| 1. |
-
Demokratiskt kulturarv? : Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker
- 2006
-
Ingår i: Demokratiskt kulturarv?. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9197566322 - 9789197566322 ; , s. 1-17
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan om ett demokratiskt kulturarv brukar knytas till 1974 års statligakulturpolitik med sin ambition att sprida kultur till allt bredare grupper. Ivår egen tid lever detta vidare samtidigt som vägarna öppnats för både enmer krävande och aktivistiska demokratisyn och en mindre entydigt negativsyn på kommersiella kulturyttringar. Element som har med representationav allt fler grupper och deras aktiva deltagande i kulturarvsprocesser förs insom både ett rättvisekrav, som en förhoppning om ett mer dynamiskt samhällslivoch som ett försök att fördjupa och förnya den demokratiska politiskakulturen.Begreppet kulturarv var på 1970-talet inget gångbart begrepp. Det är förstkring 1990, med de stora omvälvningarna både inom och utom landet somdetta begrepp hamnar i kulturpolitikens mitt i ett försök att orientera ochmobilisera i en svårmanövrerad samtid.Ska traditionen styra framtiden? Ska medborgarna bestämma över det förflutna?Ska medborgarnas erfarenhet forma kulturarvet? Vems kulturarvoch vilken gemenskap ska odlas med offentliga medel och vad kan lämnasåt privata intressen eller föreningar, rent av med fördel? Vad blir experternasroll?Med stöd av Vetenskapsrådets satsning på Demokratiforskning möjliggjordesen konferens hösten 2004 och denna antologi som försöker ta ett stortgrepp kring frågorna om i vilka meningar man mer precist kan tala om ettdemokratiskt kulturarv.
|
|
| 2. |
-
Mediernas kulturhistoria
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker
|
|
| 3. |
-
Mediehistoriska vändningar
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan sekelskiftet 2000 har det talats om en medial vändning inom framför allt humanvetenskaperna. För till exempel litteraturvetenskapens del har det handlat om en fokusförflyttning från estetiken till historiska medieanalyser av sådant som läs- och skrivpraktiker, och motsvarande intresseförskjutningar kan avläsas inom andra discipliner. I en svensk kontext har det rentav hävdats att medie- och kommunikationsvetenskapen håller på att förgås i en ”revirstrid som är så brutal att den knappt märks”. För inom vilka discipliner sysslar man numera inte med mediefrågor? Och vilket är då medievetenskapens specifika bidrag? Å andra sidan kanske medie- och kommunikationsvetenskapen själv genomgår ett slags medial vändning och rör sig bort från vad som dominerat ämnet: innehållsanalyser av journalistik utifrån ett ganska snävt demokrati- och politikperspektiv, vilka egentligen inte varit särskilt upptagna med specifika medieringsfrågor. En sådan rörelse, även internationellt, kan möjligen skönjas i de senaste årens diskussioner kring begreppet medialisering.Den kulturhistoriska medieforskningen har under de två senaste decennierna vuxit fram i kölvattnet av den kulturella vändningen inom de historiska vetenskaperna. Fältet kännetecknas av en nyorientering såväl empiriskt som teoretiskt, så till exempel utgångspunkten i ett bredare mediebegrepp och en fokus på mediernas inbördes relationer och på materiellt handfast mediering (snarare än friare svävande representationer). Mediehistoria kan inte längre vara en samling monomediala historier som beskriver olika mediers utveckling på ett linjärt sätt, utan ett fält som i hög grad betonar inter- och multimedialitet. Relationen mellan gamla och nya medier behöver problematiseras och vår egen tids digitaliseringsprocess historiseras.
|
|
| 4. |
-
Återkopplingar
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Det bedrivs alltför lite mediehistorisk forskning i Sverige. Mediehistoria kan – och bör – skrivas på många olika sätt. En ambition inom den kulturhistoriska medieforskning som presenteras i den kommande boken, Återkopplingar, är att genom ett breddat mediebegrepp och historisk sensibilitet uppdatera mediestudiet. Förnyelsen sker inte sällan i skärningspunkten mellan den ofta teknikdeterministiska mediearkeologin och den historiskt lika anspråksfulla som problematiska medialiseringsteorin.I denna bok presenteras 19 mediehistoriska texter som behandlar medieformer som skrivbord, papper, affischer, kassetter, fisheye linser, radio, telegraf, film, smarta telefoner, litografier, dagstidningar, mikrofilm, begagna de mp3-filer, krigsbyten, biblioteksbyggnader och ölkrus. I boken presenteras en rad samtida perspektiv på förflutna medier – allt i form av en icke-linjär växelverkan mellan nu och då – därav titeln: Återkopplingar.
|
|
| 5. |
-
DATA Browser 06 : Executing Practices
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This collection brings together artists, curators, programmers, theorists and heavy internet browsers whose practices make critical intervention into the broad concept of execution. It draws attention to their political strategies, asking: who and what is involved with those practices, and for whom or what are these practices performed, and how? From the contestable politics of emoji modifier mechanisms and micro-temporalities of computational processes to genomic exploitation and the curating of digital content, the chapters account for gendered, racialised, spatial, violent, erotic, artistic and other embedded forms of execution. Together they highlight a range of ways in which execution emerges and how it participates within networked forms of liveliness.
|
|
| 6. |
-
Etik i forskningens vardag
- 2006
-
Ingår i: Etik i forskningens vardag. - Linköping : Linköpings universitet.
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin tar upp en rad forskningsetiska frågor i forskningens vardag inom främst humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Fokus ligger främst på frågor som kan väckas vid kvalitativ fältforskning. Aktuella forskningsetiska principer presenteras och boken lyfter fram etisk medvetenhet samt reflexivitet som en viktig del i forskningsprocessen
|
|
| 7. |
-
Frivillig barnlöshet : Barnfrihet i en nordisk kontext
- 2010. - 1
-
Ingår i: Frivillig barnlöshet. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042299 ; , s. 389-399
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför avstår vissa från att skaffa barn, hur reagerar omgivningen på detta och hur vanligt är det? Forskarna har vidare studerat skillnaderna mellan mäns och kvinnors barnfrihet och beskriver också hur media skildrar frågan.De nordiska länderna har en politisk ambition att underlätta kombinationen yrkesarbete och föräldraskap. Det finns en strävan att skapa ett "barnvänligt" samhälle. Trots detta väljer omkring 5% av männen och kvinnorna i Sverige att inte skaffa barn.Flera av de intervjuade barnfria beskriver ett socialt tryck. Att aktivt välja att inte skaffa barn är ett livsval som ifrågasätts. Främst kvinnorna upplever kritik och blir anklagade för att vara kalla, egoistiska och "konstiga". Det är problematiskt för många att hantera omgivningens reaktioner. I vårt samhälle finns fortfarande en stark kärnfamiljsnorm som gör att de frivilligt barnlösa kan uppleva sig som ifrågasatta och osynliggjorda i samhället, säger forskarna.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
