| 1. |
|
|
| 2. |
- Eriksson, Sven B., 1954-, et al.
(författare)
-
Att leda pedagogisk utveckling : reflektioner kring det pedagogiska ledarskapet
- 2006
-
Ingår i: Tänk efter, tänk nytt, tänk om. - 9172640685 ; , s. 313-326
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med det pedagogiska handlingsprogrammet som Umeå universitet fastslog 2003 har vi fått ett begrepp och en arbetsfunktion som inte är självklar till innehållet: den pedagogiskt ansvarige. Benämningen pedagogiskt ansvarig är relativt ny. Ansvaret för en institutions grundutbildning har alltid funnits, men ansvaret för en institutions pedagogik? Vad betyder det? Utifrån den frågan beslöt Universitetspedagogiskt centrum att uppdra åt författarna att initiera en verksamhet som kan stödja pedagogiskt ansvariga i sitt arbete. Under 2004 arrangerades två seminarieserier för pedagogiskt ansvariga. Denna skrift utgör våra reflektioner från dessa seminarieserier. Reflektionerna rör främst pedagogiskt ansvarigas arbetsinnehåll, genomförande av pedagogiska utvecklingssamtal, hur man kan påverka lärare i en viss pedagogisk riktning och vilka möjligheter som finns för att utöva pedagogiskt ledarskap.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Sven B, 1954-, et al.
(författare)
-
Den professionella pedagogiska ledaren : erfarenheter från en kurs i pedagogiskt ledarskap
- 2013
-
Ingår i: Reformation, revolution, evolution. - Umeå : Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet. - 9789174595710 ; , s. 107-121
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitetspedagogiskt centrum (UPC) organiserade under vårterminen 2010 för första gången en kurs för pedagogiskt ansvariga som kallas Pedagogiskt ledarskap. Detta konferensbidrag formulerar ett antal erfarenheter från nämnda kurs. Kursdeltagarna beskrev sin uppgift som pedagogisk ledare som exempelvis att vara kvalitetsansvarig för grundutbildningen, att få med hela lärarkollegiet i det kollegiala samtalet kring pedagogik och pedagogisk utveckling, att organisera för pedagogiskt erfarenhetsutbyte, att arbeta med pedagogisk uppföljning av utbildning och att synliggöra och uppmärksamma pedagogiska framgångar. Deltagarna menar att pedagogiska utvecklingssamtal blir tillfällen att djupare lära känna lärarkollegiet på individnivå, bättre förstå vilka kompetenser och viljeyttringar som finns och att få bättre förutsättningar att stödja lärares pedagogiska utveckling, samt att läraren ges tillfälle att bli sedd i sin profession av någon annan. Deltagarna menar att en viktig förutsättning för att en pedagogisk handlingsplan på den egna institutionen ska kunna skapas och tillämpas är att arbetet med denna måste medvetandegöras och förankras tydligt i lärarkollegiet liksom tilldelas resurser. De individuella uppgifterna uttrycktes som en start på en process och de visade ett stort engagemang och en öppenhet att dela med sig av tankar, erfarenheter och känslor till varandra under kursen. Mötet över institutions- och fakultetsgränser för erfarenhetsutbyte går inte att överskatta.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Sven B., 1954-, et al.
(författare)
-
Den stärkande SPA-lunchen
- 2008
-
Ingår i: Utsikter, insikter, avsikter. - Umeå : Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet. - 9789172645363 ; , s. 81-93
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våren 2004 tog Universitetspedagogiskt centrum initiativ till ett kollegium för pedagogiskt ansvariga som kallades för "Seminarieserien för pedagogiskt ansvariga", SPA. Personer med ett högt deltagande under de år som SPA arrangerats bjöds hösten 2006 in till en lunch och ett kollegialt samtal kring frågan om varför de deltar i SPA-seminarier och 12 personer kom att delta i dessa samtal. Resultatet av samtalen visar att SPA ger en social funktion som inte återfinns någon annanstans; SPA genererar nätverk över både institutions- och fakultetsgränser; SPA utvecklar den egna, något diffusa professionen genom erfarenhetsutbyte och identitetsförstärkning; SPA fungerar som inspiratör vid diskussioner kring pedagogisk utveckling vid hemmainstitutionen. Samtalen visar också att vissa villkor i organiseringen av SPA-seminarier är viktiga för att uppfylla ovanstående kvaliteter.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Sven B, et al.
(författare)
-
Mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Under tio års tid har Universitetspedagogik och lärandestöd (tidigare Universitetspedagogiskt centrum) aktivt bidragit till att stödja studierektorer, programansvariga och motsvarande i deras utövande av uppdraget som pedagogiskt ansvariga. Detta har gjorts dels genom ett nätverk benämnt SPA (seminarieserien för pedagogiskt ansvariga), dels genom en kurs för pedagogiskt ansvariga. Båda aktiviteterna har också ambitionen att leda till en ökad professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitetet. På denna poster presenteras dessa båda aktiviteter.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Sven B, 1954-, et al.
(författare)
-
Mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet
- 2013
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 3:1, s. 23-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det pedagogiska ledarskapet inom högre utbildning fokuseras allt mer. Det understryksgenom att flera lärosäten föreskriver såväl att pedagogiska ledare ska finnas på olika nivåersom vilka övergripande uppgifter dessa ska ha. Denna artikel är ett resultat av en fallstudieav hur de tillägnade kunskaperna och färdigheterna från kursen Pedagogiskt ledarskap, enkurs för målgruppen studierektorer/pedagogiskt ansvariga eller motsvarande arrangerad avUniversitetspedagogiskt centrum, har bidragit till deltagarnas professionalisering av det pedagogiskaledarskapet ett år efter kursens slut. Fallstudien genomfördes genom gruppintervjuer.Respondenterna uttryckte att de fått ett stärkt självförtroende i rollen som pedagogiska ledaresamt att kursen bidrog till en professionalisering av rollen som pedagogiska ledare genomatt stärka identiteten, att skapa en början till en handlingsetik bestående av delvis deladevärderingar kring det pedagogiska ansvaret samt ge utbildning och träning i färdighetersom har sin grund i teoretisk kunskap. Kursen Pedagogiskt ledarskap ger därmed ett stöd i en process mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Winka, Katarina, 1970-, et al.
(författare)
-
Pedagogiskt mentorskap för hållbart lärarskap
- 2020
-
Ingår i: nu2020. ; , s. 207-208
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Mentorskap bygger på att en erfaren yrkesutövare (mentor) hjälper någon annan (adept) att bli mer kompetent i sitt yrke. Den grundläggande idén är att ta vara på och sprida erfarenhetsbaserad kunskap inom organisationen. Genom att bidra till en kollegas professionella utveckling kan mentorn utveckla sina egna kunskaper, förmågor och förhållningssätt. För adepten är det en möjlighet att utveckla sig och sin egen roll som lärare inom akademin (Mathisen, 2009; Eastcott, 2016).Syftet med denna presentation är att delge erfarenheter från ett pedagogiskt mentorskapsprogram som utvecklats, genomförts och utvärderats vid Umeå universitet. Mentorskapsprogrammet är ett komplement till det högskolepedagogiska utbildningsutbudet och samtidigt ett sätt att tillvara ta de pedagogiskt meriterade lärarnas kompetens och vilja att bidra till hållbar pedagogisk utveckling.Umeå universitet har en pedagogisk meriteringsmodell där lärare kan ansöka om prövning mot kriterier för utnämning till meriterad eller excellent lärare. Modellen har haft stort genomslag och det finns över 200 utnämnda lärare. En fråga som uppstått är hur lärosätet kan ta tillvara dessa lärares erfarenhet, engagemang och kompetens. I en undersökning av de utnämnda lärarnas förväntningar och önskemål framkom en stark vilja att dela med sig av sin kunskap och inspirera andra till pedagogisk utveckling. Detta ledde till att ett pedagogiskt mentorsprogram initierades 2019 med syftet att främja erfarenhetsutbyte och kollegial samverkan inom lärosätet.Mentorskapsprogrammet består av en utbildning för mentorerna och ett pedagogiskt mentorstöd för adepterna. Ett intyg motsvarande en veckas högskolepedagogisk kurs utfärdas för de som genomför mentorsutbildningen och agerar mentorer. Vid antagning till mentorsplatserna prioriteras sökande med lång undervisningserfarenhet och ett reflekterande förhållningssätt till lärarrollen. Med andra ord: utnämning i Umeå universitetets pedagogiska meriteringsmodell är meriterande. För adepterna gäller inga speciella urvalskriterier förutom intresse att utveckla sin pedagogiska kompetens.I matchningen av mentorer och adepter lades särskild vikt vid fakultets- och ämnesöverskridande konstellationer. Potentiella ämnesmässiga kopplingar undveks med argumentet att den akademiska lärarrollen och den pedagogiska verksamheten ska vara i fokus. I pilotomgången ingick sju mentor/adeptpar varav sex slutförde programmet.Utvärderingen bekräftade vikten av att programmet är universitetsövergripande och att mentorer och adepter matchas över fakultets- och ämnesgränser. Det utgör även ett exempel på hur de meriterade och excellenta lärarnas engagemang och drivkraft för pedagogisk utveckling kan tas tillvara. Som helhet representerar det pedagogiska mentorskapsprogrammet en win-win-situation, där både adepter och mentorer växer i sin identitet och professionella roll.Målgruppen för presentationen inkluderar alla som är nyfikna på undervisning/utbildning/högskolepedagogik, pedagogiska utvecklare samt personer med pedagogiska ledarskapsuppdrag. ReferenserMathisen, P. 2009. Mentor: i teori och praktik. Studentlitteratur: LundEastcott, D. (2016). Coaching and mentoring in academic development (pp. 86–102). In: Popovic, C., & Baume, D. (2016). Advancing practice in academic development. Taylor and Francis Inc.
|
|
