| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Louise, et al.
(författare)
-
Tema miljörisker : miljörisker och trafikanters beteenden
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report compiles the results from the project Theme Environmental risks. More specifically, the project concerned how different transport related environmental risks influence different road users and how their behaviour influence the environment. The project aimed at preparing for interdisciplinary research about environmental risks at VTI. The project was divided into three parts. The first subproject aimed at compiling literature about transport related environmental risks from psychological and economic perspectives, and in the second subproject a willingness to pay study was outlined where both economic and psychological principles were considered. In the third subproject, a simulator study was outlined. The focus was to study environmental effects of driving under controlled circumstances in the driving simulator. The report is divided into two parts. In part 1, the results from the literature review and the proposal for a willingness to pay study are described (subproject 1 and 2). This part is written in English. Part 2 contains a project outline for a simulator study in the form of an research project application (project 3). This part is written in Swedish.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Vänje, Annika, 1963-, et al.
(författare)
-
Verksamhetsnära arbetsmiljöarbete : Nyttiggörande av branschspecifika kunskaper om arbetsmiljöarbete Implementering av nätverk inom verkstadsindustrin och den kommunala hemtjänsten
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är ett FoU projekt om branschspecifika arbetsmiljökunskaper inom verkstadsindustri och kommunala hemtjänst med företagshälsovård i fokus. Branscherna är varandras motsatser när det gäller aspekter som resurser för ledning och styrning av verksamheten, verksamhetsinriktning, traditioner kring systematiskt arbetsmiljöarbete och könsfördelning.Projektets övergripande syfte, var att utveckla tre metoder för att samla in, sprida och nyttiggöra branschspecifik kunskap om arbetsmiljöarbete. De tre metoderna är kompetensnätverk, webbportal för utveckling och spridning av branschspecifika kunskaper om arbetsmiljö samt vidareutbildning för yrkesverksamma inom arbetsmiljöområdet.Kunskapsutbyten har varit kärnan i kompetensnätverket för verkstadsindustrin, strategier för att möta motstånd och lösa så kallade problemprojekt identifierades. Viktiga aspekter var ett nära samarbete med kundorganisationen och medarbetare i verksamheten, tvärfunktionella projekt och att medverka från start i förändringsprojekt. I anslutning till dessa faktorer efterlystes tydliga stödstrukturer för ett integrerat och proaktivt arbetsmiljöarbete.Två orsaker till sjukskrivningar inom hemtjänsten som kompetensnätverkets medforskare lyfte fram var stora arbetsgrupper samt en hög personalomsättning. Vad som sågs som väsentligt för att motverka dessa två faktorer var ökad delaktighet vid resursfördelning och arbetsplanering. Det sågs även som centralt för utvecklingen av arbetsmiljön i denna bransch att identifiera och synliggöra motivatorer till att vara i arbete inom hemtjänsten. Vidare finns ett identifierat behov av en webbportal där information och kunskaper om arbetsmiljö är samlad. Innehållet i vidareutbildningen baseras på identifierade kunskapsbehov som att bedriva ett integrerat och proaktivt arbetsmiljöarbete.Den övergripande slutsatsen kring det branschspecifika är att det finns behov av kunskaper i att leda och driva arbetsmiljöarbete och förstå hur organisationen runt den lokala arbetsplatsen fungerar. Detta gäller för båda branscherna och skulle kunna beskrivas i termer av ett mesoperspektiv på arbetsmiljöarbetet, istället för ett microperspektiv.
|
|
| 7. |
- Aksnes, Dag W., et al.
(författare)
-
Arctic Research Trends : Bibliometrics 2016-2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This work was conducted by the UArctic Thematic Network on Research Analytics and Bibliometrics. It was supported by Global Affairs Canada through the Global Arctic Leadership Initiative.
|
|
| 8. |
- Aksnes, Dag W., et al.
(författare)
-
Arctic research trends : external funding 2016-2022
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report aims to provide an update to the two studies published in 2016 and 2017 (Osipov et al 2016 & 2017) with the primary task of assessing the global funding landscape around Arctic-related research. While the previous reports were focusing on the periods 2006-2015 and 2007-2016 respectively, this report covers 2016 to 2022, using the funding data from the Dimensions[1] dataset, which includes information from more than 600 funders and 7 million awarded grants with funding totalling $2.4 trillion+ (in US Dollars).The key findings of the updated report, based on the available data, highlight the following trends: · The fields of Earth Sciences (10.3 percent) and Environmental Science (5.5 percent) are the two largest recipients of Arctic research funding. · The US is the largest Arctic research nation in terms of total spending and number of projects started. It also has the most comprehensive coverage of funding sources in the dataset. · Canada and Russia are the second and third largest nations in terms of number of projects started, followed by Norway and Sweden.· UArctic institutions are central actors in Arctic research globally. · Researchers from Arctic Council Observer nations are financing a substantial amount of research on the Arctic. In particular, the UK and Japan finance a significant number of projects, followed by Germany and China with considerable numbers of Arctic-related research projects.· Funding from the European Union holds the position of the eighth-largest funder based on the number of projects awarded. The European Union is characterized by a few projects with large funding.· The analysis suggests that there is neither growth nor shrinkage in the relative volume of Arctic research funding over the period 2016–2022 in comparison with the growth of the general scientific community.· Private funders and foundations contribute little to Arctic research. Only one percent of the projects starting in 2016–2022 were funded privately. In general, the largest sources of external public funding for Arctic research come from the United States (US), Russia, Canada, and Norway, with the US being the biggest net contributor. Other kinds of funding, such as base budgets, are not described in this report. In addition, data on the public funding and funding amounts of Arctic research in Russia, Canada, and the Kingdom of Denmark are not always provided by the funders in project profiles, and net value is sometimes not disclosed by the funders themselves. This report specifically investigates projects initiated between 2016 and 2022, providing insights into the contemporary funding landscape of Arctic research. Understanding the geographical and institutional distribution of funding, as well as the specific areas of focus within this funding, holds significance for UArctic and Arctic Council officials. Such insights facilitate their ability to offer informed guidance to their respective members, aiding in the identification of strategic priorities.Moreover, gaining insights into the entities funding Arctic research, and those not engaged in such funding, holds importance for UArctic and Arctic Council science officers. Armed with information about Arctic-focused endeavours they can engage with funding bodies, fostering dialogue aimed at enhancing support, and collaboration for such initiatives.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
