| 1. |
- Göransson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning : En enkätstudie
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet ”Speciella yrken? Ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning” är finansierat av Vetenskapsrådet. I den här rapporten redovisas resultat från delprojekt 1. Syftet med rapporten är att ge en övergripande och representativ bild av specialpedagogers och speciallärares yrkesroll. Det empiriska materialet utgörs av data från en enkätundersökning som omfattar alla som tagit specialpedagog- eller speciallärarexamen från och med 2001 års examensordning (4252 personer, svarsfrekvens 75%). I rapporten redovisas vilka kunskaper och värderingar yrkesgrupperna bedömer att deras utbildning har resulterat i, vilka arbetsuppgifter de menar kännetecknar deras praktiserande av yrkesrollen, och även vilka förutsättningar yrkesgrupperna har att hävda en specifik expertis vad gäller att identifiera och arbeta med skolproblem. Rapporten riktar sig i främsta hand till praktiskt verksamma inom skolverksamheten på olika nivåer, lärarutbildare och blivande specialpedagoger och speciallärare.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Johansson, Madelaine, 1962-, et al.
(författare)
-
Vem äger frågan? : Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ständiga förändringar i samhället ökar kraven på flexibilitet och nya strategier för att hantera miljöproblematiken och arbetet med att nå en hållbar utveckling.Det kan uppstå problem när samhället ska anpassa sig efter nya strukturer och nyuppkomna behov, exempelvis när det gäller miljöhot. De nya krav som kopplas till hållbar utveckling och dess ekologiska dimensionreser krav på förändrad politisk styrning. I Sverige har det beslutats attmiljöfrågor ska vara övergripande för alla politiska områden. Formulering avplaner och program för ekologisk hållbar utveckling införs därför i olika typerav styrningssystem som bygger på olika sorts logik vilket kan leda till intressekonflikter.Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämnaöver ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och där mänskligpåverkan på miljön är långsiktigt hållbar. År 1999 fastställdes en ny struktur ihållbarhetsarbetet genom framtagandet av 15 nationella miljökvalitetsmål och inovember 2001 antog riksdagen regeringens förslag om delmål och riktlinjer förhur dessa miljömål ska uppnås. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska gevägledning för allt miljöarbete inom såväl olika samhällssektorer som på olikanivåer i miljömålsadministrationen. Regionala mål och sektorsmål ska utvecklasmed utgångspunkt i de mål som beslutats av riksdagen. Syftet med studien som ligger till grund för denna rapport var att identifierahinder för kommunikation i miljömålsarbetet och därigenom underlätta överbryggandet av kommunikationsbarriärer i framtida miljöarbete. Vi harstuderat hur aktörer på olika nivåer inom miljömålsadministrationen ser på målstyrning och arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen med syfte att synliggöra hur kommunikationen kring miljömålen uppfattas.Vi har särskilt fokuserat på:kommunikation mellan administrativa nivåer, i allmänhet och rörandeuppföljningsarbetet i synnerhethur målstyrning fungerar i praktiken• vad som kan och bör mätas i uppföljningen av miljömålsarbetetmöjligheter till feedback mellan olika aktörer och administrativa nivåer.
|
|
| 4. |
- Kullberg, Christian, Professor, 1957-, et al.
(författare)
-
Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser : Socialarbetares arbete med män som våldsoffer
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report outlines the background to, and presents the results from the Crime Victim Compensation and Support Authority funded project "Social Workers' understanding of men as victims of crime". The project aimed at describing and analyzing how social workers understand and work with male victims of violence. More precisely, the research has focused on how social workers describe men's vulnerability and how they understand men's needs for assistance, what assistance that is provided and the way the constellations of perpetrators and victims of different gender and contexts in which the violence occurs in affect the understanding of male victims of violence. The study has also been devoted to the question of whether the Support Centers for young crime victims in Sweden provide different types of and different amount of help to young men and women afflicted of violence. The project was conducted in three substudies.The results from substudy 1 show that more young men than women seek support from the Support centers studied. Men predominate in number of cases and in the different categories of crime. The results also show that young men on average receive less assistance over a shorter average duration than young women. This applies irrespective of the category of offense that the vulnerability applies to. Furthermore, the young men, compared to the women, proportionally receive fewer interventions characterized as support and a greater proportion of interventions in the form of information. The results also show that the young men are referred on for further action to a lesser extent than is the case for women.The results from substudy 2 show that social workers tend to focus on whether, and to what extent, young men who are victims of violence themselves have behaved provocatively before the violence incident and if they have put themselves in a social situation that could be interpreted as having contributed to an escalation of the violence they have been subjected to. The results from substudy 2 also show that social workers talk about the men as active in the violent situations they have been involved in and dwell on the extent to which the young men's own actions have contributed to the violence. The results also show that young men who are victims of violence are described as "reluctant" victims who are trying to cope with their situation on their own without the involvement of professional or other helper. The young men are also described as reluctant to talk about their feelings.The results of substudy 3 show that social workers believe that young men, when they become victims of violence, risks losing their sense of autonomy, initiative and decisiveness, that is, attributes that are often linked to the dominating cultural image of masculinity. Furthermore, the results show that social workers estimate that men's practicing of their masculinity, but also the response that men who are traumatized get from society, creates difficulties for them to get help. The results from substudy 3 also shows that attributes and actions that can be connected to the masculinity of young men's, as well as a lack of such attributes and actions are considered to be adequate explanations for the violence the men has suffered. When it comes to violence in public places it is the masculinity that explains the violence and its escalation. When it comes to domestic violence it is the lack of expected male attributes and actions that are used as explanations for the violence that have occurred.The discussion is devoted to the question of how the results should be understood based on the concepts of self-performance, interpretation, negotiation and categorizations, and the consequences the results obtained should have for gender sensitive social work given to abused men.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kankkunen, Tina Forsberg, et al.
(författare)
-
New Public Management i kommunal praktik : En studie om chefers möjlighet att hantera styrning inom verksamheterna Vatten, Gymnasium och Äldreomsorg
- 2014
-
Ingår i: ISM rapport. - Göteborg : Institutet för stressmedicin. - 1652-7089. ; 2014:15
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie belyser chefers möjligheter att hantera styrning inom olika kommunala verksamheter. Syftet med rapporten är att undersöka och jämföra hur styrning praktiseras inom den kvinnodominerade verksamheten ’Äldreboende’, den könsintegrerade verksamheten ’Gymnasium’, samt den mansdominerade tekniska verksamheten ’Vatten’. Analysen baseras på 30 intervjuer med linjechefer i fyra kommuner. För att förstå sammanhanget runt chefernas berättelser har även aktörer på kommunledningsnivå intervjuats. En utgångspunkt i studien är att jämförelser mellan olika organisatoriska sammanhang kan skapa lärande i arbetslivet.De deskriptiva resultat som presenteras i rapporten visar att styrning i linje med New Public Management har inneburit att cheferna upplever sig allt mer klämda mellan organisationens styrning och medarbetarnas och verksamhetens behov. Med New Public Management betonas styrning genom ekonomi, standardiserade processer, mål och uppföljning samt värderingar. De medverkande cheferna beskriver att detta har medfört målkonflikter som kan vara svåra att hantera. Det skiljer sig dock mellan verksamheterna hur målkonflikterna hanteras. Inom den mansdominerade verksamheten Vatten beskriver cheferna hur organisationen tar ansvar för målkonflikterna på ett sätt som möjliggör för cheferna att hantera dem. Inom Gymnasium och Äldreboende beskriver cheferna istället att de många gånger själva får hantera och ta konsekvenserna av målkonflikterna.Vi pekar sammanfattningsvis på fyra lärdomar kring chefens möjligheter att hantera målkonflikter. Dessa lärdomar handlar om hur arbetet organiseras, snarare än om chefernas individuella strategier. Vi talar om vikten av ett nära stöd, av att dela värld, av gemensamt språk och avgränsade mål och slutligen, vikten av tillit.
|
|
| 8. |
- Nordström, Jonas, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation : Upptag och integrering bland svenska aktörer och kvantifiering av de samhällsekonomiska effekterna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har flera internationella rapporter visat på en världsomfattande förlust av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Ett av de största hoten är förändrad markanvändning. Ett sätt att förebygga och lindra skada är att arbeta med skadelindringshierarkin och ekologisk kompensation. Enligt skadelindringshierarki skall exploatören sträva efter att (1) undvika, (2) minimera och (3) återställa den biologiska mångfalden eller avhjälpa negativ miljöpåverkan på plats. Därefter kan de eventuellt kvarvarande negativa konsekvenserna (4) kompenseras. Detta sista steg går i Sverige under namnet ekologisk kompensation.Ekologisk kompensation som idé utvecklades på 1970-talet och har sedan dess använts och utvecklats av offentliga organisationer och företag runt om i världen. I Sverige genomförs kompensationsåtgärder antingen med utgångspunkt i miljöbalken eller genom frivilliga åtaganden, oftast i relation till fysisk planering (så kallad frivillig ekologisk kompensation). Vid den lagstyrda kompensationen står biologisk mångfald i fokus, medan den frivilliga ekologiska kompensationen också fokuserar på bevarandet av ekosystemtjänster.Genom planmonopolet, ansvaret för allmännyttan, samt i flera fall betydande markinnehav, har svenska kommuner en framträdande roll i arbetet med båda typerna av ekologisk kompensation. Beroende på hur landets kommuner väljer att arbeta med ekologisk kompensation i samband fysisk planering kommer utfallet för skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster att variera. Denna rapport fokuserar på kommuners arbete med ekologisk kompensation från två olika vinklar: användning av ekologisk kompensation i kommunal fysisk planering (del 1) och hur modeller kan ge stöd för beslut av kompensationsåtgärder (del 2).Vi studerarDel 1 består av en teoretisk bakgrund, en översiktlig aktörsanalys, två empiriska kapitel. Den teoretiska bakgrunden ger en övergripande beskrivning av konceptets grundläggande idéer och etiska, sociala, tekniska och styrningsrelaterade utmaningar som identifierats i den vetenskapliga litteraturen. Denna bakgrund används som en analytisk utgångspunkt för de empiriska kapitlen. I den översiktliga analysen av praktiken beskrivs svenska aktörers (myndigheter, företag och kommuner) arbete med ekologisk kompensation. I det första empiriska kapitlet kartläggs upptaget och användningen av konceptet ekologisk kompensation i översiktliga planeringsdokument (översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, grönplaner och naturvårdsplaner). I det andra empiriska kapitlet redovisas en intervjustudie genomförd med kommunala tjänstepersoner kring drivkrafter och barriärer i relation till kommunens arbete med ekologisk kompensation.I den andra delen av projektet beskrivs och demonstreras hur modellering kan användas för att kvantifiera förluster av ekosystemtjänster vid en exploatering, något som kan användas för att ta fram lämpliga kompensationsåtgärder. Som fallstudier studeras exploatering av två olika typer av markanvändning: bostadsnära natur (grönområden) som används för rekreation samt jordbruksmark. De ekosystemtjänster som studeras vid exploatering av jordbruksmark är Sveriges livsmedelsförsörjning och kolinlagring för att motverka klimatförändring. Studien visar även hur förluster av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkningar och finansiering av kompensationsåtgärder. För den bostadsnära naturen utvecklas en enkel modell som synliggör rekreationsvärden samt belyser fördelningseffekter vid ekologisk kompensation.Vi finnerDel 1Kartläggningen av de översiktliga planeringsdokumenten pekar på ett betydande upptag av konceptet i kommunerna. Skillnaden i hur långt kommunerna har kommit i användandet av konceptet varierar dock. Bland de 164 kommunerna som nämner ekologisk kompensation har tre av tio kommuner utvecklat planeringsverktyg i form av processverktyg, planeringsunderlag och beräkningsmodeller. Resterande kommuner har en varierande grad av integrering av konceptet i planerna; från hänvisningar till gällande lagstiftning, till skrivningar om att de ska ta fram planeringsverktyg. Det finns även en stor variation i hur kommunerna relaterar till konceptets grundläggande idéer och utmaningar.Intervjustudien visar att det finns flera sätt att se på kompensation ur ett kommunalt perspektiv, där vissa ser kompensation som något positivt och som en möjlighet att skapa en dialog med exploatörer, medan andra ser användningen som mer problematiskt. Vissa utmaningar framträder dock gemensamt i de studerade kommunerna; flera kommuner lyfter problemet kring bristande uppföljning av genomförda kompensationsåtgärder vilket skapar en osäkerhet kring långsiktigt säkerställande av naturvärden och ekosystemtjänster. Det är en mångfacetterad problembild som handlar såväl om osäkerheter kring om frivilliga åtgärder ens blir implementerade, om de får adekvat skötsel. I relation till detta nämner också tjänstepersoner i mindre kommuner att lokala politiker inte vill ställa för höga krav p.g.a. risken att avskräcka exploatören. Många tjänstepersoner nämner också att de skulle önska tydligare mandat både från den kommunala politiken och från nationell lagstiftning men också mer konkreta råd (underlagsmaterial och rådgivning) för hur de kan använda kompensationsåtgärder som ett verktyg inom ramarna för existerande lagstiftning.Del 2Vid exploatering av exempelvis jordbruksmark är det otydligt hur effekterna bör analyseras och eventuellt kompenseras. Studien visar att exploatering av jordbruksmark försämrar Sveriges potential till livsmedelsförsörjning i framtiden och ökar landets utsläpp av växthusgaser. Vi beskriver hur den negativa påverkan på livsmedelsförsörjningen kan beräknas och hur den kan kompenseras genom ekologisk intensifiering av kvarvarande jordbruksmark. Ökade utsläpp av växthusgaser behöver emellertid kompenseras med lämpliga kolfångståtgärder i närtid. Resultaten från vår fallstudie visar att exploatering av ett hektar jordbruksmark i Götalands södra slättbygder innebär ett nettokrav på exploatören på ca 2 miljoner kr för att finansiera kompensationsåtgärder. I fallstudien har vi bara undersökt två effekter av exploatering av jordbruksmark för att undersöka potentialen i modelleringsmetoden. Men andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet kommer sannolikt att påverkas negativt vid en exploatering. Det beräknade nettokravet kan därför tolkas som ett minimumvärde.Vid kompensation av bostadsnära grönområden visar resultaten att tillgänglighet är den viktigaste faktorn vid beräkningar av rekreationsvärden, eller mer specifikt hur många som bor i närheten av eller passerar förbi grönområdet på väg till skola, arbete etc. Även om det finns skillnader mellan olika grupper i samhället beträffande hur ofta de besöker ett tätortsnära grönområde är dessa skillnader små i förhållande till tillgänglighetens (avståndets) betydelse för rekreationsvärdet. Det är dock viktigt att framhålla att det kommer att finnas vinnare och förlorare vid en rumslig flyttning av kompensationsåtgärder.De beräkningsmodeller som vi presenterar i denna rapport skulle kunna ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation. För att göra de mer komplexa modellerna tillgängliga för användare skulle modellerna kunna tillhandahållas på nationell nivå. Även om bra modeller kan bidra till ett förbättrat beslutsunderlag är det av yttersta vikt att det finns bra stöd, vägledning, kvalitetskriterier samt goda uppföljningsmekanismer för ekologisk kompensation. I annat fall förlorar modellerna också sitt värde. De aspekter som är allra svårast att modellera är av intrikat ekologisk eller lokal art och ställer därför krav på kompetens och lokalkännedom hos den som använder modellerna.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
