| 1. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Senior arbetskraft : en systematisk kunskapssammanställning med fokus på mental arbetsmiljö och arbetssocial miljö i Sverige
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare forskning har belyst ett antal faktorer som påverkar arbetslivet för äldre medarbetare, bland annat åldersdiskriminering och negativa attityder till äldre medarbetare, förändring av kognitiv och fysisk förmåga vid stigande ålder samt sambandet mellan en god arbetsmiljö och ökningen i arbetsmarknadsdeltagande bland äldre medarbetare. I en kunskapssammanställning har vi sammanställt resultat från forskning om den seniora arbetskraftens psykosociala arbetsmiljö i ett svenskt sammanhang.Begreppet psykosocial arbetsmiljö är i sammanställningen uppdelat i mental arbetsmiljö och arbetssocial miljö och utgår från följande frågeställningar:Vilka huvudsakliga risker i den mentala och arbetssociala miljön har identifierats i forskning som fokuserar på senior arbetskraft?Hur påverkar digitalisering på arbetsplatsen och arbetslivet den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?Hur påverkar distans- och hemarbete den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?
|
|
| 3. |
- Blix, Mårten, et al.
(författare)
-
Tid att följa upp : Digital tidmätning i svensk hemtjänst
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitala tidmätningssystem används i svensk hemtjänst för att mäta och följa upp hemtjänstbesökens längd och innehåll. Systemen samlar in data i realtid och om alla besök. I detta avseende är digital tidmätning ett kraftfullt verktyg som kan förväntas ge bättre förutsättningar för mål-och resultatstyrning än analoga metoder. Samtidigt innebär tidmätningen risker för arbetsmiljön då den kan uppfattas som detaljstyrande och stressande. I denna rapport presenterar vi resultaten från en enkät som skickades ut till alla kommuner om deras användande av tidmätningssystem i hemtjänsten. 123 kommuner besvarade enkäten och 94 av dessa angav att de mäter tidsanvändningen med hjälp av digitala system. I denna rapport presenterar och diskuterar vi resultaten från denna enkät.
|
|
| 4. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Måltiden i förskolan : en sammanställning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.
|
|
| 5. |
- Collberg, Philippe, 1986-, et al.
(författare)
-
Rektorers syn på nyutexaminerade lärare
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärares yrkesinträde är en krävande process och ses oftast som en utmanande tid. Syftet med forskningsprojektet, som är finansierat av Malmö universitet, Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad, är att bättre förstå det eventuella glappet mellan den kompetens som lärarutbildningen ger och de faktiska krav som läraryrket ställer. I rapporten presenteras tre Q-metodologiska delstudier om hur rektorer i förskola, grundskola och gymnasieskola karakteriserar nyutexaminerade lärare. Ur projektets delstudier framkommer behovet av en synvända på nyutexaminerades möte med yrkespraktiken. Bland annat föreslår projektet att se lärares yrkesinträde som en egen fas i lärares professionsutveckling och att erkänna den som en fortsättning på deras grundutbildning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Anttila, Sten, et al.
(författare)
-
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn : En systematisk litteraturöversikt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna och strukturerade insatser för att komma till rätta med problemen blir allt vanligare såväl inom kommunal verksamhet som inom hälso- och sjukvård. Interventionen utgörs av så kallade program som är standardiserade och finns beskrivna i manual eller motsvarande. Här sammanfattas det vetenskapliga underlaget för två typer av program: dels de som främst syftar till att förebygga utagerande beteenden hos barn och ungdomar, dels de som i första hand syftar till att förebygga inåtvända problem som ångest, depression och självskadebeteende. Program som har en allmänt hälsobefrämjande effekt, t ex för att förebygga drogmissbruk och våldshandlingar ingår följaktligen inte. Programmen är avsedda att ha effekt, inte bara direkt efter att programmet har avslutats utan även i framtiden. Rapporten har tagits fram på förfrågan av Kungliga Vetenskapsakademien och UPP-centrum (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) vid Socialstyrelsen. Båda har efterfrågat en systematisk litteraturöversikt för att klarlägga nyttan med att använda program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Slutsatser: - Av 33 bedömda standardiserade och strukturerade insatser (program) som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn har sju ett begränsat vetenskapligt stöd i den internationella litteraturen. Det är föräldrastödsprogrammen Incredible Years och Triple P, familjestödsprogrammet Family Check-Up samt skolprogrammen Good Behavior Game, Coping Power, Coping with Stress och FRIENDS. Effekterna är med få undantag små. Studierna är utförda i andra länder. Eftersom effekterna sannolikt varierar med sociala och kulturella sammanhang är det oklart i vilken utsträckning som programmen kan överföras till Sverige med bibehållen effekt. Programmen kan också behöva anpassas så att de överensstämmer med svenska värderingar och syn på barns rätt. - I Sverige används ett hundratal olika program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn, i huvudsak av utagerande typ. Inget av dem har utvärderats i Sverige i randomiserade studier med minst sex månaders uppföljning. Programmen De otroliga åren (översatt från Incredible Years), Triple P och Family Check-Up har enligt internationella studier begränsat vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Programmen KOMET, COPE, SET, StegVis, Beardslees familjeintervention, Connect och DISA har undersökts i minst en kontrollerad studie vardera men har inte tillräckligt vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Övriga program som används i Sverige är inte vetenskapligt utprövade som preventionsprogram. - Program som bygger på att ungdomar med utagerande problem träffas i grupp kan öka risken för normbrytande beteenden. Andra negativa effekter för såväl program för utagerande som för inåtvända problem är tänkbara men ofullständigt belysta. - Det behövs randomiserade studier som undersöker om de program som används har förebyggande effekt i svenska populationer och inte medför risker. Det behövs också hälsoekonomiska studier som undersöker om programmen är kostnadseffektiva.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Boork, Magdalena, et al.
(författare)
-
Bright Communication : Belysningskommunikation med fokus på perception och energi
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to promote an efficient use of energyfor lighting, while putting the user's perception and light comfort in focus,this project has developed methods and tools to communicate light and lighting.To ensure that light environments are designed from a user perspective,existing definitions of light quality, which are mainly based on technicalterms, have been supplemented with concepts and definitions of visual and emotionalcharacter of light. The lighting industry and professional purchasers have beeninvolved in all phases of the project in order to develop methods and toolsthat are well-grounded and applicable by different actors involved in theprocess from light planning to the implementation of lighting environments. Lighting accounts for a significant part of the total energy use in buildings,about 20 per cent for households and 40 per cent for premises. The energysaving potential is thus high. Moreover, Europe is facing a shift towards moreenergy efficient lighting as a result of both regulations and technologydevelopment. Still, Swedish consumers tend to prefer incandescent light, as itis perceived to provide better comfort compared to modern light sources.Therefore, in order to motivate property owners and consumers to convert tomore energy-efficient products, it is necessary to focus more on the visual andemotional qualities of light. Today, however, knowledge, concepts and tools to communicateand measure visual light quality are lacking. This challenge has been the motivationand starting point for the development of methods for assessing objective andsubjective light qualities for light sources, luminaires and light environmentswithin this project and to translate the results into tools targeting theindustry. The project has developed a draft communication tool based on the humanperception of light quality. The tool aims to constitute a neutralcommunication point and to supports both the lighting industry and professionalpurchaser, and thus also the end user. By reducing misunderstandings andincreasing the consensus between actors in different parts of the process fromlight planning to implementation, the tool is expected to promote lightenvironments that are both energy-efficient and provide attractive perceptionand comfort.
|
|
