SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;mspu:(report)"

Sökning: swepub > Rapport

  • Resultat 1-10 av 67416
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
3.
4.
  • Göransson, Kerstin, et al. (författare)
  • Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning En enkätstudie
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Forskningsprojektet ”Speciella yrken? Ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning” är finansierat av Vetenskapsrådet. I den här rapporten redovisas resultat från delprojekt 1. Syftet med rapporten är att ge en övergripande och representativ bild av specialpedagogers och speciallärares yrkesroll. Det empiriska materialet utgörs av data från en enkätundersökning som omfattar alla som tagit specialpedagog- eller speciallärarexamen från och med 2001 års examensordning (4252 personer, svarsfrekvens 75%). I rapporten redovisas vilka kunskaper och värderingar yrkesgrupperna bedömer att deras utbildning har resulterat i, vilka arbetsuppgifter de menar kännetecknar deras praktiserande av yrkesrollen, och även vilka förutsättningar yrkesgrupperna har att hävda en specifik expertis vad gäller att identifiera och arbeta med skolproblem. Rapporten riktar sig i främsta hand till praktiskt verksamma inom skolverksamheten på olika nivåer, lärarutbildare och blivande specialpedagoger och speciallärare.
5.
  • Persson, Gunnar, et al. (författare)
  • Miljöövervakning i Mälaren 2003 Sammanfattning
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för Miljöanalys vid SLU utfört provtagning och analys av vatten i Mälarens fjärdar. Biologiska och kemiska samt vissa fysikaliska förhållanden har undersökts. Denna broschyr ären sammanfattning av den utvärdering av 2003 års data som redovisas i separat rapport.
6.
7.
  • Gill, Peter, 1949-, et al. (författare)
  • Utvärdering av metoder mot mobbning
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna utvärdering ger besked om insatser och arbetssätt som effektivt förebygger och åtgärdar mobbning. Utvärderingen är unik genom att den omfattar stora mängder data, både kvalitativa och kvantitativa från 39 skolor, att enskilda individers utsatthet följs upp vid tre tillfällen och att den omfattar flera program samtidigt.Resultaten visar bland annat att olika insatser har olika effekt för pojkar och flickor samt olika effekt beroende på om mobbningen är social eller fysisk. Den visar också att ingen enskild insats har dramatiskt positiva effekter. För att en skola ska lyckas förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser. Åtta namngivna program som används mot mobbning har ingått i utvärderingen: Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET - Social och emotionell träning, Skolkomet, Skolmedling samt Stegvis. I utvärderingens fristående metodfördjupning Utvärdering av metoder mot mobbning. Metodappendix och bilagor till rapport 353, (endast publicerad som pdf ) redovisar forskarna utförligt utvärderingens design och redogör för tillvägagångssättet vid datainsamling och analys.
8.
  • Sundgren Grinups, Berit, 1949-, et al. (författare)
  • Den bortglömda hälsans folk Rapport från projekt
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Projekt ”Långtidsfrisk i Värmland – ett vardagsbaserat hälsoarbete” har bedrivits i samarbete mellan LO, Försäkringskassan i Värmland och Karlstads universitet och har finansierats av Regeringen och försäkringskassan i Värmland. Projektet pågick från våren 2002 t.o.m. sommaren 2004. Forskningscirklar på åtta arbetsplatser inom offentlig sektor har kartlagt hälsovillkoren för de anställda, och med det som utgångspunkt formulerat förslag till åtgärder på arbetsplatsen för att främja de anställdas hälsa. Projektet har således haft dubbla syften, dels ett handlingsinriktat inåt de deltagande organisationerna och dels ett forskningsinriktat i syfte att ta fram mer generell kunskap. En utgångspunkt har varit att ”hela livet” påverkar en individs hälsa. Teoretiskt har krav-kontroll-modellen (Karasek & Theorell) använts och utvecklats i en ambition att förutom arbetslivet studera hem och familjeliv, fritidsliv och samhällsliv i övrigt. Höga sammanlagda krav liksom många förändringar samtidigt i livet är ogynnsamt för hälsan. I rapporten konstateras att ”livet självt” inte längre ges utrymme i arbetslivet, utan kvar är bara arbete. Det framgår vidare att skevheter i arbetsfördelningen mellan könen både på arbetsmarknaden och i hem och familjelivet är faktorer med betydelse för sjukskrivningslängd och rehabiliteringsprocess. Den avslutande diskussionen utmynnar i ett antal förslag till ett friskare arbetsliv.
9.
  • Broberg, Anders, et al. (författare)
  • Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
10.
  • Wetterlund, Elisabeth, et al. (författare)
  • Optimal localisation of next generation biofuel production in Sweden
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Sverige besitter goda tillgångar på skogsbiomassa och olika typer av cellulosabaserat avfall som potentiellt kan användas till framtida storskalig produktion av nästa generations biodrivmedel. Eftersom Sverige har satt som mål att vara oberoende av fossila bränslen inom transportsektorn år 2030 och helt fossilfritt 2050, är detta förmodligen också en nödvändighet. Att nå konkurrenskraftiga produktionskostnader kommer sannolikt kräva stora biodrivmedelsanläggningar. Ett råvaruintag i spannet 1-2 miljoner ton per år (motsvarande en anläggningskapacitet på 300-600 MW), kan förväntas, vilket innebär stora logistiska utmaningar. För att möjliggöra biodrivmedelsproduktion i så stora anläggningar kommer betydande infrastrukturplanering att vara nödvändigt. Den geografiska placeringen av produktionsanläggningar är därför av avgörande betydelse och måste vara strategisk för att minimera transporterna av såväl råvaror som slutprodukter. Konkurrensen om den tillgängliga råvaran från exempelvis skogsindustrin och kraftvärmesektorn, komplicerar lokaliseringsproblemet ytterligare. Eftersom potentialen för ett ökat biomassautnyttjande är begränsad, är resurseffektiviteten av stor betydelse. Integration av drivmedelsproduktion i befintliga industrier eller fjärrvärmesystem kan vara fördelaktigt ur flera perspektiv. Exempel är möjligheter till effektiv värmeintegrering, integrering av råmaterial och utrustning, samt utnyttjande av befintliga kunskaper och erfarenheter.Denna rapport beskriver utvecklingen av BeWhere Sweden – en geografiskt explicit optimeringsmodell för lokalisering av nästa generations biodrivmedelsproduktion i Sverige. Det främsta syftet med modellen är att kunna identifiera och värdera lokaliseringar som är så robusta som möjligt i förhållande till olika randvillkor, i synnerhet gällande energimarknadsaspekter, styrmedel, investeringskostnader och råvarukonkurrens. I rapporten presenteras också en översikt av nuvarande och framtida biobränsleresurser i Sverige, samt en sammanställning av tre konsekventa framtidsscenarier.BeWhere bygger på blandad heltalsprogrammering (Mixed Integer Linear Programming, MILP) och är skriven i den kommersiella programvaran GAMS, med CPLEX som lösare. Modellen minimerar kostnaden för hela det studerade systemet, inklusive kostnader och intäkter för produktion och transport av biomassa, produktionsanläggningar, transport och leverans av biodrivmedel, försäljning av biprodukter och ekonomiska styrmedel. System-kostnaden minimeras under ett antal olika bivillkor som beskriver till exempel tillgång och efterfrågan på biomassa, import/export av biomassa och biodrivmedel, anläggningsdrift och efterfrågan på biodrivmedel. Modellen kommer således välja de minst kostsamma kombinationerna av råvaror, produktionsanläggningar och leveranser av biodrivmedel, samtidigt som efterfrågan på biomassa i andra sektorer tillgodoses.BeWhere-modellen har tidigare utvecklats vid International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) i Laxenburg, Österrike och vid Luleå Tekniska Universitet, och har använts i ett stort antal studier på regional och nationell nivå, liksom på EU-nivå. Ingen av de tidigare modellerna har dock tagit hänsyn till platsspecifika förhållanden för potentiell integration av biodrivmedelsproduktion i exempelvis industrier. Dessutom har tidigare modeller generellt inkluderat relativt få olika produktionsalternativ. I det här projektet har bottom-up-studier av integrerad biodrivmedelsproduktion introducerats i en top-down-modell och tagits till en högre systemnivå, med beaktande av detaljerade platsspecifika data för de potentiella lägena för integrerad biodrivmedelsproduktion.Denna rapport omfattar de första faserna i modellutvecklingen av BeWhere Sweden. Integrationsmöjligheterna har här begränsats till skogsindustri och ett fåtal fjärrvärmenät, och råvarorna till biomassa som härrör från skogen. Produktionsteknikerna har begränsats till tre förgasningsbaserade koncept för produktion av DME, samt två hydrolys-och jäsningsbaserade koncept för produktion av etanol. Ingen av dessa tekniker är ännu kommersiell i den skala som beaktats i detta projekt.Preliminära modellkörningar har genomförts med det huvudsakliga syftet att identifiera faktorer med stor inverkan på resultaten, samt behov av ytterligare modellutveckling och förbättring. Dessa körningar har gjorts utifrån dagens system, med nuvarande energimarknadsvillkor och tillgång och efterfrågan på biomassa, men med ett framtidsperspektiv gällande tekniker. I nästa steg av modellutvecklingen kommer olika framtidscenarier att modelleras och analyseras. Tre olika scenarier med bedömningar av framtida befolkningsutveckling, transport- och drivmedelsbehov, tillgång och efterfrågan på biomassa i olika samhällssektorer, samt marknadspriser på energi och biomassa, har skapats och presenteras i denna rapport. Naturvårdsverkets rapport ”Färdplan 2050” har använts som underlag för scenarierna, men med 2030 som tidsram. Färdplansscenario 1 är sammansatt för att efterlikna Scenario 1 i ”Färdplan 2050”. Färdplansscenario 2 representerar en alternativ utveckling med mer skyddad skog och färre tillgängliga biomassaresurser, men ed en större mängd biodrivmedel i transportsystemet, delvis beroende på en högre efterfrågan på transporter jämfört med i Färdplansscenario 1. Färdplansscenario 3 är slutligen mer av ett ”business as usual”-scenario, med generellt mer restriktiva antaganden jämfört med de andra två scenarierna.Sammanlagt 55 potentiella platser för integrerad biodrivmedelsproduktion har inkluderats i detta skede av modellutvecklingen. Av dessa är 32 massa- och pappersindustrier, varav 24 producerar kemisk massa (sulfatmassa) och åtta tillverkar mekanisk massa och/eller papper. Sju av massabruken är även integrerade med ett sågverk. Ytterligare 18 fristående sågverk är också beaktade, liksom fem fjärrvärmesystem. Massa-och pappersbruken och sågverken ingår i modellen dels som möjliga lokaliseringar för biodrivmedelsproduktion, dels med avseende på biobränslebehov (stamved och/eller energi) som måste tillfredsställas, och dels som producenter av biobränsle (överskott av industriella biprodukter). Fjärrvärmesystemen beaktas både i form av möjliga lägen för integrerad drivmedelsproduktion, och med avseende på behov av bioenergi.I de preliminära modellkörningarna visade sig drivmedelsproduktion integrerat i kemiska massabruk baserat på svartlutsförgasning (BLG) vara särskilt gynnsamt. När BLG beaktades var både det resulterande erforderliga antalet produktionsanläggningar och det totala biobränslebehovet för att uppnå ett visst andelsmål för biodrivmedel i transportsektorn, betydligt lägre än om BLG inte beaktades. Fjärrvärmesystem visade sig generellt inte utgöra optimala lokaliseringar med de system som innefattats och de värmepriser som antagits i denna rapport. Med högre värmeintäkter visade sig att förgasning av fasta biobränslen med DME-produktion kan vara potentiellt intressant. Med BLG-baserad produktion inkluderad som produktionsalternativ skulle dock extremt höga värmepriser behövas för att göra fastbränsleförgasning i fjärrvärmesystem konkurrenskraftigt.I modellen kan mål för andelen biodrivmedel i transportsektorn anges för Sverige som helhet, eller som mål som måste uppfyllas i varje län. När målet angavs övergripande för Sverige gynnades anläggningslokaliseringar i norra Sverige, vilket ledde till mättnad av de lokala biodrivmedelsmarknaderna och ingen biodrivmedelsanvändning i de mer tätt-befolkade södra delarna. Om ett biodrivmedelsmål istället angavs länsvis valde modellen en jämnare geografisk fördelning av produktionsanläggningarna, med anläggningar även i södra Sverige. På grund av längre totala transportavstånd och icke-optimala integrations-möjligheter resulterade detta i en högre total systemkostnad jämfört med när målet angavs för Sverige som helhet. Den totala kostnaden för att uppfylla ett visst biodrivmedelsmål, liksom det totala kapitalbehovet, skulle också vara betydligt högre utan BLG i systemet. Detta förutsätter dock att alternativa investeringar annars skulle ha genomförts, såsom investeringar i nya sodapannor. Utan beaktande av alternativa investeringar skulle skillnaden mellan ett system med BLG och ett system utan BLG, vara mindre.I flera körningar valde modellen två produktionsanläggningar mycket nära varandra, vilket skulle innebära en stor efterfrågan på biomassa på ett begränsat geografiskt område. Anledningen är dels att restriktioner för transportvolymer ännu inte införts i modellen, dels att befintliga samarbeten mellan exempelvis sågverk och massabruk inte alltid fångats av de indata som använts. Detta kan medföra att vissa platser betraktats som två separata anläggningar, när de i verkligheten redan har en hög grad av integrering och därmed borde betraktas som ett läge. Under arbetets gång har en del bruksspecifika data som använts (vilka erhållits från Skogsindustriernas miljödatabas) visat sig innehålla väsentliga felaktigheter. Det är därför viktigt att poängtera att detta kan påverka resultaten gällande de anläggningslokaliseringar som framstår som mest gynnsamma.På grund av modellens tidiga utvecklingsstadium och att ett flertal potentiella produktionsalternativ och råvaror ännu inte inkluderats i modellen, måste de resultat som presenterats i denna rapport betraktas som mycket preliminära. Under arbetet har ett antal områden i behov av komplettering och vidareutveckling identifierats. Exempel är tillägg av både fler industrityper (t.ex. oljeraffinaderier) och fler potentiella anläggningsplatser, utökning av antalet produktionstekniker och drivmedel (t.ex. SNG, biogas, metanol och syntetisk diesel), inkludering av infrastrukturer för gasdistribution, samt explicit hänsyn till import och export av biomassa och biodrivmedel. Restprodukter från jordbruket och energigrödor för biogasproduktion anses också vara ett viktig och intressant tillägg till modellen. Dessutom skulle införandet av intermediärprodukter som torrefierad biomassa, pyrolysolja och lignin från kemiska massabruk göra det möjligt att inkludera ytterligare nya produktionskedjor som för närvarande är av betydande intresse för teknikutvecklare. Som diskuterats ovan behöver kvaliteten på vissa indata också förbättras innan några definitiva slutsatser kan dras om var nästa generations biodrivmedelsproduktion bör vara lokaliserad.En vidareutvecklad BeWhere Sweden-modell har potential att utgöra ett värdefullt verktyg för simulering och analys av det svenska energisystemet, industrin och transportsektorn inkluderade. Modellen kan exempelvis användas för att analysera olika biodrivmedels-scenarier och för att identifiera och utvärdera kostnadseffektiva lokaliseringar för drivmedelsproduktion, nödvändiga investeringar, samt kostnader och biomassabehov för att möta en viss efterfrågan på biodrivmedel. Idag baserar berörda myndigheter primärt sina analyser på resultat från modellerna MARKAL och EMEC. Ingen av dessa modeller tar dock hänsyn till den geografiska fördelningen av råvaror, anläggningar och energi- och råvarubehov. Sverige är ett vidsträckt land med långa transportavstånd där logistik och lokalisering av produktionsanläggningar är avgörande för den totala effektiviteten. BeWhere Sweden beaktar dessa aspekter och kan bidra med värdefulla resultat som kan användas för att i tur komplettera och validera resultat från MARKAL och EMEC, och på så sätt testa implementerbarheten av dessa modellresultat. Detta kan vara av värde för såväl intressenter i biodrivmedelstillverkning, som för myndigheter och politiska beslutsfattare. Vidare är Sverige av stort intresse för framtida tillverkning av nästa generations biodrivmedel även ur ett europeiskt perspektiv. Genom att införa en länk till befintliga modeller som verkar på europeisk nivå, såsom BeWhere Europe och den relaterade IIASA-modellen GLOBIOM, kan BeWhere Sweden också användas för att generera resultat av värde för EU:s politik och strategier.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 67416
Åtkomst
fritt online (27073)
Typ av publikation
konstnärligt arbete (27)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (62571)
populärvet., debatt m.m. (4836)
refereegranskat (9)
Författare/redaktör
Ljung, Lennart, 1946 ... (373)
Edvardsson, Bo, 1944 ... (238)
Larsson, Gerry, (217)
Åström, Karl Johan, (213)
Gustafsson, Fredrik, (173)
Jacobson, Torbjörn, (157)
visa fler...
Wiberg, Nils-Erik, 1 ... (150)
Gustafsson, Mats, (136)
Petersson, Göran, 19 ... (131)
Jensen, Lars (114)
Lundkvist, Sven-Olof ... (113)
Fagerlund, Göran (106)
Carlsson, Bo (104)
Johansson, Börje, (101)
Trillkott, Stefan, (101)
Granö, U-P (99)
Ingason, Haukur, (96)
Janson, Svante, (92)
Sonesten, Lars (92)
Ericsson, Göran, (91)
Höbeda, Peet, (90)
Bignert, Anders (89)
Östman, Birgit, (82)
Nordström, Jan (81)
Lindbeck, Assar, (78)
Anund, Anna, (77)
Skarnemark, Gunnar, ... (77)
Olsson, Gustaf, (77)
Svensson, Lars E. O. ... (76)
Smedby, B, (75)
von Sydow, E, (75)
Bengtsson, N, (75)
Nurmi, J (74)
Malmberg, Bo, (73)
Kristensson, Gerhard ... (73)
Thulin, Hans, (73)
Söderholm, Patrik, (72)
Kreuger, Jenny, (72)
Andersson, Martin (72)
Glad, Torkel, 1947-, (72)
Löfgren, Stefan, (71)
Larsson, Jörgen, (70)
Gunnarsson, Svante, (69)
Jönsson, Bodil, (69)
Jermer, Jöran, (68)
Hammarström, Ulf, (68)
Abrahamsson, Kenneth ... (66)
Nilsson, Göran, (66)
Heshmati, Almas, (65)
Sandberg, Dick, 1967 ... (65)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (6629)
RISE (5691)
Uppsala universitet (5580)
Sveriges Lantbruksuniversitet (5576)
Göteborgs universitet (5129)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (4592)
visa fler...
Linköpings universitet (4577)
Luleå tekniska universitet (3922)
Kungliga Tekniska Högskolan (3218)
Naturvårdsverket (3195)
Stockholms universitet (3079)
Chalmers tekniska högskola (3026)
Umeå universitet (2599)
Karlstads universitet (2002)
Linnéuniversitetet (1502)
Högskolan i Jönköping (1286)
Mittuniversitetet (1177)
Högskolan Dalarna (1012)
Örebro universitet (873)
Mälardalens högskola (626)
Högskolan i Borås (601)
Södertörns högskola (570)
Försvarshögskolan (542)
Malmö högskola (535)
Nordiska Afrikainstitutet (484)
Högskolan Kristianstad (401)
Högskolan i Gävle (366)
Högskolan i Halmstad (314)
Blekinge Tekniska Högskola (301)
Högskolan i Skövde (209)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (175)
Högskolan Väst (173)
Naturhistoriska riksmuseet (52)
Gymnastik- och idrottshögskolan (50)
Röda Korsets Högskola (43)
Konstfack (33)
Sophiahemmet Högskola (7)
Kungl. Musikhögskolan (7)
Stockholms konstnärliga högskola (3)
Karolinska Institutet (2)
visa färre...
Språk
Svenska (38110)
Engelska (28598)
Tyska (150)
Finska (114)
Norska (107)
Danska (101)
visa fler...
Franska (70)
Odefinierat språk (43)
Japanska (38)
Spanska (17)
Nederländska (16)
Polska (11)
Isländska (8)
Ryska (5)
Italienska (5)
Portugisiska (5)
Bosniska (3)
Tjeckiska (2)
Estniska (2)
Latin (1)
Arabiska (1)
Bulgariska (1)
Turkiska (1)
Nynorsk (1)
Swahili (1)
Vietnamesiska (1)
Annat språk (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (21604)
Teknik (14575)
Naturvetenskap (13452)
Lantbruksvetenskap (6546)
Humaniora (2811)
Medicin och hälsovetenskap (2666)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy