. Men det handlar också om att möta högrekrav på att fatta egna beslut och ta ansvar för beslutens konsekvenser.Med andra ord: att etablera sig som vuxen innebär såväl möjligheter som utmaningar för unga människor. Detta gäller givetvis också för ungasom lever med olika typer och grader av funktionsnedsättning. Den här kunskapsöversikten redovisar forskningsbaserad kunskap om övergången från ungdoms- till vuxenliv för personer med funktionsnedsättning.
|
|
| 2. |
- Westum, Asbjörg, 1960-
(författare)
-
Ris, skäver och skärva : Folklig kategorisering av några barnsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv
- 1999
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Swedish dialects we find the terms ris,skäver and skärva referring to illnesses in children. The words are also parts of various compounds which refer to variants of the illnesses. The terms are linguistic expressions denoting two folk categories of illnesses, RIS and SKÄVER/SKÄRVA. These categories are investigated from a cognitive semantic perspective. The cognitive perspective argues that we organize our understanding of reality by using Idealized Cognitive Models (ICM) based on our physical, mental and emotional experiences of the world. The aim is twofold: to demonstrate the bases on which an experienced illness is placed in a certain category, and to show how a folk conception of illness is reflected in the word formation strategies. The word formation strategies emanate from notions of characteristic symptoms, and from notions of causes of illnesses. Both categories, RIS and SKÄVER/SKÄRVA, are based on a number of ICM's. The category RIS is a radial structure, which means that the category is held together although its members have no structural criteria in common. The category SKÄVER/SKÄRVA is a concentrating structure, meaning that all members share all structural criteria. There is a strong connection between word formation strategies and the structures of the categories. Terms related to symptoms refer to members of a category which are part of a radial structure, while terms related to causes refer to members of a category which are part of a concentrating structure. This can be explained by two of the basic assumptions of cognitive semantics: semantic content is structred and symbolized overtly on the surface form of a language and categories are conventional, based on cultural assumptions about the world.
|
|
| 3. |
- Liliequist, Marianne, 1950-, et al.
(författare)
-
Gränsbygdens folk : Glesbygdens självbilder - en jämförelse mellan Lierne i Norge och Frostviken i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Brännpunkt Norrland. - Umeå : Bokförlaget h:ström - Text & Kultur. - 9789173272230 ; , s. 236-262
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet behandlar lokal och regional identitet i gränstrakterna mellan Frostviken i nordvästra Jämtland och Lierne i Tröndelag, Norge. Med hjälp av djupintervjuer, deltagande observation och autoetnografisk metod urskiljer författarna kollektiva berättelser med anknytning till lokal och regional identitet på vardera sidan om nationsgränsen. I Lierne finns en positiv syn på den egna kulturen och en stark identifikation med bygden. Frostviksbornas självbild är också positiv, men har påverkats i negativ riktning av den svenska offentliga urbana diskursen.
|
|
| 4. |
-
Nya familjekonstellationer - nya benämningar? : Familjen och dess medlemmar i finskan, ryskan, svenskan och tyskan
- 2019. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har genomgripande samhälleliga och politiska förändringar inom många områden ägt rum. Ett sådant område är familjen som social, ekonomisk och instrumentell institution. Familjens villkor har radikalt förändrats i takt med att antalet skilsmässor har ökat och olika typer av äktenskapsliknande konstellationer har uppstått och fått ökad acceptans. Den traditionella familjen har därmed inte längre den status eller den betydelse som den historiskt har haft. Denna utveckling liksom alla andra typer av förändringar i ett samhälle lämnar spår i språket, eftersom människor måste kunna beskriva och tala om det som de iakttar i sin omgivning och på olika sätt behöver ta ställning till. Behovet att benämna nya företeelser leder till att nya ord bildas eller att ord som redan finns i språket genomgår betydelseförändringar av olika slag. Språket blir på så sätt en spegel av sin tid och bidrar till att belysa och förklara historiska skeenden. De lexikologiska undersökningarna i denna volym har inspirerats av de spår som de ovan nämnda förändringarna inom familjeområdet har lämnat i språket. Bidragen representerar språken finska, ryska, svenska och tyska. Det gemensamma syftet har varit att kartlägga, beskriva och analysera de benämningar på familjen och dess medlemmar som har bildats inom respektive språkgemenskap och som används för att möjliggöra utbyte av tankar och åsikter om den förändrade familjen och dess villkor.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Svensson, Anette, 1972-
(författare)
-
Samtiden enligt Jane Austen
- 2013
-
Ingår i: Västerbottenskuriren. - Umeå : Västerbottens-Kurirens AB. - 1104-0246. ; :29 maj, s. 39-39
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(författare)
-
Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och covid-19-pandemin : personernas egna erfarenheter av hur pandemin påverkat deras vardagsliv
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personer med intellektuell funktionsnedsättning befinner sig i en utsatt position vid kriser som en pandemi, dels beroende på funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, dels beroende på de levnadsförhållanden man lever under. Det saknas dock systematisk kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige upplevt de restriktioner och begränsningar som covid-19-pandemin inneburit och hur den påverkat deras vardagsliv. I denna studie har 34 vuxna med lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning och som har någon form av stödinsats från samhället intervjuats om sina erfarenheter av ett drygt års pandemi. 18 män och 16 kvinnor i åldrarna 23 till 77 år från olika delar av landet har medverkat. Utöver dessa har nio representanter för intresseorganisationen FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) intervjuats för att i första hand delge erfarenheter av vardagslivet under pandemin för personer med mer omfattande intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera de erfarenheter och upplevelser av pandemin och dess konsekvenser i vardagen som personer med intellektuell funktionsnedsättning har. Huvudresultaten av intervjuerna sammanfattas i en typologi med tre typer: • Nästan som vanligt • En begränsad vardag • Att vara i “lock-down” Som namnen antyder finns en grupp personer med intellektuell funktionsnedsättning som upplever att de kunnat leva ett nästan vanligt liv under pandemin. De har påverkats av restriktionerna på samma sätt som andra medborgare men kunnat fortsätta med ett tämligen vanligt vardagsliv. Mellangruppen beskriver en begränsad vardag som periodvis dominerats av begränsningar av sysselsättning och aktiviteter liksom begränsade möjligheter till sociala kontakter. Den tredje gruppen; Att vara i “lock-down”, är den största till antalet personer och det är de individerna som upplevt de mest genomgripande och långvariga begränsningarna av vardagslivet. Besöksförbud, inställd sysselsättning och fritidsaktiviteter samt begränsningar i rörelsefrihet under långa perioder har mycket påtagligt påverkat deras vardag. Gemensamt för alla tre grupperna är upplevelser av att pandemin medfört ökad ensamhet och begränsningar i vardagslivet som påverkat deras välbefinnande. Studien visar att ju fler och mer omfattande begränsningar, desto mer upplevelser av ensamhet och mer negativ påverkan på välbefinnandet och det psykiska måendet. Det är personer som bor i bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har sysselsättning genom daglig verksamhet som upplevt en hög grad av begränsande åtgärder, medan flertalet av de som inte bor i en särskild boendeform i stort sett kunnat leva som den övriga befolkningen. De som bedömts ha störst behov av stöd i vardagen och av en meningsfull sysselsättning har således erfarit ett mer begränsat vardagsliv under pandemin. Dessutom visar intervjumaterialet att det funnits stora skillnader i hanteringen av pandemin på kommunal nivå: från mindre anpassningar av verksamheter till total nedstängning, från stöd att hålla avstånd till förbud att ta emot besök i sitt eget hem. Vägledningen för den lokala funktionshinderverksamheten från nationella myndigheterna har, liksom tillgången på tillgänglig information för personer med intellektuell funktionsnedsättning om pandemin, varit begränsad och kommit sent. Den senfärdighet som nationella myndigheter uppvisat i relation till pandemins konsekvenser för personer med intellektuell funktionsnedsättning är anmärkningsvärd. De begränsande åtgärderna majoriteten av deltagarna i studien beskriver kan till viss del vara en konsekvens av bristande framförhållning och krisplanering. Det handlar om brister i alla sektorer i samhället: hälso- och sjukvård, statliga myndigheter, samt privata och kommunala utförare av insatser enligt LSS och Socialtjänstlagen (SoL). Bristerna bedöms ha lett till att personer med intellektuell funktionsnedsättning tvingats bära en oproportionerligt stor börda under pandemin. Studiens kunskapsbidrag kan samhället lära av. Erfarenheter som personer med intellektuell funktionsnedsättning själva, men också deras anhöriga och personal inom funktionshinderområdet, har gjort och fortsatt gör under pandemin behöver dokumenteras och utvärderas så att samhället på lokal, regional och nationell nivå blir bättre rustat att möta en utsatt grupps behov vid framtida kriser och utmaningar. För att framgångsrikt förbereda för framtida kriser är det väsentligt att människor med funktionsnedsättning får stöd som tillgodoser deras psykiska, fysiska och sociala behov (SOSFS, 2002:9). De har rätt till stöd, inte i första hand för att de har en funktionsnedsättning eller för att det finns lagstiftning, främst har de rätt till det för att de är människor. Med ett holistiskt och humanistiskt synsätt och vilja att lära av covid 19-pandemins erfarenheter kan fler och bättre lösningar vara tillgängliga nästa gång vi befinner oss i ett läge som kräver krishantering.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Westum, Asbjörg, 1960-
(författare)
-
Fransos och finnskott : Något om språklig projicering inom det folkmedicinska ordförrådet
- 1992. - 1
-
Ingår i: Language - the Time Machine. - Stockholm : Almqvist & Wiksell. - 9171746838 ; , s. 191-202
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The starting-point of this study is our need for satisfactory explanations when we suffer from illness. Often, justly or not, we identify an individual or a group as disease carriers. This phenomenon can be regarded as an act of projection, and in Scandinavian ethnomedicine it shows itself in the terminology when a disease is named after an ethnic group. The present study, which shows just a few examples of this kind of linguistic projection, deals mainly with the words fransos ('Frenchman') and finnskott ('Lapp shot'), but words such as utländska elden ('the foreign fire') and tyskeldsår ('sore from German fire') are also mentioned.
|
|
