| 1. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Akademiskt lärarskap : Utvärdering av högskolepedagogisk utbildning vid Malmö högskola
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten har varit att på uppdrag av Malmö högskola utvärdera den högskolepedagogiska utbildning som ges vid högskolan. Rapporten granskar styrkor och svagheter i verksamheten och avslutas i enlighet med uppdraget med ett antal förslag på hur verksamheten skall fortsätta i framtiden.
|
|
| 2. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Att tolka det tillbörliga och det otillbörliga
- 2011. - 1
-
Ingår i: Perspektiv på islam. - Stockholm : Dialogos. - 9789175042435 ; , s. 47-53
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Tolkningen av Koranen och profeten Muhammeds tradition och de rättsliga källorna har spelat en central roll i islams historia. Dessa tolkningar har emellertid inte varit entydiga. Allt sedan islams begynnelse har det pågått en kamp om tolkningsföreträdet mellan olika tolkningstraditioner, teologiska skolor, olika riktningar inom islam och sist men inte minst bland rättslärda inom en och samma rättsskola och tolkningsinriktning. Skiljaktigheterna i tolkningarna illustrerar det faktum att tolkningen av islams urkunder inte kan skiljas från dess uttolkare. Att olika riktningar inom islam, exempelvis sunni och shi‘a, gör olika tolkningar eller att diverse teologiska skolor inom samma rättsskola gör olika tolkningar ter sig ganska naturligt. Men hur kan det komma sig att det förekommer diametralt motsatta tolkningar inom en och samma rättsskola eller tolkningstradition? Artikeln diskuterar och problematiserar tolkningsproblematiken inom shiaislam.
|
|
| 3. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Barmhärtighet : Respekten för människans person
- 2012. - 1
-
Ingår i: Dygdernas renässans. - Stockholm : Bokförlaget Atlantis. - 9789173535960 ; , s. 155-187
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barmhärtighet framställs i islamisk idétradition som en dygd med vars hjälp människor i egenskap av individer visar empati och solidaritet för varandra. Men det är inte tänkt att den ska förbli en individuell dygd. Utöver de individuella relationerna ska barmhärtigheten ligga till grund för konstruktionen av ett fungerande socialt skyddsnät i samhället. Barmhärtigheten används som grund för ett jämlikhetstänkande varigenom de allra svagaste i samhället skall få hjälp att komma upp till samma nivå som övriga samhällsmedlemmar. Sett ur detta perspektiv är den en dygd som ligger till grund för aktiva åtgärder som bistår människor som har hamnat i en så kallad ”situationell ojämlikhet”, det vill säga att de har ofrivilligt drabbats av diverse problem som försätter de i en ojämlik position i förhållande till sina medmänniskor. Denna dygd har i muslimsk idéhistoria också kommit att användas som en grund för social och politisk aktivism för att bistå de svaga i samhället.
|
|
| 4. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den arabiska våren : Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika
- 2013. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken diskuteras bakgrunden till folkresningarna i Mellanöstern och Nordafrika, den så kalladeMENA-regionen. Vilka var drivkrafterna bakom folkresningarna?Var det politiskt förtryck och demokratiskt underskottsom fick oppositionen att vakna till liv? Eller var det regionensekonomiska snedfördelning, rättsosäkerheten och avsaknadenav ett socialt skyddsnät? Eller kan man se folkresningarna somett uttryck för frustration och vanmakt? Kanske som en kängamot den utbredda korruptionen, som grep in i invånarnas vardagligaliv och kränkte deras mänskliga värdighet?11förordRegionen har varit utsatt för både politiskt förtryck och utbreddkorruption under en lång tid. Vad var det som fick bägarenatt rinna över just år 2010? Kan det ha varit den stora andelenunga i regionen? Länderna har på senare år fått ett kraftigtvapen mot censuren i och med den moderna tekniken och parallellthar andelen högutbildade ökat markant. Vilken roll spelardessa faktorer?Och vem var det egentligen som låg bakom folkresningarna?Var det Facebookgenerationen som var den drivande motorn?Eller olika islamistiska grupperingar? Eller kanske den växandemedelklassens krav?Och vad var det egentligen upproren ville förändra? Protesternavar till en början antiauktoritära aktioner som riktadesmot korrupta och förtryckande regimer. Demonstranternakrävde demokratiska och mänskliga rättigheter. Företrädarnaför politisk islam var inte helt ute ur bilden, däremot dröjde detlite innan de trädde fram. Nu vet vi att både den demokratisktsinnade riktningen av politisk islam och den ultrakonservativagjorde stora framsteg. Hur ska vi förstå denna utveckling? Ärdet ett bakslag för den arabiska våren? Kan man särskilja politikenfrån religionen i regionen? Och är politisk islam en enhetligidétradition?Jag diskuterar också om folkresningarna verkligen var så oväntadesom de verkade. Varför kunde man inte förutse händelseförloppen?Var västerländska makthavare och analytiker förblindadeav sina egna förhållanden med länderna i regionen?Eller ligger förklaringen i traditionella och konservativa idétraditionersom under lång tid styrt synen på den muslimskaOrienten och förhållandet mellan den västerländska civilisationenoch den islamiska?Och vilka var vinnarna och förlorarna? Efter de inledandefolkresningarna i Tunisien och Egypten har regionala och inter12den arabiska vårennationella aktörer anpassat sig till den nya situationen. Det pågåren maktkamp mellan olika politiska sekulära och religiösakrafter i dessa länder och mellan regionala stormakter somSaudiarabien,Iran, Turkiet och Qatar. Parallellt med detta pågåren maktkamp mellan å ena sidan västländer och deras allieradeoch å andra sidan Ryssland och Kina och deras bundsförvanter.De vill alla styra utvecklingen åt ett håll som gynnar dem. Detnya politiska läget har föranlett nya allianser och nya strategier.Men gynnar denna maktkamp verkligen regionens demokratiseringsprocess,eller har den motsatt effekt?Det leder mig osökt in på framtiden. Vad kan man förväntasig av folkresningarna i Nordafrika och Mellanöstern på långsikt? Hur kommer regionen att se ut? Och vilken riktning kommerutvecklingen att ta?
|
|
| 5. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Filosofiska idéströmningar i muslimsk kontext
- 2011
-
Ingår i: Filosofisk tidskrift. - Göteborg : Thales. - 0348-7482. ; 32:2, s. 3-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den muslimska filosofin utvecklades under starkt inflytande av den antika grekiska filosofiska idétraditionen och växte sig allt starkare under tiden mellan 700-talet fram till 1100-talet. I samband med sufismens och ortodoxins utbredning gick den aristotelisk influerade filosofin tillbaka. Detta var dock inte slutet på den filosofiska idétraditionen. Illuminationsfilosofin fick nu uppsving och växte sig allt snabbare. Dagens muslimska filosofi tyr sig alltmer till en rationalistisk och kritisk idétradition, vilken knyter an till den tradition som fick fotfäste i muslimsk idéhistoria redan i dess begynnelse.
|
|
| 6. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Företal
- 2011. - 2
-
Ingår i: Islam. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071176 ; , s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finns det något behov av att ge ut ännu en bok om islam, dess uppkomst och historia samt den nutida utvecklingen i muslimska länder? Med tanke på de förändringar som har ägt rum i muslimska länder under senare tid, att det finns en stor grupp människor här i väst som bekänner sig till islam och i takt med att främlingsfientliga och islamofobiska partier fått plats i så gott som alla europeiska parlament framstår behovet som mycket stort. Utgångspunkten för dessa partier är att sprida sina vrångbilder om islam och muslimer. I deras tankevärld framstår islam antingen som en andra rangens religion eller också reduceras den till en ideologi som är totalt väsensskild från andra abrahamitiska religioner. Detta trots att islam har sprungit ur samma religiösa idétradition, samma sociala och kulturella miljö som judendom och kristendom, följer en gemensam monoteistisk lära och att muslimerna bekänner sig till samma Gud som dessa religioner. Att teckna bilden av utvecklingen under islams historia och de nutida strömningarna inom nutida islam visar en mångfald av röster och tolkningstraditioner. Detta är dock inte någonting som är unikt för islam och muslimer. Vi ser liknande tendenser bland kristna, judar och andra religiösa grupper. Bokstavstrogna, traditionalistiska, fundamentalistiska och modernistiska grupper är involverade i en kamp om tolkningsföreträdet. Det behövs en djupare insikt om och förståelse av islam som tro och praktik och den mångfald av tolkningar som förknippas med tolkningen av islams lära under historisk tid och under vår nutid.
|
|
| 7. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Inre frihet och social filantropi : Om tankarna bakom fastan i islam
- 2009. - 1
-
Ingår i: Ramadan. - Stockholm : Arcus. - 9789188552877 ; , s. 28-37
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Är fastan i islam enbart en religiös plikt eller finns det andra tankar bakom denna tradition, som övertogs av islam och fylldes med islamiskt innehåll? Hur betraktas fastan i islam? Ses den som ett uttryck för ett asketiskt leverne eller finns det andra dimensioner förknippade med fastan i islam? Studien lyfter fram de religiösa aspekterna kring fastan i islam, men också fastans sociala och psykologiska effekter så som dessa diskuteras i den islamiska idétraditionen. Bland annat diskuteras fastans betydelse för inre frihet, människans sociala utveckling samt förvärvandet av empati, solidaritet och viljan till välgörenhet hos den enskilda människan.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Islam i förändring : förändringens vind: den muslimska världen i tidigt 2000-tal
- 2010
-
Ingår i: Signum. - 0347-0423. ; :2, s. 50-51
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att kunna förstå mångfalden i tolkningen och utövningen av islam krävs ett byte av perspektiv där man istället för att enbart studera islams äldre idéhistoria och texter fokuserar på dess nutida tolkning. Detta byte av perspektiv måste dock kompletteras av ett religionsantropologsikt perspektiv som riktar in sig på studiet av faktiska funktioner, politiska och sociala skeenden och deras samband med de olika islamiska rörelsernas handlande och deras förändringar.
|
|
| 10. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Kontextuell islam
- 2012. - 1
-
Ingår i: Gud är större. - Stockholm : Svenska kyrkans unga. - 9789163701344 ; , s. 68-71
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur har islams urkunder tolkats under historiens gång? har tolkningarna varit likartade oavsett tid, rum och uttolkare? Är det troligt att tänka sig att såväl islams källor, dvs. Koranen och profetens tradition, som tolkningarna av dem präglats av historiska omständigheter, sociala strukturer, kulturella referensramar eller ekonomiska förhållanden? Artikeln avser besvara dessa frågor utifrån de muslimska nytänkares föreställningar.
|
|
