| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmåls-ndervisning i ett nordiskt perspektiv, Umeå 16–17 november 2006
- 2007
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för konferensen i Umeå var ”Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv”. De inledande fem honnörsorden i rubriken var inte tänkta som ett eko ur det förflutna, det vill säga från momentsplittringen i de gamla Lgr 69 och Lgy 70, utan fick ge namn åt parallella sessioner där svenskämnets helhet var en självklar utgångspunkt. Forskning om elevers språkutveckling i vid mening stimuleras av en vidare didaktisk syn som inte begränsas till enbart modersmålsundervisning. Forskning om hur man talar, lyssnar, läser och skriver i inlärningssituationer är något vi vill tro kan komma all undervisning till del.Det finns en risk med att sätta ’språkutveckling’ i fokus, som om studier inom fältet Svenska med didaktisk inriktning vore renodlat språkinriktade. Så är det inte. Forskning om hur skönlitteratur, och andra kommunikationsformer, kommer in i klassrummet är ett centralt forskningsområde som Nätverket vill stödja, vilket läsaren av denna konferensvolym kommer att upptäcka. Rapporter från projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning” liksom samtal om framtida möjliga projekt var uppskattade inslag i konferensen. Svenska är det största ämnet i skolan, med vilka mått man än mäter och vilka aspekter man än betonar. I skolämnet Svenska ingår språk- och litteraturstudier. En lektor och lärarutbildare har än så länge normalt bara fördjupad kompetens i en av ämnets delar. Framväxten av forskarutbildning inom Svenska med didaktisk inriktning innebär på sikt en dubblering av kompetensen. Glädjande nog deltog flera doktorander och disputerade inom fältet Svenska med didaktisk inriktning i konferensen, vilket också avspeglas i denna volym.Ett utvecklat samarbete mellan universitetsämnena nordiska språk och litteraturvetenskap samt med Lärarutbildningen är en självklar förutsättning för utbildning av kvalificerade svensklärare. Vid Umeå universitet studeras nordiska språk och litteraturvetenskap vid en och samma institution, en lösning som bidragit till ett fördjupat samarbete i lärarutbildningen. Representanter från lärarutbildning, litteraturvetenskap och nordiska språk ingår också i ledningsgruppen för Nätverket, vilket bidragit till att arbetet med konferensen och konferensvolymen varit stimulerande och verklighetsförankrat.Svenskämnets storlek och betydelse gör att behovet av forskning inom både ungdomsskola, lärarutbildningar och andra inlärningssituationer är mycket stort. Nätverkets konferenser ska stimulera till adekvat forskning inom området och vara en naturlig mötesplats för forskare att presentera sina rön. Med konferensvolymen från Smdi:s fjärde konferens tar vi ännu ett steg framåt. Plenarföredragen får inleda volymen, varefter sektionsföredragen kommer i bokstavsordning.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Svenskans beskrivning 31 : Förhandlingar vid Trettioförsta sammankomsten för svenskans beskrivning, Umeå den 20–21 maj 2010
- 2011
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats. Den trettioförsta sammankomsten ägde rum i Umeå den 20-21 maj 201. Konferensens tema var "Perspektiv på skrivande", vilket belystes i plenarföredragen samt i de workshoppar som hölls i samband med konferensen. De olika sektionsföredragen berörde en bredd av ämnen, som samtalsanalys, genreanalys, språkkontaktfenomen och svenskämnet i högskolan. I denna volym publiceras två av plenarföredragen och 29 av sektionsföredragen. Som värd för konferensen stod Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.
|
|
| 6. |
-
Aspekter på ordspråk : föredrag vid ett symposium i Uppsala 27–28 april, 2011
- 2014
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummerutkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner.På senare år har intresset för ordspråksforskning eller - med en internationell term - paremiologi varit på uppgång i flera av de nordiska länderna. Ett tecken på detta är symposiet Aspekter på ordspråk som i april 2011 anordnades i Uppsala av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Syftet var att skapa kontakter mellan nordiska ordspråksforskare inom skilda discipliner. Studiet av ordspråk är nämligen ett tvärvetenskapligt forskningsfält i skärningspunkten mellan folkloristik, språkvetenskap och pedagogik.I föreliggande volym ingår elva bidrag som presenterades vid symposiet. Både geografiskt och tidsmässigt uppvisar artiklarna stor spännvidd: från Island i väster till Ryssland i öster, från medeltida samlingar till dagens ordspråkstravestier. En del av författarna anlägger språkliga perspektiv, andra betraktar ordspråken utifrån en genreteoretisk eller kulturhistorisk synvinkel, och ytterligare några fokuserar på insamlingen av ordspråk eller enskilda betydelsefulla samlingar. Tillsammans ger artiklarna en bild av mångfalden av angreppspunkter i dagens ordspråksforskning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
