| 1. |
- Helldén, Gustav, et al.
(författare)
-
Vägar till naturvetenskapens värld : ämneskunskap i didaktisk belysning
- 2015. - 2
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad händer när vatten fryser till is? Hur övervintrar bin? När dör en morot? Vad behövs för att ett frö ska gro? Dessa och andra till synes enkla frågor leder i boken Vägar till naturvetenskapens värld- ämneskunskap i didatisk belysning in på de stora frågorna om allt liv på vår jord, om biologisk mångfald ekologi och hållbar utveckling.Denna nya upplaga har kompletterats med två nya kapitel: ett grundläggande från fysikens område och ett om rymden.
|
|
| 2. |
- Damber, Ulla, et al.
(författare)
-
Litteraturläsning i förskolan
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning och ger dem en inre motivation att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Den tidiga läsningen sätter på så vis spår i den fortsatta litteratur- och språkutvecklingen, men också i kunskapsutvecklingen i stort. Men hur arbetar förskolepersonal med uppdraget att grundmura nyfikenhet och lust till läsning? Och hur kan litteraturläsningens potential som kunskapskälla tas tillvara? I bokens första del undersöker författarna vilka förutsättningar barnen ges vid ett antal förskolor i Sverige att utveckla kunskap med litteraturens hjälp. I den andra delen resonerar de kring tematiskt arbete i förskolan och vilken funktion läsning av skönlitteratur kan ha i sådana sammanhang. Men de ger även konkreta planeringsförslag på teman – teman om familjekonstellationer och om natur, djur och miljö – där ett uttalat syfte med litteraturläsningen är just att stödja barnens kunskapsutveckling. Litteraturläsning i förskolan vänder sig främst till blivande och yrkesverksamma förskollärare. Den erbjuder också värdefull läsning för bibliotekarier som samarbetar med förskolan.
|
|
| 3. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Livsviktigt med hem- och konsumentkunskap
- 2013
-
Ingår i: Skånes fria tidning. - 2001-2349.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Korvstoppning, ölbryggeri och ostmakeri. Matnörderiet har kanske aldrig varit så stort som i dag. Men betyder det att vi fått bättre kunskap om maten vi stoppar i oss och hur den blir till? Knappast, menar Albina Brunnosson, lärare vid Högskolan i Kristianstad och doktorand i kostvetenskap vid Uppsala universitet. I veckans debatt skriver hon att behovet av skolans minsta ämne är större än någonsin. Inte minst för jämställdheten.
|
|
| 4. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Måltiden i förskolan : en sammanställning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lindahl, Britt, et al.
(författare)
-
Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ska man vaccinera sig mot influensa, även om det finns risk för biverkningar? Är strålningen från mobiltelefoner farlig eller inte? Och vad stoppar vi i oss? Kan vi lita på att maten vi köper är bra? Även om de flesta grundskoleelever inte kommer att välja en naturvetenskaplig yrkesbana kommer de att möta den här typen av frågor, som kallas för samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Denna bok erbjuder både en teoretisk ram och konkreta exempel på hur man kan jobba med SNI i skolan. Elever tycker ofta att frågorna är intressanta, men de fastnar lätt i att diskutera personliga värderingar och det finns en risk att det naturvetenskapliga innehållet och samhällskontexten går förlorad. Läraren behöver därför stödja eleverna i arbetet med att formulera frågor, arbeta källkritiskt, argumentera, planera undersökningar samt värdera resultat och information. Syftet med arbetsmetoderna är att stärka elevernas möjligheter att använda sig av dessa kunskaper i vardagslivet. Författarna har under tre år bedrivit ett forskningsprojekt om SNI i grundskolan. Erfarenheter och resultat från detta projekt ligger till grund för boken.
|
|
| 9. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Att lära sig laga mat – en del av hem- och konsumentkunskapens didaktik
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det obligatoriska ämnet hem- och konsumentkunskap (hkk) syftar till att elever ska utveckla kunskaper och intresse för hushållets verksamheter. På grundsärskolan i Sverige har elever med lindrig utvecklingsstörning tre gånger så mycket hkk som elever i grundskolan. Den här studien fokuserar på ämnesdidaktik i hkk på grundsärskolan. Mat, måltider och hälsa är ett centralt innehåll i hkk och innefattar hur man lagar mat genom val av matlagningsmetoder, recept, ingredienser och redskap. Att lära sig laga mat har historiskt sett skett genom att man har varit tillsammans med de som behärskar kunskapen och sedan tagit efter. Att kunna laga mat kan ses som kunskaper för livet och kan bidra till mer hälsosamma matvanor. Att förstå hur elever lär sig matlagning är därför något centralt för att utveckla en ämnesdidaktik inom hkk. Syftet med studien är att undersöka och diskutera vilka artefakter som elever möter och använder sig av när de lär sig matlagning i hkk-undervisning. Teoretisk utgångspunkt är sociokulturell teori med särskilt fokus på elevers användning av artefakter. Metoden är deltagande observation. Resultatet visar att elever i de undersökta grupperna har stora svårigheter att använda recept för att lära sig laga mat, ändå är recept något som lärare måste förhålla sig till enligt kursplanen. Hur kan praktiskt kunnande likt matlagning läras ut? Är receptet som instruktion en didaktisk omöjlighet? De spörsmål som studien ger upphov till rör inte enkom elever med särskilda behov, utan förmodligen många andra som behöver lära sig matlagning. Vad kan vara problemet med att göra deltagande observationer i en studie som denna? Vilka likheter och skillnader kan man tala om när det gäller ämnesdidaktik i teoretiska respektive praktiska ämnen?
|
|
| 10. |
- Droppe, Adam, 1969-
(författare)
-
Kategoriseringssjuka
- 2008
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
