SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;mspu:(report)"

Sökning: swepub > Rapport

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Alwin, Jenny, et al. (författare)
  • QALY som effektmått inom vården. Möjligheter och begränsningar
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Hälso- och sjukvårdens resurser är ändliga och för att använda resurserna på bästa sätt är prioriteringar nödvändiga. I syfte att tjäna som underlag vid prioriteringar genomförs allt fler hälsoekonomiska utvärderingar, i vilka kostnader för olika behandlingar ställs mot de positiva effekter på hälsa/livskvalitet som de medför. Dessa positiva effekter uttrycks vanligen som kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) och resultatet av en utvärdering  uttrycks som kostnaden per vunnen QALY. Det är dock inte självklart vad en  QALY står för då denna kan mätas och räknas fram på flera olika sätt.Denna rapport ägnas åt effektmåttet QALY med avseende på vad det innebär, vad det är tänkt att representera, hur det mäts, teoretiska och metodologiska problem, samt tänkbara alternativa tillvägagångssätt. Förutom att beskriva och ge en bild av effektmåttet QALY är syftet med rapporten att identifiera intressanta och relevanta frågor för vidare forskning om QALY och mätning av vårdens effekter.Rapporten inleds med ett kapitel där QALY-ansatsen sätts in i sitt sammanhang genom en bakgrund och teoretisk grund. Sedan följer en redogörelse för prospekt teorin, som tagits fram som en kritik mot den traditionella QALYansatsen och som möjligen kan utgöra en alternativ ansats. Kapitel 2 beskriver från vilka olika perspektiv QALY-vikter kan mätas samt vilken betydelse val av perspektiv kan ha för resultatet. Med perspektiv avses här i första hand vem som ska tillfrågas om hur bra eller dåligt ett sjukdomstillstånd är, drabbade patienter eller representanter för allmänheten? I kapitel 3 beskrivs metoder för mätning och värdering av QALY-vikter. Såväl direkta som indirekta metoder förklaras. Metodproblem beskrivs och diskussion förs om fördelar och nackdelar med olika mätmetoder samt vilka skillnader i resultat de kan förväntas medföra. Kapitel 4 ägnas åt specialfrågorna om negativa QALY-vikter, eller hälsotillstånd värre än döden, samt värdering av temporära tillstånd. Mätmetoder för dessa situationer och problem förknippade med dessa diskuteras. I kapitel 5 sätts QALY-ansatsen in i ett större sammanhang genom att den relateras till idén om rättvisa. Frågor som diskuteras är till exempel huruvida QALY-ansatsen är förenlig med en rättvis fördelning av resurser och om rättvisa borde tas hänsyn till i QALY-modellen eller inte. I kapitel 6 länkas QALY-ansatsen till teorier om lycka. Kan lyckoforskningen berika den traditionella hälsoekonomiska ansatsen? Kan lyckoforskningen bidra till bättre metoder för mätning av vårdens effekter, det vi vanligen kallar QALY? Rapporten avslutas med en diskussion som mynnar ut i intressanta och angelägna forskningsfrågor. Tanken är att vi ska gå vidare med en del av dessa frågeställningar.
3.
4.
  • Flygare, Erik, et al. (författare)
  • Utvärdering av metoder mot mobbning
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna utvärdering ger besked om insatser och arbetssätt som effektivt förebygger och åtgärdar mobbning. Utvärderingen är unik genom att den omfattar stora mängder data, både kvalitativa och kvantitativa från 39 skolor, att enskilda individers utsatthet följs upp vid tre tillfällen och att den omfattar flera program samtidigt.Resultaten visar bland annat att olika insatser har olika effekt för pojkar och flickor samt olika effekt beroende på om mobbningen är social eller fysisk. Den visar också att ingen enskild insats har dramatiskt positiva effekter. För att en skola ska lyckas förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser. Åtta namngivna program som används mot mobbning har ingått i utvärderingen: Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET – Social och emotionell träning, Skolkomet, Skolmedling samt Stegvis. I utvärderingens fristående metodfördjupning Utvärdering av metoder mot mobbning. Metodappendix och bilagor till rapport 353, (endast publicerad som pdf ) redovisar forskarna utförligt utvärderingens design och redogör för tillvägagångssättet vid datainsamling och analys.
5.
6.
  • Björklund, Anna, et al. (författare)
  • Energiplanering med strategisk miljöbedömning i Finspång
  • 2007
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Denna rapport är en del av slutrapporteringen från två av projekten i programmet ”Miljöstrategiska verktyg”. Projekten är Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan (MiSt-projekt 1) samt Scenariometoder i strategisk miljöbedömning (MiSt-projekt 7). I samarbete med Finspångs kommun har ett gemensamt projekt utvecklats för att ta fram en ny energiplan i kommunen. Programmet "Miljöstrategiska verktyg", MiSt, är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket. Programmet leds från Blekinge Tekniska Högskola. I programmet studeras verktyg som kan underlätta miljöbedömning i strategiskt beslutsfattande på olika nivåer, från nationell till lokal. Förståelsen och basen för utveckling av verktyg och rekommendationer om verktyg i olika planerings- och beslutsprocesser baseras på empirisk forskning på fall inom flera sektorer. Målen för MiSt-programmet: • Kritisk undersökning av verktygens funktion • Teoribaserad förståelse av deras verkan • Utveckling av råd om effektiv användning av verktyg och kombinationer avverktyg
  •  
7.
  • Ljungberg, Roland, 1951- (författare)
  • Kunskaps- och vattenrum
  • 2013
  • Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Konstnärlig upplevelsepark för hållbar utveckling, finansierad av Vetenskapsrådet konstnärlig FoU, redovisades i form av en utställning på Konstfack 2013. En vattenpark byggdes i Konstfacks utställningslokal Vita havet.  Utställningen bestod av fem delprojekt med det övergripande temat Vatten. Roland Ljungbergs delprojektet Kunskaps- och vattenrum består av flera delar där en planerad våtmarkspark på Fittja äng och den traditionella kinesiska trädgården är utgångspunkter. Våtmarksparken på Konstfack är uppbyggd av fyra kunskaps- och upplevelserum. Konceptet är flyttbart och är möjliga att anpassa till andra platser, förutsättningar och kulturer. I projektet har det också utvecklats tio Artist´s Books som är tänkta som alternativa planeringsverktyg för att designa konstparker för hållbar utveckling. Det är inte traditionella verktyg i den mening att de ger instruktioner hur en planeringsprocess ska gå till och vad den ska innehålla. Böckerna är tänkta att fungera som metaforer som öppnar för nytänkande och nya samverkansformer med brukare. Till utställningen hör också en video med filmat vatten som strömmar.  I filmen regnar citat om vatten och hållbarhetsfrågor ner över rinnande vattnet.Rapporten är uppdelad i tre delar: del ett är en inledning med projektetskontex, del två en beskrivning av forskningsprocessen och del tre en beskrivning och sammanfattning av utställningen.
8.
  •  
9.
  • Johansson, Maria (författare)
  • Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med psykiska funktionshinder
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Hur kan den fysiska miljön i särskilda boenden för personer med psykiska funktionshinder utformas för att på bästa sätt främja individens välbefinnande och psykiska hälsa? Denna fråga behandlas med utgångspunkt från miljöpsykologisk forskning. Rapportens syfte är att beskriva fysiska miljöfaktorer i särskilda boenden och dess närmiljö som kan inverka på välbefinnande och psykisk hälsa hos personer med psykiska funktionshinder. Sammanställningen är baserad på litteratursökningar i nationella och internationella databaser inom arkitektur, beteendevetenskap och medicin, information från miljöpsykologiska handböcker och läroböcker samt ledande forskare inom området.Sammanställningen visar att utformningen av miljön är väsentlig inom vården för brukarnas välbefinnande och psykiska hälsa. Den fysiska miljöns roll är dock förbisedd inom psykiatrin och kunskapen om hur den fysiska miljön i särskilda boenden inverkar på personer med psykiska funktionshinder är ytterst begränsad. Den forskning som finns tyder på att boendeformen är mer fördelaktig än institutionsmiljöer. Ett välfungerande särskilt boende kräver en god kvalitet på bostaden, medveten lokalisering av boendet och att de boende ges möjlighet till avskildhet och kontroll över sin miljö. Ytterligare kunskap om hur fysisk miljö kan inverka på välbefinnande och hälsa beskrivs med utgångspunkt från empiriska studier av inverkan av fysisk miljö i bostaden och i bostadsområdet samt betydelsen av tillgång till grönska i närmiljön.God kunskap om hur väl en byggnad fungerar för olika ändamål kräver att människor med olika fysiska och psykiska förutsättningar utvärderar den. Inom miljöpsykologin har det utvecklats olika metoder för att involvera lekmän i designprocesser och ta tillvara deras erfarenheter i utvärderingar och utformningen av nya miljöer. Några sådana metoder redovisas i slutet av arbetet. Genomgången ger underlag för att formulera hypoteser för hur olika fysiska miljöfaktorer kan inverka på personer med psykiska funktionshinder samt förslag till fortsatt forskning inom området.Rapporten är nr 10 (av 24st) i Boendeprojektet som är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialstyrelsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Projektet har letts av David Brunt, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.
10.
  • Frostenson, Magnus, 1970-, et al. (författare)
  • Hållbarhetsredovisning i svensk detaljhandel
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Rapporten presenterar resultaten från forskningsprojektet ”Hållbarhetsredovisning och interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet”. Syftet med projektet har varit att undersöka vilken betydelse hållbarhetsredovisning har för handelsföretags interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet samt, att öka kunskapen om hur dessa processer konkret kan bidra till ökad hållbarhet inom handeln. Projektet bygger både på en bred översikt över hur handelsföretag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete via hållbarhetsredovisningar och på fördjupade studier av hur ett fåtal större handelsföretag internt arbetar med hållbarhetsprocesser och hur detta kan relateras till just hållbarhetsredovisningens roll. Denna rapport presenterar de olika delstudiernas resultat på ett relativt övergripande plan och knyter dem till de forskningsfrågor som projektet har utgått ifrån. I den första delstudien visas att en relativt liten andel av handelsföretagen använder sig av hållbarhetsredovisning över huvud taget. Det finns heller inte en tydligt externt kommunicerad processförståelse av hållbarhetsarbetet. Kommunikationen kan ibland vara omfattande i rapporterna men det saknas oftast en sammanhängande redovisning av hur hållbarhetsfrågorna hanteras, med vilka medel, enligt vilken strategi och hur (eventuell) framgång mäts. Vad företag väljer att rapportera är också väldigt varierande. En del företag koncentrerar sig på hållbarhetsfrågor kopplade till kärnverksamheten medan andra fokuserar på aktiviteter som ligger långt utanför kärnverksamheten. Utifrån de två kvalitativa delstudier som genomförts har betydelsen av hållbarhetsredovisning som instrument, dess roll och relevans kunnat identifieras. I de två fallföretag som använder sig av hållbarhetsredovisning går det att urskilja ett antal funktioner av redovisningen som kommer till uttryck i högst varierande grad. Vi identifierar här hållbarhetsredovisningen som motor för hållbarhetsarbetet, uppföljningsdokument av hållbarhetsarbetet och som profileringsdokument för företaget. En övergripande iakttagelse är att hållbarhetsredovisningen inte entydigt kan knytas till någon av dessa roller utanuppvisar aspekter av samtliga. Den är exempelvis inte en motor för hållbarhetsarbetet i stark mening utan har en plats i ett vidare hållbarhetssammanhang som företaget verkar inom. Relevansen av hållbarhetsredovisningen diskuteras i kontrast till företag som inte använder sig av detta instrument. Här framförs argument från de olika fallföretagen av högst skiftande karaktär. Redovisningen beskrivs i olika utsträckning som irrelevant, delvis relevant och väldigt relevant för hållbarhetsarbetet. Utifrån det som har framkommit av studierna identifierar vi tre åtgärder som kan göra relevansen av hållbarhetsredovisningen större. Dessa är: - Indikator- och nyckeltalsanvändning som prestationsmätning snarare än leveransposter från enskilda enheter i organisationen. - Synkronisering av vad hållbarhetsredovisning är och förutsätts betyda i organisationen i förhållande till både hållbarhetsarbetet i stort och övergripande strategier och målsättningar (inte bara på hållbarhetsområdet). - Fasta strukturer och roller för arbetet med hållbarhetsredovisning för att klargöra ägarförhållandet till redovisningen.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (10552)
Typ av publikation
konstnärligt arbete (12)
annan publikation (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (32254)
populärvet., debatt m.m. (1944)
refereegranskat (7)
Författare/redaktör
Ljung, Lennart, 1946 ... (381)
Edvardsson, Bo, 1944 ... (223)
Larsson, Gerry, (213)
Gustafsson, Fredrik (177)
Wiberg, Nils-Erik, 1 ... (149)
Petersson, Göran, 19 ... (112)
visa fler...
Trillkott, Stefan, (95)
Lindbeck, Assar, (78)
Skarnemark, Gunnar, ... (77)
Svensson, Lars E. O. ... (76)
Gunnarsson, Svante, (76)
Glad, Torkel, 1947-, (74)
Fagerlund, Göran (74)
Jensen, Lars (71)
Gustafsson, Mats (69)
Jönsson, Bodil (67)
Starrin, Bengt, (66)
Kristensson, Gerhard (66)
Andersson, Martin, (66)
Carlsson, Fredrik, 1 ... (65)
Johansson, Börje, (65)
Malmberg, Bo, (61)
Lindström, Anders, (59)
Hydén, Christer (58)
Pettersson, Ove (57)
Révay, Péter, (56)
Norrlöf, Mikael, 197 ... (55)
Nelldal, Bo-Lennart, (54)
Schön, Thomas, 1977- ... (54)
Nordström, Jan (53)
Berntsson, Thore, 19 ... (53)
Johansson-Stenman, O ... (53)
Carlsson, Bo (52)
Holmberg, Sören, 194 ... (52)
Forsman, Krister, (52)
Rönnberg, Jerker, 19 ... (51)
Molander, Sverker, 1 ... (50)
Linderholm, Johan, 1 ... (50)
Calmfors, Lars, (49)
Knutsson, Hans, (49)
Küller, Rikard (48)
Johansson, Jan, (47)
Jönsson, Sten, 1940- ... (47)
Nilsson, Anders G., (47)
Edvardsson, Bo, (47)
Eriksson, Bengt G, (46)
Bengtsson, Lars (45)
Karlsson, Anders (45)
Hellqvist, Claes, (45)
Stattin, Eva, (45)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (4269)
Lunds universitet (3979)
Linköpings universitet (3775)
Luleå tekniska universitet (2828)
Kungliga Tekniska Högskolan (2519)
Chalmers tekniska högskola (2431)
visa fler...
Stockholms universitet (2249)
Uppsala universitet (2007)
Umeå universitet (1924)
Karlstads universitet (1481)
Linnéuniversitetet (949)
Högskolan i Jönköping (893)
Mittuniversitetet (778)
Högskolan Dalarna (711)
Örebro universitet (530)
Mälardalens högskola (462)
Nordiska Afrikainstitutet (440)
Högskolan i Borås (404)
Försvarshögskolan (383)
Malmö högskola (366)
Blekinge Tekniska Högskola (271)
Södertörns högskola (265)
Högskolan Kristianstad (232)
Högskolan i Halmstad (209)
Högskolan i Gävle (179)
Högskolan i Skövde (149)
Ersta Sköndal högskola (120)
Högskolan Väst (102)
Gymnastik- och idrottshögskolan (38)
Konstfack (29)
Röda Korsets Högskola (13)
Sophiahemmet Högskola (7)
Kungl. Musikhögskolan (6)
visa färre...
Språk
Svenska (17315)
Engelska (16590)
Tyska (82)
Norska (44)
Japanska (37)
Franska (35)
visa fler...
Danska (29)
Flera språk (16)
Spanska (13)
Finska (7)
Isländska (6)
Odefinierat språk (4)
Italienska (3)
Ryska (2)
Latin (1)
Arabiska (1)
Portugisiska (1)
Tjeckiska (1)
Bulgariska (1)
Nynorsk (1)
Annat språk (1)
visa färre...
Ämne (HSV)
Samhällsvetenskap (10527)
Teknik (5344)
Naturvetenskap (3020)
Humaniora (1364)
Medicin och hälsovetenskap (976)
Lantbruksvetenskap (166)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy