| 1. |
-
Demokratiskt kulturarv? : Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker
- 2006
-
Ingår i: Demokratiskt kulturarv?. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9197566322 - 9789197566322 ; , s. 1-17
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan om ett demokratiskt kulturarv brukar knytas till 1974 års statligakulturpolitik med sin ambition att sprida kultur till allt bredare grupper. Ivår egen tid lever detta vidare samtidigt som vägarna öppnats för både enmer krävande och aktivistiska demokratisyn och en mindre entydigt negativsyn på kommersiella kulturyttringar. Element som har med representationav allt fler grupper och deras aktiva deltagande i kulturarvsprocesser förs insom både ett rättvisekrav, som en förhoppning om ett mer dynamiskt samhällslivoch som ett försök att fördjupa och förnya den demokratiska politiskakulturen.Begreppet kulturarv var på 1970-talet inget gångbart begrepp. Det är förstkring 1990, med de stora omvälvningarna både inom och utom landet somdetta begrepp hamnar i kulturpolitikens mitt i ett försök att orientera ochmobilisera i en svårmanövrerad samtid.Ska traditionen styra framtiden? Ska medborgarna bestämma över det förflutna?Ska medborgarnas erfarenhet forma kulturarvet? Vems kulturarvoch vilken gemenskap ska odlas med offentliga medel och vad kan lämnasåt privata intressen eller föreningar, rent av med fördel? Vad blir experternasroll?Med stöd av Vetenskapsrådets satsning på Demokratiforskning möjliggjordesen konferens hösten 2004 och denna antologi som försöker ta ett stortgrepp kring frågorna om i vilka meningar man mer precist kan tala om ettdemokratiskt kulturarv.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Konsthantverk i Sverige, del 1
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsthantverk i Sverige del 1 samlar 18 författare. Boken kommer ur ett gemensamt intresse att förändra och vidga en konventionell historieskrivning om konsthantverk, bortom traditionella materialuppdelningar och nationella förståelser. Det vi skriver om kan ha kallats slöjd, konst, design, pyssel, konsthantverk, formgivning, brukskonst, hantverk och hemslöjd. Historia betraktas här som något pågående, något som vi gör. Det är ingen neutral aktivitet utan den är platsspecifik. I Konsthantverk i Sverige del 1 skildrar författarna från sina perspektiv en berättelse om materialitet och görande i Sverige från sent 1800-tal och fram till i dag. Boken skall inte ses som Historien med stort h utan snarare som de första stegen i en diskussion om historia, materialitet och görande.Med texter av Zandra Ahl, Christian Björk, Otto von Busch, Päivi Ernkvist, Kakan Hermansson, Elina Holmgren, Charlotte Hyltén-Cavallius, Frida Hållander, Love Jönsson, Mahmoud Keshavarz, Gunilla Lundahl, Helena Mattsson, Anneli Palmsköld, Johanna Rosenqvist, Miro Sazdic, Rosa Taikon, Jorunn Veiteberg, Christina Zetterlund
|
|
| 7. |
-
Mediernas kulturhistoria
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker
|
|
| 8. |
-
Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista på dialekten arli
- 2019. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är vårdanställda som inte alls kan romska eller som kan relativt lite, men som ändå ibland behöver använda romska i sitt arbete. En annan målgrupp är tolkar och översättare.
|
|
| 9. |
-
Guiding and guided tours
- 2009
-
Ingår i: Guiding and guided tours. - Göteborg : BAS Publishers. - 9789172462854 ; , s. 15-28
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book is based on the collaborative work and experience from Swedish researchers in an new and promising field of scientific and management oriented inquiry: guided tours. The book represents a wide range of scientific perspectives such as organizational theory, human geography, architecture, ethnology and technology.The chapters are divided into three themes: Guided tours as a phenomenon, Guided tours and guidebooks and finally Guided tours: their production, content and use. And your guides - the authors - will provide various kinds of insights. We will follow the history of guidebooks and their followers, experience the smell of sage and find out how a guided tour at a construction site can be performed. Let's take a walk...
|
|
| 10. |
-
Mediehistoriska vändningar
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan sekelskiftet 2000 har det talats om en medial vändning inom framför allt humanvetenskaperna. För till exempel litteraturvetenskapens del har det handlat om en fokusförflyttning från estetiken till historiska medieanalyser av sådant som läs- och skrivpraktiker, och motsvarande intresseförskjutningar kan avläsas inom andra discipliner. I en svensk kontext har det rentav hävdats att medie- och kommunikationsvetenskapen håller på att förgås i en ”revirstrid som är så brutal att den knappt märks”. För inom vilka discipliner sysslar man numera inte med mediefrågor? Och vilket är då medievetenskapens specifika bidrag? Å andra sidan kanske medie- och kommunikationsvetenskapen själv genomgår ett slags medial vändning och rör sig bort från vad som dominerat ämnet: innehållsanalyser av journalistik utifrån ett ganska snävt demokrati- och politikperspektiv, vilka egentligen inte varit särskilt upptagna med specifika medieringsfrågor. En sådan rörelse, även internationellt, kan möjligen skönjas i de senaste årens diskussioner kring begreppet medialisering.Den kulturhistoriska medieforskningen har under de två senaste decennierna vuxit fram i kölvattnet av den kulturella vändningen inom de historiska vetenskaperna. Fältet kännetecknas av en nyorientering såväl empiriskt som teoretiskt, så till exempel utgångspunkten i ett bredare mediebegrepp och en fokus på mediernas inbördes relationer och på materiellt handfast mediering (snarare än friare svävande representationer). Mediehistoria kan inte längre vara en samling monomediala historier som beskriver olika mediers utveckling på ett linjärt sätt, utan ett fält som i hög grad betonar inter- och multimedialitet. Relationen mellan gamla och nya medier behöver problematiseras och vår egen tids digitaliseringsprocess historiseras.
|
|
