| 1. |
- Alfvén, Tobias, et al.
(författare)
-
Agenda 2030 och målen för en hållbar utveckling angår oss alla [The 2030 Agenda for Sustainable Development - an important opportunity to improve global health]
- 2020
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges Läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 117
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The 2030 Agenda for Sustainable Development and its seventeen Sustainable Development Goals were adopted by the United Nations General Assembly in 2015. It is a bold agenda for global social, environmental and economic development, with human health as a central theme. Even though substantial improvements in health have been achieved during the last decades, every year over 5 million children die, mostly from preventable causes, and 300 000 women die in conjunction with childbirth. Premature deaths from non-communicable diseases are increasing, and our ability to treat infections is under threat through widespread anti-microbial resistance. Climate change is recognized as the biggest threat to health in our time. When the world now starts to plan for how society and our health systems should be reorganized after the COVID-19 pandemic the 2030 Agenda could and should play a central role. In this context, Agenda 2030 provides an ambitious roadmap for development, with its emphasis on collaboration across borders and disciplines. The agenda is achievable but reaching its goals will require strong commitment at all levels and societal change on a large scale.
|
|
| 2. |
- Brännström, Malin, 1973-, et al.
(författare)
-
Samebyars avtalsrätt — en replik
- 2019
-
Ingår i: Svensk juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 165-169
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Smedberg, Carl-Filip, 1992-
(författare)
-
Klass i begåvningsreservens tidevarv : Taxonomiska konflikter inom och genom svensk utbildningsforskning, ca 1945–1960
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - Umeå : Umeå University Library. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 8:1, s. 59-79
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Class in the age of the pool of talent: Taxonomic struggles in and through Swedish edu-cation research, c. 1945–1960This article studies conceptualisations of social class in Swedish education research, c. 1945–1960. The article follows knowledge produced about talent and class in state commissions and in the newly expanded social sciences, and how it in turn was interpreted and used in political debates and in the media. I show that the taxonomy of the population in social groups (Socialgrupper) was key for conceptualising notions of talent and framing education policy, beginning with debates around”the pool of talent” (Begåvningsreserven) in 1948. At the same time as becoming a standard tool for mapping social difference in Sweden, the social group taxonomy was criticised for being unscientific.
|
|
| 6. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(författare)
-
Intellektuell funktionsnedsättning och arbete
- 2017
-
Ingår i: Forskning i korthet. - Stockholm : Forte. - 2001-4287. ; :10, s. 2-8
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Personer med funktionsnedsättning tillhör de grupper i samhället som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Flera olika faktorer har betydelse för möjligheterna att få ett arbete. Studier pekar på att det handlar om individuella förutsättningar och förmågor men också om omgivningsrelaterade faktorer som lagstiftning, tillgång till individuellt utformat och långsiktigt stöd, arbetsgivares attityder med mera. Majoriteten av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige står utanför arbetsmarknaden. 22 procent har förvärvsarbete i någon utsträckning, oftast med någon form av lönesubvention till arbetsgivaren. Om andelen personer med intellektuell funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, i arbete ska öka behöver mer hänsyn tas till faktorer på olika nivåer, och till hur de samspelar. Mer kunskap behövs om vad personer med intellektuell funktionsnedsättning själva upplever som främjande för etablering på arbetsmarknaden, samt hur olika stödsystem påverkar möjligheterna till arbete.
|
|
| 7. |
- Edlund, Lars-Erik, et al.
(författare)
-
Litteraturkrönika 2004
- 2005
-
Ingår i: Arkiv för nordisk filologi. - 0066-7668. ; 120, s. 259-295
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Agneta, et al.
(författare)
-
DNA-streckkodning kompletterar traditionell planktonanalys
- 2020
-
Ingår i: Sveriges vattenmiljö - Kunskapsbank. - Göteborg : Havsmiljöinstitutet.
-
Forskningsöversikt (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att filtrera några deciliter havsvatten och analysera DNA-innehållet ger snabbt svaret på vilka växtplankton som finns i våra hav. Det låter kanske som science fiction, men målet för projektet "DNA-streckkodning av marina växtplankton" är att tekniken ska vara redo för den svenska miljöövervakningen redan 2022.
|
|
| 10. |
- Andersson, Agneta, et al.
(författare)
-
Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön
- 2013
-
Ingår i: Havet. - : Havsmiljöinstitutet. ; , s. 51-54
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera områden i norra Östersjön har cyanobakterierna ökat under de senaste tio till femton åren. I Bottenhavets och Egentliga Östersjöns kustområden ökar de kvävefixerande cyanobakterierna. I Bottenvikens utsjö är det den småcelliga och kolonibildande gruppen Chroococcales som blir fler. Förändringarna beror i flera fall på ökande halter av fosfor.
|
|
