| 1. |
|
|
| 2. |
- Levinsson, Magnus, 1977
(author)
-
Kartläggning och sammanställning av forskning i Norden
- 2015
-
In: SKOLFORSK Nationell konferens för forskning och skola i samverkan, 28 januari, 2015. - Stockholm : Vetenskapsrådet. ; , s. 42-46
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande studie undersöker vilka format för kartläggning och sammanställning av forskning som tillämpas i Norden. Vidare utforskas formatens relevans för Skolforskningsinstitutets uppdrag. Sammantaget har kartläggningar och sammanställningar från sex mäklarorganisationer inom utbildning, socialt arbete, samt medicin- och hälsoområdet studerats. Resultaten visar att de identifierade formaten i huvudsak bygger på en aggregativ metodik vilken i första hand är tillämpbar på frågor om hur väl olika arbetssätt och metoder fungerar. Denna inriktning utesluter stora delar av den forskning som bedrivs inom det utbildningsvetenskapliga fältet och bedöms därmed ha begränsad relevans för Skolforskningsinstitutets uppdrag. Utgångspunkten har varit att det krävs forskning från flera olika discipliner och områden för att kunna ge lärare goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera verksamheten i skolan och förskolan. En viktig slutsats är därmed att Skolforskningsinstitutet behöver utveckla format för kartläggning och sammanställning som är anpassade till såväl utbildningsvetenskaplig forskning som praktik inom skolans och förskolans område.
|
|
| 3. |
- Larsson, Per-Olof, 1948
(author)
-
Arbete för personer med intellektuella funktionshinder
- 2009
-
In: Forskningspresentation vid Arbetslivskonferens – Ett arbetsliv för alla 18-19 mars 2009 Mimerskolan i Umeå anordnad av Luleå kommun, Umeå Universitet, Regionalt Utvecklingscentrum vid Umeå Universitet och Umeå Kommun..
-
Conference paper (other academic/artistic)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nord, Andreas, professor, 1976-, et al.
(author)
-
Språkhandledares gränsarbete : Dilemman i språkhandledning inom högre utbildning
- 2023
-
In: Ämnesdidaktiska perspektiv på språk och litteratur. - Uppsala : Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. - 1651-9132. - 9789198695045 - 9789198695052 ; , s. 159-182
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- De flesta svenska lärosäten har i dag språkverkstäder med uppdraget att stötta studenterna i utvecklingen av akademiska språkliga praktiker. Trots att uppdraget har en stark koppling till universitetens kärnverksamheter utbildning och forskning organiseras verksamheterna i allmänhet i marginalen, inom ramen för service- eller stödfunktioner. I denna studie utforskas hur verksamma språkhandledare från språkverkstäder vid fyra lärosäten i kollegiala gruppsamtal talar om egna exempel från verksamheten, särskilt sådana som innebär professionella dilemman. Syftet är att synliggöra det ”gränsarbete” på olika nivåer som behöver utföras för att hantera yrkesutövandet genom att förhålla sitt eget handlande till andra intressenters handlande och förväntningar och verksamhetens underliggande villkor.Analysen visar att gränsarbete är centralt för språkhandledarnas professionella praktik, genom att många av de dilemman som deltagarna redogör för berör ansvarsrelationer och frågor om vad språkhandledaren ska göra – och inte göra – i relation till studenter, universitetslärare och i viss mån även i relation till organisatoriska förutsättningar. En vanlig gränsproblematik är t.ex. att behöva hantera att studenter kan utgå från en avvikande uppfattning om var gränserna går för vad språkhandledarna kan och ska bidra med än den språkhandledarna har. Till problematiken hör att möta förväntningar om att, som det uttrycks i materialet, ”rätta” eller ”fixa” texter.Resultaten relateras till tidigare forskning som diskuterat hur en s.k. autonom syn på litteracitet genomsyrar akademin och skapar en förståelse av litteracitet som individuell färdighet och språk som något som enkelt kan ”fixas”. Utifrån detta diskuteras hur språkverkstädernas marginaliserade position riskerar att bidra till att reproducera en sådan syn.
|
|
| 9. |
- Nord, Andreas, professor, 1976-, et al.
(author)
-
Språkhandledares gränsarbete : Dilemman i språkhandledning inom högre utbildning
- 2023
-
In: Ämnesdidaktiska perspektiv på språk och litteratur. - Uppsala : Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. - 1651-9132. - 9789198695052 - 9789198695045 ; , s. 159-182
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- De flesta svenska lärosäten har i dag språkverkstäder med uppdraget att stötta studenterna i utvecklingen av akademiska språkliga praktiker. Trots att uppdraget har en stark koppling till universitetens kärnverksamheter utbildning och forskning organiseras verksamheterna i allmänhet i marginalen, inom ramen för service- eller stödfunktioner. I denna studie utforskas hur verksamma språkhandledare från språkverkstäder vid fyra lärosäten i kollegiala gruppsamtal talar om egna exempel från verksamheten, särskilt sådana som innebär professionella dilemman. Syftet är att synliggöra det ”gränsarbete” på olika nivåer som behöver utföras för att hantera yrkesutövandet genom att förhålla sitt eget handlande till andra intressenters handlande och förväntningar och verksamhetens underliggande villkor. Analysen visar att gränsarbete är centralt för språkhandledarnas professionella praktik, genom att många av de dilemman som deltagarna redogör för berör ansvarsrelationer och frågor om vad språkhandledaren ska göra – och inte göra – i relation till studenter, universitetslärare och i viss mån även i relation till organisatoriska förutsättningar. En vanlig gränsproblematik är t.ex. att behöva hantera att studenter kan utgå från en avvikande uppfattning om var gränserna går för vad språkhandledarna kan och ska bidra med än den språkhandledarna har. Till problematiken hör att möta förväntningar om att, som det uttrycks i materialet, ”rätta” eller ”fixa” texter. Resultaten relateras till tidigare forskning som diskuterat hur en s.k. autonom syn på litteracitet genomsyrar akademin och skapar en förståelse av litteracitet som individuell färdighet och språk som något som enkelt kan ”fixas”. Utifrån detta diskuteras hur språkverkstädernas marginaliserade position riskerar att bidra till att reproducera en sådan syn.
|
|
| 10. |
- Sturk, Erika, Fil. dr, 1971-, et al.
(author)
-
YouTube-videon som lärresurs : en ny literacypraktik i elevers skolarbete
- 2023
-
In: NNFF9, Nordiskt nätverk för forskning i förstaspråksdidaktik, 24-26 oktober, Helsingfors. - Helsingfors.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Idag använder många elever lärare på sociala medier som en resurs för sitt lärande (Gil-Quintana m.fl., 2020; Randahl, m.fl. 2020). I en enkätstudie med 1 065 elever på högstadiet och gymnasiet uppger 78,9% respektive 92,2% att de använder sig av videor som lärare laddar upp på YouTube och TikTok (Randahl m.fl., 2023). Lärare på sociala medier är således en etablerad resurs i skolarbetet men forskningen är begränsad om hur denna resurs tas i bruk. Denna studie syftar till att utforska elevers användning av videor som lärare laddar upp på sociala medier genom att identifiera återkommande literacyhändelser som elever beskriver att de ägnar sig åt i denna ”nya” literacypraktik (Barton, 2007; Barton & Hamilton, 2000). I studien intresserar vi oss särskilt för vilken roll och funktion denna resurs utgör i elevers lärande och hur eleverna redogör för sitt meningsskapande.I intervjuer med elever på högstadiet och gymnasiet ställs frågor om i vilka sammanhang eleverna tar hjälp av dessa resurser samt hur de går till väga för att identifiera och tillgodogöra sig innehållet. Eleverna ombeds också att visa klipp som de har använt och beskriva hur de praktiskt går tillväga när de tittar på en video. Preliminära resultat visar att elever använder sig av lärare på sociala medier utanför lektionstid och framför allt inför prov. Eleverna beskriver hur resursen fungerar för att snabbt få hjälp, repetera ett innehåll och lära sig i sin egen takt. Några återkommande literacyhändelser i elevernas utsagor är att de för anteckningar eller skriver av text ordagrant från skärmen samtidigt som de tittar på dessa videor. När de inte förstår innehållet pausar de och spelar om. Det förekommer också att de skriver frågor i kommentarsfältet och ber om förtydliganden.
|
|
