| 1. |
- Brudin Borg, Camilla, 1965, et al.
(författare)
-
Norrlandslitteratur : ekokritiska perspektiv
- 2018
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - Göteborg : Makadam Förlag. - 1104-0556. ; 48:3, s. 90-92
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Litteraturens mått : politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten. Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Öhman, Anders, 1953-
(författare)
-
Berättelserna och populärkulturen
- 2008
-
Ingår i: Ungdomskulturer - äger eller suger?. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127415157 - 9127415155 ; , s. 93-106
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Öhman, Anders, 1953-
(författare)
-
Det dialogiska klassrummet
- 2009
-
Ingår i: Sjätte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Uppsala : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI). - 9789150620948 ; , s. 162-168
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Öhman, Anders, 1953-
(författare)
-
Olof Högbergs Den stora vreden och skapandet av Norrland
- 2015
-
Ingår i: Samlaren. - Uppsala : Svenska litteratursällskapet. - 0348-6133 .- 2002-3871. ; 136, s. 260-286
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article I analyse Olof Högberg’s novel Den stora vreden [The Great Wrath], published in Sweden in 1906. The novel has been regarded as one of the first novels from the northern part of Sweden. I argue that Högberg used the novel in order to invent a cultural identity for Norrland, in much the same way as contemporary postcolonial literature does. Högberg, and other authors from the northern parts of Sweden in the early 20th century, reacted against the exploitation of the north by companies from the south of Sweden. The north had abundant natural resources: big forests, ore fields and great rivers, but was regarded as a wilderness or a wasteland with few inhabitants. In opposition to this view, Högberg wanted to incorporate stories, tales and legends from the north into his novel in order to show that the Norrlandic people had a history; they had an origin and a cultural identity. But Högberg also wanted to create an imagined community, a nation of Norrland, with his novel. To achieve this, he turned to the genre of the adventure novel. His main characters were representatives of different groups in Norrland. There was Svarte-Mickel, representing the common man; there was Emanuel Bredman, a representative of the indigenous Sami people; and there was Mäster-Sara, a representative of the strong woman of the north. The heroes followed the pattern of the adventure novel. They all had to leave their homes and go into the world, but returned in order to resurrect the nation of Norrland. In this way Högberg’s novel was about inventing Norrland as a nation.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Öhman, Anders, 1953-
(författare)
-
Äventyret och historien
- 2009
-
Ingår i: Kulturhjälten. - Stockholm : Atlantis bokförlag. - 9789173533126 ; , s. 271-284
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
