| 1. |
|
|
| 2. |
- Zimic, Sheila, et al.
(författare)
-
Ungdomar i Härnösand - åsikter och attityder : LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor MUCF (tidigare Ungdoms-styrelsen) har utvecklat Lupp-enkäten - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken som ett verktyg för kommunernas ungdomspolitiska arbete. Tanken är att kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer.Denna rapport är produkten av Härnösand kommuns analys av enkätsvaren från ungdomar i årskurs 8 på högstadiet och gymnasiets år 2. I lupp besvarar ungdomar frågor som är indelande i sju tematiska avsnitt – fritid; skola; politik och samhälle; trygghet; hälsa; arbete och framtid. I rapporten tillämpas ett normkritiskt ung-domsperspektiv. Det innebär bland annat att resultaten, det vill säga ungdomars svar, analytiskt ställs i relation till dominerande föreställningar som finns om unga och föreställningar om relationen mellan ungdom och vuxen. I denna rapport be-traktas inte kategorierna ungdom och vuxen som naturligt givna utan snarare som konstruktioner inbäddade i samhällets strukturer.Delaktighet är ett genomgående tema i rapporten som diskuteras främst utifrån vilka möjligheter ungdomar har till delaktighet och inflytande. Med möjligheter av-ses de yttre ramarna eller förutsättningarna att inkluderas, att få vara delaktig och göra sin röst hörd.Rapporten innehåller åtta kapitel som består av en inledning, en redogörelse för ur-val och genomförande och därefter kapitel som fokuserar på specifika teman som omfattas av luppundersökningen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Friluftsliv 2014 : nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultaten från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas friluftsvanor år 2014 (december 2013 till november 2014). Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16-84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten redovisas i fyra delar som omfattar (i) friluftslivet enligt nyckelbegreppen (utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värna och bibehålla värden för friluftslivet, tillgänglighet och buller), (ii) friluftslivet hos olika grupper, (iii) friluftslivet i miljökvalitetsmålen, samt (iv) friluftslivets förändring över tid. Från undersökningen kan bland annat noteras; - att 83 procent är ute i naturen "ganska eller mycket ofta" på längre ledigheter, 60 procent på helger och 51 procent på vardagar. - att nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är de vanligaste friluftsaktiviteterna (bad är populärast på sommaren medan kälkåkning, tur- och längdskidor är populäras på vintern). - att lövskogar är den naturtyp som uppskattas mest att utöva friluftsliv i, följt av barrskogar, fjäll, odlingslandskapet och myrar (äldre skogar är betydligt mer attraktiva än ungskog och kalhyggen). - att över hälften av de svarande i hög grad haft upplevelser av trygghet, återhämtning och en naturpräglad miljö vid det senaste friluftstillfället. - att nästan hälften av de svarande i någon grad upplever brist på lämpliga platser eller områden för att ägna sig åt friluftsaktiviteter i den utsträckning man önskar. - att friluftsliv till havs, i skärgård eller till fjälls ofta sker långt från hemmet. - att ca 30 procent har upplevt någon grad av buller vid senaste friluftstillfället (främst från trafik, vägar och flyg). - att på vardagar är kvinnor ute oftare i naturen än män, äldre personer är ute oftare än yngre, personer bosatta på landsbygden är ute oftare än personer i storstäder, personer utan hemmavarande barn under 18 år är ute oftare än personer med barn i samma ålder, och personer som vuxit upp i Europa är ute oftare i naturen än personer som själva, eller vars far eller mor, växt upp utanför Europa. - att brist på tid är det vanligaste hindret för utövande av friluftsaktiviteter (andra vanliga hinder är att man saknar någon att utöva aktiviteten med, att man saknar lämpliga områden eller familjesituationen). - att yngre personer har sämre kunskaper om allemansrätten jämfört med äldre personer.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Wall-Reinius, Sandra, 1974-, et al.
(författare)
-
Vägar till mångfunktionella landskap: En pilotmodell i Jämtlandsfjällen
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenteras resultat och slutsatser från forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” (Negotiating pathways to multifunctional landscapes – a pilot model in the Jämtland Mountains), finansierat av Naturvårdsverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet inom ramen för forskningssatsningen ”Storslagen Fjällmiljö” (www.storslagnafjall.se). Som projektets titel antyder så är olika vägval, förhandlingar och diskussioner om hur landskapet kan brukas av många intressenter centralt. Projektets specifika syfte har varit att analysera i) bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap, ii) historisk och nutida användning av fjälleder, och iii) leder i förvaltningen och finansiering av leder. Förhoppningen är att forskningen kan utgöra underlag för diskussion och dialog som kan leda fram till beslut som bidrar till att minska intressemotsättningar mellan fjällens olika aktörer och därmed bidra till en mer hållbar utveckling för alla i fjällandskapet. Södra Jämtlandsfjällen används av flera olika grupper med olika intressen och olika förväntningar, uppfattningar och värderingar om landskapet och dess användning. Det finns stora utmaningar i att hantera och balansera ett komplext mångfunktionellt landskap med många värden, intressen och behov (natur- och kulturmiljövård, skyddade områden, lokal användning, rennäring, friluftsliv och turism). Delar av den problematik som vi studerat har sina orsaker i att olika människor både beskriver och använder landskapet på vitt skilda sätt. Resultat visar att personer företrädesvis inom myndigheter och inom turismnäringen beskriver fjällen som ett av människan i det närmaste orört område eller som vildmark trots att landskapet nyttjas av olika intressegrupper. Personer som bor och verkar i området regelbundet betonar generellt sett mer området som ett vardagslandskap och arbetslandskap, vilket inte hindrar att de sätter ett stort värde på dess skönhet och mångfald. Mångbrukandet av landskapet i södra Jämtlandsfjällen liksom de många idéerna om vad landskapet är och ska vara, kopplar också till frågor kring bevarande och skydd. Studieområdet har varit föremål för diskussioner om en nationalpark som skyddsform och i den pågående nationalparksprocessen inkluderas även ett deluppdrag för länsstyrelsen att genomföra en ledutredning. Det är vår förhoppning att resultat från forskningen om bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap kommer till användning i den pågående nationalparksprocessen. Ledsystemet så som det ser ut i dag är resultatet av flera lager av historia, från samer, turister, forskare, pilgrimer, karoliner, jägare, fiskare, skogsarbetare, konditionsidrottare och andra. I dag har lederna genomgått en process där användandet har ökat som följd av att fler människor rör sig på fjället. Det historiska sambrukandet av stigar och leder var småskaligt, vilket var en viktig orsak till den relativa frånvaron av öppna konflikter. Enstaka vandrare störde exempelvis inte renarna i området, men ett ökat antal besökare och förlängda säsonger i besöksnäringen innebär att risken för konflikter ökar. Genom att besökstrycket blivit större på de mest populära lederna och att flera nya aktiviteter tillkommit framkom det bland vissa aktörer ett önskemål om att olika användargrupper bör ha ”sina” leder för att undvika konflikter.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bellman, Lina, et al.
(författare)
-
Boende för äldre: En studie av 10 kommuner
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andelen äldre personer i det svenska samhället ökar. I Sverige finns boendeformer som på olika sätt är anpassade efter äldres behov. Hur utbudet av dessa för äldre individer anpassade boendeformer ser ut och vilken information kommuner ger till äldre kan ses som viktiga för att förstå om äldre väljer att bo kvar eller flytta. I denna rapport kartläggs hur nuvarande utbud av de tre boendeformerna vård- och omsorgsboende, trygghetsbostäder och seniorbostäder ser ut på bostadsmarknaden vad gäller den äldre befolkningen i tio utvalda kommuner. I rapporten ligger tonvikten på kommunala företrädares uppfattningar och på kommunernas planer. För att få en större förståelse görs jämförelser med siffror från samtliga kommuner hämtade från Boverkets Bostadsmarknadsenkät (2014). Denna rapport är den första delen av en större studie som syftar till att undersöka push- och pullfaktorer som påverkar äldres val av boende. Av kartläggningen framgår att bostadsutbudet i de olika kommunerna skiljer sig åt, där vissa har bostadsöverskott medan andra har bostadsunderskott men där majoriteten av kommunerna erbjuder de tre olika boendeformerna. I storstadsregionen och i de större städerna finns ett utbud av samtliga tre boendeformer medan flera av glesbygdskommunerna saknar trygghetsbostäder. Rådgivning i de flesta kommuner är reaktiv snarare än proaktiv. I rapporten väcks frågan om hur vi ska se på boendet för de äldsta.
|
|
