| 1. |
- Bengtsson, Jan, 1949, et al.
(författare)
-
Learning daily activities – A life-world approach
- 2003
-
Ingår i: Paper publicerat i Proceedings på CD från 11th International Mobility Conference IMC11, 30 March–11 April, Stellenbosch Sydafrika.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In order to enhance the rehabilitation for visually impaired and blind persons it is of great importance to deepen our knowledge about the processes that this target group has to undergo. Being blind is such a revolutionary experience, as it tends to change a person’s life in a thoroughly fundamental way – it is indeed an existential challenge. In studying the processes people are going through we have used the phenomenological concept of the life-world as a starting point as we found this promising for studying the phenomenon in focus. From a lifeworld perspective these persons’ worlds are changed. We will give some hints in what respect visually impaired or blind persons life-worlds are changed, but then focus upon how their worlds can be rebuilt again. Here learning processes play a central role. As man is living in the world it is also through an active interaction that a new and changed world can be re-conquered. These processes consist of both re-learning previously well known activities, as well as learning completely new activities, for example the white cane technique. Learning is here elaborated from a life-world approach, grounded in visually impaired peoples’ lived experiences and narratives. We will also stress that visually impaired and blind peoples’ learning can be understood as lived learning.
|
|
| 2. |
- Berndtsson, Inger, 1957
(författare)
-
Adult learning as a key to understand rehabilitation work
- 2006
-
Ingår i: Paper presenterat vid NFPF:s (Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning) 34:e kongress 9–11 mars, Örebro Sverige.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Within rehabilitation work for people with visual impairment and blindness there are a number of principles guiding the work in the rehab team. In this presentation I will stress one of these principles that is seeing rehabilitation work imbedded in pedagogical perspective and theory. A study has been conducted with the aim of studying and clarifying pedagogical processes within rehabilitation work focussing on the learning of persons with impaired vision. The study takes a life-world approach as its starting point, thus paying particular attention to how the visually impaired experience learning new skills and how this learning is manifested in their various life situations. The methods applied are participant observation of individual training sessions regarding white cane technique as well as a group rehabilitation programme, qualitative interviews, life-story interviews and a few diaries. The presentation will focus upon how the life-world of the visually impaired person is manifested in the group sessions as well as in the individual training sessions within the institutional context. The concepts existential body, perceptual body, social body and acting body are central in understanding the participants’ learning in relation to their changed life-situation.
|
|
| 3. |
- Berndtsson, Inger, 1957, et al.
(författare)
-
Arbetsterapeutens roll inom rehabilitering och habilitering för personer med synnedsättning
- 2011
-
Ingår i: Abstraktbok för At-forum 2011, Göteborg 6–8 april 2011. - 9186210904
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Arbetsterapeuter möter inom sin yrkesutövning personer med synnedsättning inom en rad olika verksamhetsfält. Syfte: Syftet är att visa på och ge en översikt över nuvarande och möjliga arbetsuppgifter för arbetsterapeuter inom rehabiliterings- och habiliteringsarbete för personer med synnedsättning i olika åldrar, dels som en separat funktionsnedsättning, dels i relation till andra funktionsnedsättningar. Ett ytterligare syfte är att visa på möjliga utbildnings- och utvecklingsvägar för att förkovra sig inom området. Metod: För att samla in och sammanställa relevant information har vi använt oss av våra egna kunskaper och erfarenheter av yrkesarbete, utbildningsinsatser och ledningsfunktioner. Därutöver har vi sammanställt och granskat befintliga utbildningsplaner, kurser vid universitet och högskolor samt övriga kurser/workshops etc. som kan vara aktuella för arbetsterapeuter som vill vidareutbilda sig inom synområdet. Resultat/förväntat resultat: Olika verksamhetsområden för arbetsterapeuter kommer att belysas och jämföras med varandra. En sammanställning kommer att göras över 1) arbetsterapeutens roll och funktion inom kommunal- och primärvård, och 2) arbetsterapeutens roll och funktion inom rehabilitering och habilitering avseende barn, unga, vuxna och äldre med synnedsättning eller blindhet. Utbud av program, kurser, workshops, etc. som idag finns tillgängliga samt möjliga utbildningsvägar för arbetsterapeuter som önskar arbeta med och/eller fördjupa sin kunskap om personer med synnedsättning kommer att presenteras. Vidare kommer framtida behov av forskning och utveckling inom synområdet att belysas. Konklusion: Vi menar att det är centralt att kunskap om personer med synnedsättning lyfts fram inom arbetsterapi.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berndtsson, Inger, 1957
(författare)
-
Body and existence when learning to lead a new life: the example of visual impariment and blindness
- 2014
-
Ingår i: Paper presented at ECER (the European Conference on Educational Research) Porto, Portugal, 2-5 September.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- People who become visually impaired or blind as children, teenagers or adults will have their lives changed in a drastic way (Berndtsson, 2001). This is something that happens to and is relevant for people in various ages all over the world. Earlier habitual activities are no longer possible to perform in the same manner as before. Also, relations and communications to people both near and unrelated are most often changed, sometimes primarily seen upon as a blind person, a kind of stereotype. Visual impairment and blindness also have impact on existence, resulting in feelings as being of lower value and chaos in life. Becoming visually impaired has to be mourned for. Further, handling this new life-situation has to be learned. Using a lifeworld phenomenological approach the changed body is seen upon as having resulted in a changed world, due to the intermingle between body and world (Merleau-Ponty, 1945/2012). Learning processes are then interpreted as re-establish the relations to the world. Method The research is based on the lifeworld approach developed in Gothenburg (Bengtsson, 2005, 2013). This empirical research tradition is characterized by open and flexible methods, where the participants’ lived experiences are put in focus. Six people participated in the empirical research, aged 38 to 61. The research was conducted in relation to a rehabilitation clinic where people were offered rehabilitation activities. The chosen people were all going to start a rehabilitation period, due to visual impairment or blindness. The participants were followed through their learning activities such as learning to use a long cane, optics and using aids. In total 45 participant observations were conducted. Also a rehabilitation group was observed with meetings one day a week, during nine weeks. Qualitative interviews were performed with each participants focusing on 1) A life-story interview on how their lives had changed because of visual impairment. 2) An interview ascertaining how they had learned to handle their new life situation in their everyday life. 3) An interview focusing on the participant’s experience of forming part of a rehabilitation group. 4) Interviews related to learning orientation and mobility skills. 5) Follow up interviews within the year. 6) Follow up interviews 5–6 years later. In total 41 interviews were conducted, mostly in the participants’ homes. Narratives were also to a great extent present during the interviews highlighting experienced learning situations. Almost all of the interviews were transcribed verbatim by the researcher. The total material has undergone careful processes of interpretation, guided by the hermeneutical tradition (Ödman, 2007). It has been analysed in great detail several times over. A thematic analysis was performed for each participant, identifying central themes in their respective training and learning. Finally an analysis characterized by hermeneutical interpretation (Heidegger, 1927/2013) was carried on, to understand the significance of learning new skills based on the whole material. In this final analysis also lifeworld theories were used to further develop and deepen the interpretations and the results. The research has been approved by an ethics committee. Expected Outcomes The results of the study confirmed to a great extent results and interpretations observed and presented in an earlier similar study (Berndtsson, 2001). However, in the earlier study the participants were interviewed about their learning processes afterwards, whereas in the present study ongoing learning was studied. Becoming visually impaired or blind has been shown to resulting in a break in life, dividing life in before and after blindness. Learning is interpreted as the tool to conquer the new world. When becoming visually impaired or blind this is often correlated to an existential crisis in life, a situation that has to be mourned. In the results it has become obvious that this situation is characterized by a here and now situation, not being aware of neither history, nor the future. The body can be compared to as being trapped, resulting in a contracted world. The concept horizon (van Peursen, 1977) is used to describe both the contracted horizons, but also the possibilities to have the horizons widened again. The main activity having the horizons widened is learning. However, first of all the impairment has to be mourned, it is then possible to again direct yourself to the future and learning activities. Learning related to visual impairment is to a great extent a bodily activity, focusing the lived body in relation to the world; thus accentuate existence (Heidegger, 1927/2013).
|
|
| 6. |
- Berndtsson, Inger, 1957
(författare)
-
Considering the concepts of the lived body and the lifeworld as tools for better understanding the meaning of assistive devices in everyday life
- 2018
-
Ingår i: Paper presenterat vid Kongsberg Vision Meeting, Vision research day 31 oktober.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The lives of individuals with physical or perceptual impairments are often filled with various objects that support daily activities and are generally referred to as assistive technologies. These are usually understood as objects relating to individuals’ functional capabilities. In this article, assistive technology is instead interpreted and explored in its subjective and social meaning by drawing on continental philosophy within a framework of lifeworld phenomenology and hermeneutics, putting forward existence, embodiment and the sociality of the lifeworld. The long cane as used by visually impaired and blind people is discussed as an example, based on results from two earlier empirical studies. Three themes or dimensions stood out in the analysis: one relating to intersubjectivity and the social world, another relating to embodiment and the lived space, and one in which the long cane is interpreted as a tool for building a new world. These dimensions have been discussed individually in philosophical terms to some degree. However, here they are intertwined and analysed based on empirical research on individuals in the process of learning or using the long cane in everyday life, which gives new meaning to the researched subject.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Berndtsson, Inger, 1957
(författare)
-
Existens och glipan mellan liv och värld som nödvändiga utgångspunkter för livsvärldsbaserad rehabilitering
- 2019
-
Ingår i: Existential Medical Humanities, 7-8 november, Södertörns Högskola.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här presentationen tar sin utgångspunkt i empirisk forskning om hur ett antal personer har upplevt att få reducerad syn och därmed också till stora delar ett initialt inskränkt liv. Den berättelse som berättas är däremot inte den som vanligtvis ryms och berättas inom rehabiliterande verksamheter. I stället öppnas här upp för berättelser om hur levda liv drastiskt omvälvande och ibland mer stillsamt omformas från det som tidigare var det självklara och förgivettagna vardagliga livet, till något mer okänt. För att förstå förändringarna i de här människornas levda liv har filosofiska utgångspunkter inom livsvärldsfenomenologi använts, där bland annat aspekter av existens och intersubjektivitet (eller mellankroppslighet) utgjort hörnstenar i förståelsen av det förändrade livet. Synnedsättning eller blindhet förstås härigenom som att det uppstår en glipa eller ett mellanrum mellan liv och värld, ett avstånd som det från början inte riktigt är fullt möjligt att överbrygga. När människor på olika sätt börjar närma sig en förståelse av vad som hänt, framstår det existentiella som ofta av avgörande betydelse. Med utgångspunkt i ett mer traditionellt rehabiliteringsbegrepp, baserat på biomedicin och en objektiv kropp, blir det inte möjligt att förstå de här existentiella dimensionerna som människor möter i sina liv. Därmed omöjliggörs också ett möte i den av funktionsnedsättning förändrade livsvärld, som de här personerna numera befinner sig i. Med grund i den forskning som genomförts framstår det som nödvändigt att rehabiliterande insatser riktas mot hur den aktuella livsvärlden träder fram för varje individ. Med hjälp av omfattande analyser och tolkningar har en begreppsapparat utformats som försöker ge uttryck för just det existentiellt levda under omfattande förändringar i livet. Primärt är den utvecklad för personer med synnedsättning eller blindhet, men troligt är att den också kan vara tillämpbar för annan funktionsvariation. Med grund i en livsvärldsansats, utvecklad av Jan Bengtsson, vävs aspekter av existens, perception, intersubjektivitet samman, allt inramat av den levda kroppens relaterande till och i en värld. Livsvärldsbaserad rehabilitering tar sin utgångspunkt i den av människor erfarna förändrade relationen mellan liv och värld, i dess olika dimensioner. Utifrån en analys av individers förändrade livssituation framträder också idéer kring hur den glipa som uppstått ska kunna överbryggas. Lärandet framstår här som centralt för att åter sammanlänka liv och värld, kropp och rum, kropp och tid, et cetera. I allt detta är det kroppen som är utgångspunkt och agent för konstituerandet av en ny värld, där Merleau-Pontys teori utgör utgångspunkt för analys och tolkning. Just livsvärldens föränderlighet och socialitet utgör också centrala beståndsdelar i den praktikbaserade teori om livsvärldsbaserad rehabilitering som utvecklats. Lärandet framstår som existentiellt, som perceptuellt, men också till stora delar som socialt i ett mellankroppsligt samspel med andra människor, där vi mer eller mindre anonyma för varandra möts och samspelar i den vardagsverklighet som utgör våra levda liv. Det är i detta sammanhang som rehabiliterande insatser behöver förstås i ett existentiellt och delat läranderum.
|
|
| 9. |
- Berndtsson, Inger, 1957
(författare)
-
Experiences of learning O&M: A qualitative study
- 2012
-
Ingår i: Abstract published in the Proceedings of the Fourteenth International Mobility Conference (IMC 14) [CD], 13–16 February, Palmerston North, New Zealand.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
|
|
| 10. |
|
|
