| 1. |
- Löfgren, Stefan, et al.
(författare)
-
Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) ochsatellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifierklassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnäraskog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät(VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalternaför N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och meravlägsen skog.Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligtbättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdetsegenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassningär en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättringjämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganisktkväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för deoorganiska fraktionerna är dock osäkra.Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken tilldetta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar attsommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre änmedel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsochmellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritisktanvändas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade påvattenkemisk information även från andra årstider.Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga ochtidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringarsom krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsattidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) ochprobabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt enförbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag förförbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutvecklingsom krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom entreårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys avslumpmässigt insamlade prover från olika årstider.
|
|
| 2. |
- Hansson, Joacim, 1966-, et al.
(författare)
-
Profession, utbildning, forskning : biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi vid Kungliga Biblioteket har givit de fem biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds univeritet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppdraget att utreda och formulera förslag kring utbildning och forskning för en stärkt bibliotekarieprofession. Syftet med föreliggande rapport är, att visa situationen för svensk biblioteks- och informationsvetenskap, tydliggöra relationen till bibliotekarieprofessionen och lämna strategiska förslag på hur ämnet kan förstärkas till förmån för en stärkt professionsutvecklig. En omvärldsanalys med riktning mot bibliotekssektorn görs samt en beskrivning av nuläget för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning. Biblioteks- och informationsvetenskapens centrala betydelse för bibliotekarieprofessionen lyfts fram. Utbildingsprogrammen i ämnet attraherar gott om studenter och som svar på bibliotekens konstaterade behov av biblioteks- och informationsvetenskapligt utbildad personal argumenterar rapportförfattarna för möjligheten att expandera utbildningarna på kandidat- och masternivå vid samtliga fem lärosäten. Inom forskningen konstateras, att trots att ämnet idag i grunden fungerar väl finns ännu svårigheter att erhålla finansiering för professionsinriktad biblioteksforskning. Omvärldsanalysen visar upp ett behov av en tydligare struktur för kontinuerlig kompetensutveckling inom bibliotekarieprofessionen. Rapporten mynnar ut i fem strategiska förslag rörande grundutbildning, forskning och kontinuerlig kompetensutveckling:En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap.Nationell forskarskola för biblioteksforskning.Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning.Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Blomquist, Johan, et al.
(författare)
-
Samhällsekonomiska begrepp i yrkes- och fritidsfiske
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten har utifrån förvaltningens mål och strategin Framtidens Fiske gett forskarna Johan Blomquist, Lars Persson, Jesper Stage och Staffan Waldo i uppdrag att sammanställa och analysera inom vilka områden och för vilka indikatorer som fritidsfisket och yrkesfisket är jämförbara.Rapporten är en viktig del i det påbörjade arbetet inom den nya framtagna strategin för framtidens fiske och kan kopplas till flera åtgärder inom handlingsplanerna fritidsfiske och fisketurism samt yrkesfiske. I rapporten diskuteras dels vilka indikatorer som alls är meningsfulla att jämföra med motsvarande indikatorer i andra fisken och dels vad som krävs för att åstadkomma jämförbara indikatorer för olika fisken.I rapporten diskuteras även några utvecklingsmöjligheter för framtida datainsamling och framtida analysarbete inom fiskeområdet.
|
|
| 5. |
- Idenfors, Annika, et al.
(författare)
-
När det brister : En studie av dammsäkehet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultat från en studie om dammsäkerhet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs två reglerade älvar i Västerbotten. Syftet med studien är att undersöka hur dammsäkerhetsarbetet, när det gäller dammbrott, säkerhetsarbete mot översvämningar och incidenter relaterade till nyttjandet av älvarna, är organiserat och fungerar längs Skellefte- och Umeälven. Övriga älvar i länet samt gruvdammar ingår inte i undersökningen. Det ansvar som Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), försvarsmakten, Boverket, Vägverket och polisen har för att förebygga och agera i samband med översvämningar behandlas inte heller i studien.Rapporten baseras på en litteraturöversikt rörande den senaste forskningen på området, dokumentstudier, intervjuer med säkerhetsansvariga vid Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå, Vännäs, Lycksele och Skellefteå kommun, samt två vattenregleringsföretag.Studien tar sin utgångspunkt i begreppet mänsklig säkerhet och analyserar dammsäkerhet och säkerhetsarbete utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Det innebär att varje teknisk konstruktion, varje tekniskt system, såsom vattenkraftverk och dammar, där olika tekniska instrument används för att kontrollera och reglera vattenflöden och producera elektricitet, också utgör sociala system. Det innebär att rapporten uppmärksammar deltagande och delaktighet som en central aspekt av säkerhetsarbetet.Utifrån resultaten drar studien följande slutsatser:Dammsäkerhetsarbetet och säkerhetsarbetet mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven uppvisar brister ifråga om resurser, kompetens och insyn.Dammsäkerhetsarbetet inkluderar inte allmänhetens säkerhet vid och på dammar (public safety around dams).Det finns oklarheter rörande vem som har ansvar för dammsäkerhet och för säkerhetsarbete mot översvämningar.Dammsäkerhetsarbetet i Västerbotten inkluderar endast i begränsad omfattning sociala aspekter, lokal kunskap tas inte tillvara, och allmänhet och rättighetsinnehavare ignoreras i stor utsträckning i säkerhetsarbetet.Det är generellt svårt att bedöma effekter av säkerhetsarbetet kring dammar och längs älvarna, men klart är att pågående säkerhetsarbete, i form av till exempel enskilda projekt och övningar, ökar kunskaperna om risker och ansvar, samt stärker samverkan mellan olika aktörer.Dammsäkerhet uppfattas främst handla om tekniska konstruktioner medan människa-maskin- natur och mellanmänskliga och organisatoriska säkerhetsaspekter hamnar i skymundan.
|
|
| 6. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(författare)
-
Övergången från ung till vuxen för personer med funktionsnedsättning – en kartläggning av det vetenskapliga kunskapsläget
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Att gå från att vara ungdom till att bli vuxen kan innebära en rad förändringar, som att flytta hemifrån, börja studera eller arbeta, skapa nya relationeroch kanske träffa en partner. Men det handlar också om att möta högrekrav på att fatta egna beslut och ta ansvar för beslutens konsekvenser.Med andra ord: att etablera sig som vuxen innebär såväl möjligheter som utmaningar för unga människor. Detta gäller givetvis också för ungasom lever med olika typer och grader av funktionsnedsättning. Den här kunskapsöversikten redovisar forskningsbaserad kunskap om övergången från ungdoms- till vuxenliv för personer med funktionsnedsättning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergman, Mats, 1964-, et al.
(författare)
-
Goda år på ålderns höst? : En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- nder de senaste decennierna har det blivit möjligt att driva äldreomsorg i privat regi. Förespråkarna för denna utveckling pekar på valfrihet och ökad effektivitet. Kritikerna talar om vanvård och menar att äldreomsorg inte lämpar sig för marknadslösningar. I rapporten analyserar forskarna förutsättningarna för att nå god kvalitet och effektivt resursutnyttjande vid marknadsliknande lösningar i äldreomsorgen. De frågor som diskuteras i rapporten är bl.a.:Hur fungerar den svenska äldreomsorgsmarknaden?Under vilka förutsättningar kan valfrihet och konkurrens förbättra omsorgen?Vilka krav kan och bör ställas på äldreomsorgens utförare?Vilken betydelse har brukarval för omsorgens kvalitet?
|
|
